
Perimenopaus, menopaus och postmenopaus – vad är skillnaden?
Lästid: 3 minuter
Publicerad: 2026-04-30
Uppdaterad: 2026-09-03
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Perimenopaus, menopaus och postmenopaus beskriver olika delar av övergången från de fertila åren till tiden efter den sista menstruationen. Begreppen används ibland som om de betydde samma sak, men medicinskt beskriver de olika faser eller tidpunkter.
Perimenopaus är övergångsperioden kring den sista menstruationen, menopaus är den sista menstruationen och postmenopaus är tiden därefter.
Att förstå skillnaden kan göra det lättare att tolka förändringar i menstruationscykeln och förstå hur olika klimakterierelaterade symtom kan utvecklas över tid.
Sammanfattning
Perimenopaus är övergångsperioden kring menopaus då äggstockarnas funktion förändras och mensen ofta blir mer oregelbunden.
Menopaus är den sista menstruationen och kan fastställas först i efterhand.
Postmenopaus är perioden efter menopaus.
Naturlig menopaus inträffar i genomsnitt omkring 51 års ålder i Europa, men det finns stora individuella variationer.
Symtom kan börja redan under perimenopausen och kan fortsätta efter menopaus.
Hos i övrigt friska personer från 45 års ålder behövs vanligtvis inte hormonprover för att identifiera peri- eller menopaus vid en typisk symtombild.
Vilka är klimakteriets olika faser?
Klimakteriet sker inte vid ett enda tillfälle. Äggstockarnas funktion förändras gradvis och övergången kan sträcka sig över flera år.
Det är framför allt tre begrepp som är viktiga att skilja mellan:
Perimenopaus → menopaus → postmenopaus
Menopausen fungerar alltså som en gränspunkt mellan övergångsperioden och tiden efter den sista menstruationen.
Vad är perimenopaus?
Perimenopaus är övergångsperioden kring den sista menstruationen. Begreppet används ofta i samband med menopausal transition, alltså övergången mot menopaus.
Under denna period förändras äggstockarnas funktion. Ägglossningarna blir mindre regelbundna och nivåerna av bland annat östradiol, progesteron och FSH förändras och kan variera över tid.
Ett vanligt tecken är att menstruationscykeln börjar förändras. Mensen kan exempelvis komma med kortare eller längre intervall än tidigare.
Det är också under perimenopausen som klimakterierelaterade symtom kan börja, exempelvis:
värmevallningar
nattsvettningar
sömnproblem
humörförändringar
koncentrationssvårigheter
förändringar i menstruationsmönstret.
Symtombilden varierar mycket mellan personer.
Är perimenopaus samma sak som förklimakteriet?
Begreppen används ofta på liknande sätt i vardagligt språk, men definitionerna kan skilja sig något mellan olika medicinska klassifikationssystem.
På Werlabs använder vi förklimakteriet för perioden då förändringar i äggstockarnas funktion och menstruationscykeln börjar märkas inför menopaus.
Vill du läsa om symtom, ålder och vad som händer med hormonerna finns en mer omfattande guide här:
Och för den specifika frågan om hur övergången kan börja:
Läs om de första tecknen på förklimakteriet.
Vad är menopaus?
Menopaus är den sista menstruationen.
Det går därför inte att veta exakt när menopausen inträffar i samma stund som den sista menstruationen sker. Tidpunkten fastställs retrospektivt.
Vid naturlig menopaus betraktas en person som postmenopausal när menstruationen har uteblivit i minst 12 månader, förutsatt att det inte finns någon annan orsak till att mensen har upphört.
I Europa inträffar naturlig menopaus i genomsnitt omkring 51 års ålder, men tidpunkten varierar mellan individer.
Menopaus och klimakteriet är inte samma sak
Menopaus = den sista menstruationen.
Klimakteriet = den bredare övergångsperioden kring menopaus.
Man kan alltså ha klimakterierelaterade symtom både före och efter menopausen.
Undrar du över symtom, ålder, eventuell behandling och vad som händer i kroppen?
Läs vår guide om klimakteriet.
Vad är postmenopaus?
Postmenopaus är perioden efter menopaus.
En kvinna betraktas vanligtvis som postmenopausal när det har gått minst 12 månader sedan den sista naturliga menstruationen.
Postmenopaus är inte en kort fas utan fortsätter under resten av livet.
Efter menopaus är östrogennivåerna generellt lägre än under de fertila åren. Vissa klimakterierelaterade symtom kan minska med tiden medan andra kan finnas kvar.
Besvär från underlivet och urinvägarna, såsom vaginal torrhet och irritation, kan exempelvis kvarstå eller utvecklas efter menopaus.
Även benhälsan blir särskilt relevant efter menopaus eftersom minskade östrogennivåer bidrar till ökad benförlust.
Vad händer mellan perimenopaus och postmenopaus?
Övergången sker gradvis.
Under perimenopaus förändras äggstockarnas funktion och menstruationscykeln blir ofta mindre förutsägbar. När den sista menstruationen har inträffat har kvinnan nått menopaus, men detta kan konstateras först i efterhand.
Efter 12 månader utan menstruation befinner sig personen i postmenopaus.
Förenklat:
Regelbunden menstruation → förändrad/oregelbunden menstruation → sista menstruationen → 12 månader utan menstruation → postmenopaus
Det betyder samtidigt inte att alla följer exakt samma mönster. Hormonella preventivmedel, hysterektomi och vissa medicinska behandlingar kan exempelvis göra det svårare att använda menstruationen för att bedöma var i övergången en person befinner sig.
Hur förändras hormonerna genom faserna?
Hormonerna förändras gradvis snarare än genom ett plötsligt skifte.
Under perimenopaus
Äggstockarnas funktion blir mindre regelbunden. Nivåerna av östradiol och progesteron kan variera och FSH tenderar att stiga när äggstockarnas funktion minskar.
Det innebär att hormonvärden kan variera från ett provtagningstillfälle till ett annat.
Efter menopaus
Efter menopaus är östradiolnivåerna generellt lägre och FSH högre än under de fertila åren.
Det är dock viktigt att skilja mellan att beskriva de fysiologiska hormonförändringarna och att använda hormonprov för att identifiera klimakteriet.
Hos i övrigt friska personer över 45 år med typiska symtom är biokemisk testning normalt inte nödvändig för att identifiera peri- eller menopaus.
Behövs blodprov för att avgöra vilken fas man befinner sig i?
Vanligtvis inte efter 45 års ålder vid en typisk klinisk bild.
FSH kan däremot övervägas i vissa situationer, bland annat när peri- eller menopaus misstänks mellan 40 och 45 års ålder. Vid misstanke om prematur ovariell insufficiens före 40 års ålder behövs medicinsk utredning.
Blodprov kan också vara relevanta av andra skäl, exempelvis för att undersöka alternativa förklaringar till ospecifika symtom.
Läs mer om blodprov och blodvärden i samband med klimakteriet.
När räknas menopaus som tidig?
Tidig menopaus innebär att menopaus inträffar mellan 40 och före 45 års ålder.
Om äggstockarnas funktion sviktar före 40 års ålder används begreppet prematur ovariell insufficiens (POI).
Det är medicinskt viktigt att skilja dessa tillstånd från menopaus vid förväntad ålder eftersom bedömning, behandling och uppföljning kan skilja sig.
Kan man ha symtom efter menopaus?
Ja.
Menopaus innebär inte att alla symtom upphör när den sista menstruationen inträffar. Värmevallningar och nattsvettningar kan fortsätta efter menopaus. Även sömnproblem och andra besvär kan finnas kvar. Vissa besvär från underlivet och urinvägarna kan dessutom kvarstå eller utvecklas under postmenopaus.
Vilka symtom som förekommer och hur länge de varar varierar mycket mellan personer.
När bör du söka vård?
Sök vård om klimakterierelaterade symtom påverkar din livskvalitet eller om du är osäker på vad symtomen beror på.
Medicinsk bedömning är särskilt relevant om:
du får klimakterierelaterade symtom och menstruationsförändringar före 45 års ålder
menstruationerna upphör före 40 års ålder
du har mycket rikliga eller långvariga blödningar
du blöder mellan menstruationerna eller efter samlag
symtomen avviker från en typisk klimakterieövergång.
Blödning efter menopaus ska bedömas inom vården.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan perimenopaus och menopaus?
Perimenopaus är övergångsperioden kring den sista menstruationen. Menopaus är själva den sista menstruationen och fastställs först i efterhand.
Vad är skillnaden mellan menopaus och klimakteriet?
Menopaus är den sista menstruationen. Klimakteriet används bredare om övergången kring den sista menstruationen och omfattar förändringar både före och efter menopaus.
När börjar perimenopaus?
Det finns ingen exakt ålder. Perimenopaus börjar när äggstockarnas funktion och menstruationsmönstret börjar förändras inför menopaus. ESE rekommenderar att perimenopaus övervägs vid menstruationsförändringar och/eller vasomotoriska symtom även mellan 40 och 45 års ålder.
Hur vet man att man är postmenopausal?
Vid naturlig menopaus betraktas du som postmenopausal när det har gått minst 12 månader sedan den sista menstruationen, förutsatt att det inte finns någon annan orsak till att mensen har upphört.
Kan man fortfarande få mens under perimenopaus?
Ja. Mensen finns fortfarande under perimenopaus men kan bli mer oregelbunden. Det kan vara både kortare och längre intervall mellan menstruationerna.
Kan man bli gravid under perimenopaus?
Ja. Ägglossning kan fortfarande förekomma under perimenopaus och graviditet är därför fortfarande möjlig.
Hälsopaket

Klimakteriepaket
Ger dig vägledning om du befinner dig i någon av klimakteriets olika faser. Inkluderar samtal med barnmorska specialiserad på klimakteriet från Womni.
Pris
0 kr

Hormonpaket Kvinna
Ger dig insikter om dina hormonella förändringar som kvinna. Samtal med en barnmorska specialiserad på hormoner hos Womni ingår.
Pris
0 kr
Hälsokontroller

Kvinna
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning med fokus på kvinnohälsa.
Pris
2 395 kr
Medlemspris
1 850 kr

Kvinna Plus
Vår största och mest omfattande hälsokontroll som ger en djup medicinsk bedömning för dig som är kvinna. Samtal med barnmorska specialiserad på klimakteriet ingår för dig som är 40-60 år.
Pris
3 995 kr
Medlemspris
3 350 kr
Fler artiklar (Kvinnohälsa)

Varför får man värmevallningar i klimakteriet? Så fungerar kroppens mekanism
Läs mer

Klimakteriet – vad du behöver veta om tiden före, under och efter
Läs mer

Kvinnans hormoner i balans - nyckeln till energi, välmående och långsiktig hälsa
Läs mer

Vanliga symtom vid endometrios: Så känner du igen tecknen
Läs mer

Förklimakteriet - så påverkas kroppen
Läs mer

Werlabs longevity guide för kvinnor - Lev bättre längre
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Kvinnohälsa)
Prematur ovariell insufficiens (POI) – tidig påverkan på fertilitet
Prematur ovariell insufficiens är ett tillstånd som påverkar äggstockarnas funktion tidigare än normalt. För många upptäcks det först när menstruationen förändras eller när graviditet uteblir. Samtidigt kan symtomen vara diffusa och likna andra hormonella förändringar. Genom att förstå vad som händer i kroppen och hur tillståndet kan följas upp blir det lättare att skapa trygghet och ta rätt steg framåt.
Läs mer
Förklimakteriet – symtom, ålder och hormonella förändringar
Förklimakteriet är övergångsperioden före menopaus, då äggstockarnas funktion och hormonproduktion börjar förändras. Mensen kan bli mer oregelbunden och symtom som värmevallningar, nattsvettningar och sömnproblem kan uppstå. Förändringarna börjar ofta under 40-årsåldern, men både tidpunkt och symtom varierar från person till person.
Förklimakteriet är en naturlig del av livet och ingen sjukdom. Samtidigt kan besvären för vissa bli så uttalade att de påverkar sömn, arbete, relationer och livskvalitet. Eftersom flera av symtomen också kan ha andra orsaker är det viktigt att se till helheten.
Läs mer
Klimakteriet – symtom, ålder och vad som händer i kroppen
Klimakteriet är den period då äggstockarnas funktion gradvis förändras och menstruationerna så småningom upphör. Övergången sker under flera år och kan ge symtom som värmevallningar, nattsvettningar, sömnproblem och förändringar i menstruationen.
Hur klimakteriet upplevs varierar mycket. Vissa har få besvär medan andra får symtom som påverkar sömn, vardag och livskvalitet. Det finns behandling som kan lindra besvärande symtom.
Läs mer
Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling
Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.
Läs mer
PMS – symtom, orsaker och hur du kan lindra besvären
PMS, premenstruellt syndrom, drabbar de flesta kvinnor i någon grad. Besvären kan vara fysiska som bröstspänning och huvudvärk, eller psykiska som irritabilitet och nedstämdhet. Med rätt strategier kan symtomen lindras och livskvaliteten förbättras.
Läs mer
PCOS – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas
PCOS, polycystiskt ovariesyndrom, är en vanlig hormonell sjukdom som påverkar var tionde kvinna i fertil ålder. Tillståndet kan ge oregelbunden mens, ökad behåring, akne och svårigheter att bli gravid. Med rätt behandling kan symtomen lindras betydligt.
Läs mer