Blodprov vid klimakteriet- vilka prover kan vara relevanta?

Kan blodprov visa om man är i klimakteriet?

Inte alltid – och för de flesta över 45 år behövs de inte för att identifiera klimakteriet.

Under perimenopaus förändras äggstockarnas funktion gradvis. Hormonnivåerna kan variera betydligt både under menstruationscykeln och från månad till månad. Därför kan ett enskilt hormonvärde ge begränsad information.

Hos i övrigt friska personer från 45 års ålder kan perimenopaus vanligtvis identifieras utifrån nytillkomna klimakterierelaterade symtom tillsammans med förändringar i menstruationscykeln. Menopaus kan fastställas i efterhand efter minst 12 månader utan menstruation, när det inte finns någon annan förklaring till att mensen upphört. Hormonella preventivmedel kan göra bedömningen svårare.

Läs mer om skillnaden mellan perimenopaus, menopaus och postmenopaus.

FSH vid klimakteriet

FSH, follikelstimulerande hormon, produceras i hypofysen och är en del av regleringen av äggstockarnas funktion. När äggstockarnas funktion minskar förändras återkopplingen till hypofysen och FSH tenderar att stiga. Men FSH kan fluktuera under flera år kring menopaus. Ett normalt FSH-värde utesluter därför inte perimenopaus, och ett enskilt förhöjt värde behöver tolkas utifrån bland annat ålder, menstruationsmönster och klinisk situation.

Läs mer om FSH.

Östradiol vid klimakteriet

Östradiol är den dominerande formen av östrogen under de fertila åren. Under perimenopaus kan östradiolnivåerna variera betydligt. Efter menopaus är nivåerna generellt lägre än under de fertila åren, och östradiol som den viktigaste östrogenformen speglar dessa hormonella förändringar. Det innebär att inte heller ett enskilt östradiolvärde kan användas för att säkert avgöra om någon befinner sig i perimenopaus. Om testning av misstänkt perimenopaus bedöms relevant rekommenderas att östradiol tolkas tillsammans med FSH snarare än isolerat.

När kan hormonprover vara relevanta?

Åldern är viktig.

Från 45 års ålder:
Vid typiska symtom och förändrat menstruationsmönster behövs vanligtvis inte provtagning för att identifiera peri- eller menopaus.

40–45 års ålder:
Provtagning kan övervägas vid symtom och menstruationsförändringar som talar för peri- eller menopaus.

Under 40 års ålder:
Menstruationsrubbningar, subfertilitet eller klimakterieliknande symtom kan väcka misstanke om prematur ovariell insufficiens (POI) och ska bedömas medicinskt.

Kan andra blodprover vara relevanta vid klimakterierelaterade symtom?

Ja. Ett viktigt skäl till blodprov är att besvär som uppträder i samma ålder som klimakteriet inte automatiskt orsakas av klimakteriet. Vilka prover som är relevanta beror därför på symtom, sjukdomshistoria, läkemedel och individuella riskfaktorer. Till exempel kan sköldkörtelsjukdom och hyperprolaktinemi orsaka menstruationsförändringar eller symtom som behöver skiljas från perimenopaus.

Läs mer om hur klimakterierelaterade symtom kan skiljas från andra orsaker.

Sköldkörtelprover – TSH och fritt T4

Sköldkörtelrubbningar kan ge symtom som delvis överlappar med klimakterierelaterade besvär, exempelvis trötthet, viktförändringar, koncentrationssvårigheter och förändringar i menstruationen, vilket gör ett sköldkörtelprov för att bedöma hormonbalansen relevant i vissa fall. Vid en relevant symtombild kan därför TSH, som styr sköldkörtelns funktion, och vid behov fritt T4, ingå i en medicinsk utredning. Det betyder inte att alla i klimakteriet behöver kontrollera sköldkörteln.

Blodfetter

Åren kring menopaus sammanfaller med en period då den kardiovaskulära riskprofilen kan förändras. Analyser som LDL-kolesterol och andra blodfetter används för att bedöma hjärt-kärlrisk – inte för att diagnostisera klimakteriet. Om och hur ofta blodfetter behöver kontrolleras beror bland annat på ålder och individuella riskfaktorer.

Blodsocker

Glukos och HbA1c kan användas för att bedöma blodsockerreglering och identifiera exempelvis prediabetes eller diabetes. Även dessa prover svarar på en annan fråga än hormonproverna: de kan ge information om metabol hälsa men visar inte om någon befinner sig i klimakteriet.

Ferritin, vitamin B12, folat och vitamin D

Trötthet och nedsatt ork är ospecifika symtom och kan ha många olika orsaker. Beroende på symtom och riskfaktorer kan exempelvis blodstatus, ferritin, vitamin B12 eller folat vara relevanta. Vitamin D kan vara aktuellt i vissa situationer, men det finns inget skäl att utgå från att alla som går igenom klimakteriet behöver kontrollera samtliga dessa värden. Syftet är i så fall att undersöka en specifik frågeställning eller annan möjlig orsak till symtomen – inte att fastställa klimakteriet.

Vilka blodprover behöver jag ta vid klimakteriet?

Det finns inget standardpaket med blodprover som alla behöver ta på grund av klimakteriet. Vilka analyser som är relevanta beror på frågeställningen. Om frågan är ”Är jag i klimakteriet?” behövs vanligtvis inga hormonprover hos personer över 45 år med en typisk symtombild. Om frågan i stället gäller andra möjliga orsaker till symtom, hjärt-kärlrisk, blodsocker eller någon annan del av hälsan kan andra analyser vara relevanta. Det är därför bättre att utgå från vilken fråga provtagningen ska besvara än att ta ett stort antal prover enbart på grund av klimakteriet.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om du har besvär som påverkar vardagen eller om du är osäker på om symtomen beror på klimakteriet. Medicinsk bedömning är särskilt viktig vid klimakterieliknande symtom eller utebliven menstruation före 45 års ålder och framför allt före 40 års ålder.

Du bör också söka vård vid exempelvis mycket rikliga eller långvariga blödningar, blödningar mellan menstruationerna eller blödning efter menopaus.

Sammanfattning

Blodprover kan vara användbara under åren kring klimakteriet, men de fyller olika funktioner.

FSH och östradiol speglar hormonella förändringar men varierar under perimenopaus och behövs vanligtvis inte för att identifiera klimakteriet efter 45 års ålder.

Andra analyser, exempelvis sköldkörtelprover, blodfetter och blodsocker, kan vara relevanta beroende på symtom och individuell riskprofil. De används då för att besvara andra medicinska frågor – inte för att bekräfta klimakteriet.

För mer informationen om symtom, ålder och behandling: Läs mer om klimakteriet.