Endometrios – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas

Publicerad: 2025-12-17

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Endometrios är ett kroniskt tillstånd där vävnad liknande livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. Det kan orsaka svår smärta, menstruationsbesvär och fertilitetssvårigheter. Med rätt behandling kan symtomen lindras och livskvaliteten förbättras.

Sammanfattning

Endometrios innebär att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer på ställen utanför livmodern, vanligtvis i bäckenet. Vävnaden reagerar på hormoner och orsakar inflammation, smärta och ärrbildning. Vanliga symtom är svår mensvärk, kronisk bäckensmärta, smärta vid samlag och fertilitetssvårigheter. Endometrios drabbar uppskattningsvis var tionde kvinna i fertil ålder. Diagnosen ställs ofta sent på grund av symtomens ospecifika karaktär. Behandlingen omfattar smärtlindring, hormonbehandling och ibland kirurgi.

Vad är endometrios?

Endometrios är ett kroniskt inflammatoriskt tillstånd där vävnad som liknar livmoderns slemhinna, endometriet, växer på platser utanför livmodern. Denna vävnad kallas endometriosimplantat eller härdar. Endometrios kan ge svåra menstruationssmärtor och påverka fertiliteten.

Vanligast är att endometrios förekommer i bäckenet, på äggstockarna, äggledarna, utsidan av livmodern, ligament i bäckenet och bukhinnan. I sällsynta fall kan endometrios även finnas på tarmen, urinblåsan eller på ännu mer avlägsna platser.

Endometriosvävnaden reagerar på kroppens hormoner precis som normal livmoderslemhinna. Den tjocknar, bryter ner och blöder i samband med menscykeln. Men eftersom vävnaden sitter på fel plats kan den inte lämna kroppen. Detta orsakar inflammation, svullnad och ärrbildning.

Med tiden kan ärrvävnad och sammanväxningar bildas, vilket kan påverka organens normala funktion och rörlighet. Cystor fyllda med gammalt blod, så kallade chokladcystor, kan bildas på äggstockarna.

Vad orsakar endometrios?

Den exakta orsaken till endometrios är inte helt klarlagd, men flera teorier finns.

Retrograd menstruation

Den vanligaste teorin är att mensblod med levande endometrieceller flödar bakåt genom äggledarna ut i bukhålan istället för att lämna kroppen genom slidan. Dessa celler kan sedan fästa sig och växa. De flesta kvinnor har viss retrograd menstruation, men bara en del utvecklar endometrios.

Immunologiska faktorer

Immunsystemet spelar troligen en roll. Hos kvinnor med endometrios verkar immunförsvaret ha svårare att känna igen och ta bort de felplacerade cellerna.

Genetik

Det finns en ärftlig komponent. Risken för endometrios är högre om mamma eller syster har tillståndet.

Hormonella faktorer

Östrogen främjar tillväxt av endometriosvävnad. Tillståndet är ovanligt före puberteten och efter klimakteriet när östrogennivåerna är låga.

Metaplasi

Enligt denna teori kan celler i bukhålan omvandlas till endometrieceller under påverkan av hormoner eller inflammation.

Vilka symtom ger endometrios?

Symtomen varierar kraftigt mellan olika kvinnor. Vissa har svåra besvär medan andra knappt märker något trots utbredd sjukdom.

Smärta

Smärta är det dominerande symtomet. Mensvärk som är kraftigare än normalt och förvärras med åren är karakteristiskt. Kronisk bäckensmärta som finns även mellan menstruationerna är vanligt. Smärtan kan stråla ut mot rygg och ben.

Smärta vid samlag

Djup smärta under eller efter samlag, så kallad dyspareuni, drabbar många med endometrios. Smärtan kan sitta kvar i timmar eller dagar efteråt.

Tarmbesvär

Smärta vid tarmtömning, särskilt under mens, förekommer. Diarré, förstoppning, uppblåsthet och illamående kan komma och gå med menscykeln.

Urinvägsbesvär

Smärta vid urinering och ökat behov av att kissa kan förekomma, särskilt om endometrios finns nära urinblåsan.

Fertilitetssvårigheter

Ungefär 30–50 procent av kvinnor med endometrios har svårt att bli gravida. Sammanväxningar kan påverka äggledare och äggstockar. Inflammationen kan försämra äggens och spermiernas kvalitet.

Trötthet

Kronisk trötthet är vanligt, troligen på grund av den konstanta inflammationen och smärtan.

Hur diagnostiseras endometrios?

Diagnosen kan vara svår att ställa och fördröjning på flera år från symtomdebut till diagnos är tyvärr vanligt.

Sjukhistoria och undersökning

En noggrann genomgång av symtomen och deras koppling till menscykeln är viktig. Gynekologisk undersökning kan ibland avslöja ömhet eller knutor.

Ultraljud

Vaginalt ultraljud kan visa chokladcystor på äggstockarna och ibland djupt infiltrerande endometrios. Ytlig endometrios syns dock inte på ultraljud.

Magnetkamera

MR kan ge mer detaljerad information om utbredningen, särskilt vid djup endometrios som påverkar tarm eller urinblåsa.

Laparoskopi

Titthålsoperation är den enda metoden för att säkert bekräfta diagnosen och bedöma utbredningen. Vävnadsprov kan tas för mikroskopisk undersökning. Ofta kan behandling utföras under samma ingrepp.

Hur behandlas endometrios?

Behandlingen anpassas efter symtomens svårighetsgrad, utbredning och om graviditet önskas.

Smärtlindring

NSAID som ibuprofen eller naproxen lindrar mensvärk och inflammation. Paracetamol kan användas som komplement. Vid svår smärta kan starkare smärtstillande behövas.

Hormonbehandling

P-piller, hormonspiral eller gestagen minskar eller stoppar mensen och därmed symtomen. GnRH-agonister sätter äggstockarna i tillfälligt klimakterium och krymper endometrios. Behandlingen väljs individuellt och kan behöva prövas fram.

Kirurgi

Laparoskopisk kirurgi kan ta bort endometrioshärdar, cystor och sammanväxningar. Detta kan lindra smärta och förbättra fertiliteten. Återfall efter operation är dock vanligt.

Fertilitetsbehandling

Vid ofrivillig barnlöshet kan assisterad befruktning som IVF vara aktuellt.

Livsstilsåtgärder

Motion, stresshantering och antiinflammatorisk kost kan komplettera den medicinska behandlingen. Fysioterapi kan hjälpa vid bäckensmärta.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har mensvärk som inte lindras av vanlig smärtlindring, smärta vid samlag, kronisk bäckensmärta, eller om du försökt bli gravid i mer än ett år utan att lyckas.

Sök även vård om du har tarmbesvär som följer menscykeln eller smärta vid tarmtömning under mens.

Vanliga frågor

Kan endometrios botas?

Det finns ingen bot, men symtomen kan ofta lindras effektivt med behandling. Efter klimakteriet brukar besvären minska kraftigt.

Kan jag bli gravid med endometrios?

Ja, många kvinnor med endometrios blir gravida, antingen spontant eller med hjälp av fertilitetsbehandling. Tidig utredning och behandling rekommenderas vid graviditetsönskemål.

Varför tar det så lång tid att få diagnos?

Symtomen överlappar med andra tillstånd och normaliseras ibland som vanlig mensvärk. Säker diagnos kräver ofta laparoskopi. Ökad medvetenhet kan korta fördröjningen.

Blir endometrios värre med tiden?

Förloppet varierar. Hos vissa förvärras sjukdomen medan den hos andra förblir stabil eller till och med förbättras. Graviditet och klimakteriet kan ge förbättring.

Är endometrios ärftligt?

Det finns en genetisk komponent. Risken är högre om nära kvinnliga släktingar har endometrios, men det betyder inte att du säkert kommer att drabbas.

Sjukdomar & besvär (Kvinnohälsa)

Prematur ovariell insufficiens (POI) – tidig påverkan på fertilitet

Prematur ovariell insufficiens är ett tillstånd som påverkar äggstockarnas funktion tidigare än normalt. För många upptäcks det först när menstruationen förändras eller när graviditet uteblir. Samtidigt kan symtomen vara diffusa och likna andra hormonella förändringar. Genom att förstå vad som händer i kroppen och hur tillståndet kan följas upp blir det lättare att skapa trygghet och ta rätt steg framåt.

Läs mer

Förklimakteriet – symtom, orsaker och hormonella förändringar

Förklimakteriet är en naturlig del av åldrandet, men för många kommer förändringarna smygande och kan vara svåra att tolka. Trötthet, oregelbunden mens eller förändrad sömn kan lätt förklaras av stress eller vardag, trots att det i själva verket handlar om hormonella förändringar. Genom att förstå kroppens signaler blir det enklare att skapa balans och fatta informerade beslut om hälsa och uppföljning.

Läs mer

Klimakteriet – symtom, orsaker och hur du mår bättre

Klimakteriet är en naturlig övergång i livet som påverkar hormonbalans, energi och kroppens funktioner. För vissa är förändringarna milda, medan andra upplever tydliga symtom som påverkar vardagen. Eftersom processen sker gradvis kan det vara svårt att förstå vad som händer i kroppen. Genom att få kunskap om klimakteriet blir det lättare att tolka symtomen och hitta rätt stöd i rätt tid.

Läs mer

Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling

Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.

Läs mer

PMS – symtom, orsaker och hur du kan lindra besvären

PMS, premenstruellt syndrom, drabbar de flesta kvinnor i någon grad. Besvären kan vara fysiska som bröstspänning och huvudvärk, eller psykiska som irritabilitet och nedstämdhet. Med rätt strategier kan symtomen lindras och livskvaliteten förbättras.

Läs mer

PCOS – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas

PCOS, polycystiskt ovariesyndrom, är en vanlig hormonell sjukdom som påverkar var tionde kvinna i fertil ålder. Tillståndet kan ge oregelbunden mens, ökad behåring, akne och svårigheter att bli gravid. Med rätt behandling kan symtomen lindras betydligt.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök