Klorid

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Vad är klorid?

Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium tillhör. Klorid har en mängd funktioner i kroppen och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans.

Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid, och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.

Varför behöver man analysera klorid?

Klorid är ett av de ämnen som behövs för en normal vätskebalans och förekommer oftast i form av salter och är användbart bland annat vid bedömning av kroppens salt- och vätskebalans.

Vad innebär ett förhöjt kloridvärde?

En hög koncentration av klorid i blodet kan orsakas av många olika saker, men den vanligaste anledningen är uttorkning. Uttorkning uppkommer då kroppen får i sig för lite vätska i förhållande till vad den förlorar, t.ex. vid diarré och användning av vissa läkemedel (t.ex. vätskedrivande av tiazid-typ). Andra, mer ovanliga, orsaker till ett högt kloridvärde inkluderar njursjukdom, hyperparatyreoidism (överfunktion i bisköldkörtlarna) och diabetes insipidus (ovanlig sjukdom som inte har något gemensamt med den betydligt vanligare diabetes mellitus).

Vad innebär ett lågt kloridvärde?

Förlust av vissa kroppsvätskor med högt kloridinnehåll kan leda till ett lågt värde. Hit hör intensiv svettning och långvarig kräkning. Koncentrationen av klorid kan också minska vid övervätskning och vid behandling med vissa läkemedel (t.ex. vätskedrivande och kortison). Mindre vanliga orsaker inkluderar njursjukdom, binjuresjukdom, SIADH (inadekvat sekretion av hormonet ADH), hjärtsvikt och acidos (när kroppen är för "sur", t.ex. till följd av diabetes mellitus).

Vilka andra faktorer kan påverka kloridvärdet?

Lätt avvikande kloridvärden kan även förekomma som en så kallad normalvariant. Referensintervallet innefattar 95% av en frisk försöksgrupp. Detta medför att 5% av friska individer hamnar utanför referensintervallet utan att det är kopplat till sjukdom. Detta kallas för en normalvariant. Om man tar ett blodprov med många blodmarkörer, så är det helt normalt att ligga utanför referensintervallet på en eller flera blodmarkörer trots att man är helt frisk.

Andra hälsomarkörer inom Njurar

Urea (Karbamid)

Urea, eller karbamid, är en viktig avfallsprodukt från proteinmetabolismen som visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Genom att analysera ureanivåer kan man bedöma njurfunktionen, upptäcka uttorkning och proteinomsättning. Förhöjda nivåer indikerar potentiell njursjukdom eller vätskebrist, medan låga nivåer kan tyda på leverproblem eller proteinbrist. Läs om varför urea analyseras, hur resultaten tolkas och vad du kan göra för att hålla normala nivåer.

Cystatin C

Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion. Då cystatin C inte påverkas av personens muskelmassa, kön eller födointag (framför allt köttintag) är det en bättre markör för att skatta njurarnas funktion än kreatinin, speciellt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Genom att analysera cystatin C kan man också tidigare upptäcka en lindrig njurfunktionsnedsättning, långt innan kreatininvärdet börjar stiga.

Kreatinin

Provet mäter nivån av ämnet kreatinin i blodet och är ett mått på hur bra njurarna fungerar. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt av kreatinfosfat som finns i muskelmassa. Kreatinin utsöndras normalt i jämn takt via njurarna, men om dessa inte fungerar optimalt så ansamlas kreatininet i blodet och mätvärdet stiger.

eGFR (Cystatin C)

eGFR, som står för Glomerular Filtration Rate, är ett mått på njurfunktionen. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera blodet och man får då en uppfattning om hur väl njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter fungerar. eGFR (Cyst C) är ett estimerat värde på njurfunktion som beräknats utifrån ditt värde på cystatin C samt ditt ålder och kön. Ju högre cystatin C, desto lägre eGFR och sämre njurfunktion.

eGFR (Kreatinin)

eGFR (kreatinin) mäter njurarnas förmåga att filtrera blodet, baserat på kreatininnivå, ålder och kön. Ett högt värde visar god njurfunktion, medan ett lågt värde kan indikera nedsatt funktion eller njursjukdom. eGFR används vid hälsokontroller och sjukdomsutredningar för att upptäcka tidiga tecken på njurproblem. Faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och läkemedel påverkar resultatet. För en mer noggrann bedömning kan eGFR-värdet kompletteras med andra njurfunktionsmått som Cystatin C.

eGFR (medel)

eGFR (medel) är en noggrann metod för att uppskatta njurfunktionen. Genom att kombinera nivåerna av kreatinin och Cystatin C i blodet ges en tydligare bild än vid analys med endast en av markörerna. Resultatet används för att diagnostisera och följa utvecklingen av kronisk njursjukdom (CKD). Faktorer som ålder, kön, muskelmassa, kost och vissa sjukdomar kan påverka resultatet. Ett korrekt mätt eGFR-värde är avgörande för att förebygga njurkomplikationer och planera eventuell behandling i god tid.

Natrium

Natrium är ett mineral som har stor betydelse för regleringen av kroppens vätske- och saltbalans. Det är också viktigt för att våra celler skall fungera normalt. Natriumnivån i kroppen är minutiöst reglerad och denna reglering sker via ett flertal olika organ exempelvis som hjärna, hjärta, njurar och binjurar.

Kalium

Kalium är ett mineralämne och ett av kroppens salter eller elektrolyter. Det har stor betydelse för flertalet olika funktioner i kroppen, såsom att nervsystem och muskelarbete fungerar optimalt. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen och ingår i syra-och-bas balansen.

Kalcium

Kalcium är ett grundämne som finns på många olika ställen i kroppen. 99% av allt kalcium finns lagrat i vårt skelett, men en liten del finns också i blodet. Kalciumkoncentrationen i blodet återspeglar till viss del kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är viktigt för skelett och tänder men också för att muskel- och nervceller ska fungera normalt.

Fosfat

Fosfat finns på en mängd olika platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl.a. skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering. Nivån i plasma styrs främst av aktiverat D-vitamin, bisköldkörtelhormon och tillväxtfaktorer.

Kreatinkinas (CK)

Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Kraftigt förhöjda CK-värden kan indikera allvarligare tillstånd som muskelsjukdom eller hjärtpåverkan. Låga värden är oftast ofarliga men kan tyda på låg muskelmassa. Lär dig mer om CK, när du bör söka vård och vilka faktorer som påverkar nivåerna.