A-vitaminbrist – symtom och orsaker till för lågt A-vitamin

Vad är A-vitamin?

A-vitamin är ett fettlösligt vitamin som lagras i levern och har flera viktiga funktioner i kroppen. Det finns i två huvudformer: retinol från animaliska livsmedel och betakaroten (provitamin A) från vegetabiliska källor.

A-vitaminets funktioner

Synen är beroende av A-vitamin för bildningen av rodopsin, ett pigment i näthinnans stavformade celler som möjliggör seende i svagt ljus.

Immunförsvaret stärks av A-vitamin som stödjer produktionen och funktionen av vita blodkroppar samt upprätthåller slemhinnornas barriärfunktion.

Hud och slemhinnor behöver A-vitamin för normal cellförnyelse och underhåll av friska epitelceller.

Reproduktion och fostrets utveckling är beroende av tillräckliga A-vitaminnivåer.

Hur vanligt är A-vitaminbrist?

I Sverige och andra västländer är uttalad A-vitaminbrist sällsynt tack vare god tillgång på näringsrika livsmedel. Globalt är det dock ett allvarligt folkhälsoproblem, särskilt i låginkomstländer, och en av de vanligaste orsakerna till förebyggbar blindhet hos barn.

Vilka symtom ger A-vitaminbrist?

Symtomen utvecklas gradvis och kan variera från milda till allvarliga beroende på bristens grad och varaktighet.

Ögonsymtom

Nattblindhet (försämrat mörkerseende) är ofta det första tecknet. Svårigheter att se i skymning och mörker beror på att ögat inte kan producera tillräckligt med rodopsin.

Xeroftalmi är ett tillstånd där ögonen blir extremt torra. Bindhinnan förlorar sitt normala, blanka utseende och kan visa tecken som Bitots fläckar – vitaktiga, skummande beläggningar på ögonvitan.

Hornhinneskador kan uppstå vid svår brist med sår och mjukning av hornhinnan som i värsta fall kan leda till blindhet.

Hudsymtom

• Torr, fjällande hud

• Grov, ojämn hudstruktur (follikulär hyperkeratos)

• Benägenhet för sprickor och sår

• Försämrad sårläkning

• Torrt, sprött hår

Immunförsvar

• Ökad mottaglighet för infektioner

• Oftare och långvarigare förkylningar och luftvägsinfektioner

• Ökad risk för mag-tarminfektioner

• Allvarligare förlopp vid infektionssjukdomar

Övriga symtom

• Tillväxthämning hos barn

• Försenad pubertet

• Fertilitetsproblem

Vad orsakar A-vitaminbrist?

Otillräckligt intag

En ensidig kost som saknar A-vitaminrika livsmedel kan leda till brist. A-vitamin finns i:

• Lever och leverpastej

• Fet fisk som lax och makrill

• Äggula

• Mjölkprodukter

• Morötter, sötpotatis och gröna bladgrönsaker (som betakaroten)

Malabsorption

Tillstånd som påverkar fettupptaget i tarmen kan störa absorptionen av det fettlösliga A-vitaminet:

• Celiaki

• Crohns sjukdom

• Kronisk pankreatit

• Cystisk fibros

• Gallvägssjukdomar

Leversjukdom

Eftersom A-vitamin lagras i levern kan leversjukdomar påverka både lagring och mobilisering av vitaminet:

• Levercirros

• Hepatit

• Fettlever

Hög alkoholkonsumtion

Kronisk alkoholkonsumtion försämrar leverns funktion och kan både minska A-vitaminlagren och öka nedbrytningen.

Ökade behov

Vissa tillstånd ökar kroppens behov av A-vitamin:

• Infektioner, särskilt mässling och diarrésjukdomar

• Graviditet och amning

• Tillväxtperioden hos barn

Hur diagnostiseras A-vitaminbrist?

Klinisk bedömning

Läkaren frågar om symtom, kostvanor och eventuella riskfaktorer. Ögonundersökning kan avslöja tidiga tecken på brist.

Blodprov

Retinol i serum är standardprovet för att bedöma A-vitaminstatus. Låga värden bekräftar brist, men nivåerna kan vara normala trots att kroppens förråd börjar bli låga.

Ögonundersökning

Vid misstänkt brist kan ögonläkare bedöma näthinnans funktion och leta efter tecken som Bitots fläckar eller hornhinneförändringar.

Hur behandlas A-vitaminbrist?

Kostförändringar

Det primära är att öka intaget av A-vitaminrika livsmedel:

• Lever (med måtta, särskilt för gravida)

• Fet fisk

• Ägg och mejeriprodukter

• Grönsaker rika på betakaroten som morötter, spenat och grönkål

Tillskott

Vid konstaterad brist kan A-vitamintillskott ordineras. Doseringen anpassas individuellt baserat på bristens svårighetsgrad.

Tillskott bör tas med försiktighet eftersom A-vitamin i höga doser kan vara toxiskt. Gravida kvinnor bör undvika höga doser då överskott kan skada fostret.

Behandling av underliggande orsak

Om bristen beror på malabsorption eller leversjukdom måste grundorsaken behandlas. Vid fettmalabsorption kan vattenbaserade A-vitaminpreparat som tas upp bättre vara ett alternativ.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever symtom som kan tyda på A-vitaminbrist, särskilt om du tillhör en riskgrupp. Försämrat mörkerseende, ihållande ögontorrhet eller hudsymtom som inte förbättras bör utredas.

Personer med mag-tarmsjukdomar, leversjukdom eller strikt begränsad kost bör diskutera vitaminscreening med sin läkare.

Vanliga frågor om A-vitaminbrist

Kan man få för mycket A-vitamin?

Ja, A-vitaminförgiftning (hypervitaminos A) kan uppstå vid för höga doser av tillskott eller överdrivet intag av lever. Symtomen inkluderar illamående, huvudvärk, yrsel och i allvarliga fall leverskador. Betakaroten från vegetabiliska källor orsakar inte förgiftning.

Bör gravida undvika A-vitamin?

Gravida bör vara försiktiga med A-vitamin i retinolform eftersom höga doser kan orsaka fosterskador. Lever bör undvikas helt under graviditeten. Betakaroten från grönsaker är däremot säkert.

Hur lång tid tar det att rätta till bristen?

Milda brister kan förbättras inom några veckor med kostförändringar. Allvarligare brister kan ta längre tid och kräva tillskott under läkares övervakning.

Kan vegetarianer få i sig tillräckligt med A-vitamin?

Ja, genom att äta rikligt med grönsaker som innehåller betakaroten, till exempel morötter, sötpotatis och mörka bladgrönsaker. Kroppen omvandlar betakaroten till A-vitamin efter behov.

Vilka är de bästa källorna till A-vitamin?

Lever är den mest koncentrerade källan men bör ätas med måtta. Andra bra källor är äggula, smör, fet fisk och grönsaker med orange eller mörkgrön färg.