Totalt kolesterol

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Vad är totalt kolesterol?

Kolesterol är ett fettliknande ämne som är nödvändigt för många funktioner i kroppen. Det används bland annat för att bygga cellväggar, producera viktiga hormoner och framställa D-vitamin. Kolesterol färdas genom blodet bundet till proteiner, och dessa kombinationer kallas lipoproteiner. De två huvudsakliga typerna av lipoproteiner är LDL (Low Density Lipoprotein) och HDL (High Density Lipoprotein). LDL brukar ofta kallas det ”onda” kolesterolet eftersom det kan bidra till åderförkalkning, medan HDL brukar kallas det ”goda” kolesterolet eftersom det hjälper till att transportera bort överskott av kolesterol från blodkärlen.

Hur mäts kolesterol?

Kolesterolnivåer mäts genom ett blodprov som kallas kolesterol- och triglyceridtest. Vid detta test mäts mängden totalt kolesterol, LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider. Resultatet ger en helhetsbild av kroppens fettbalans och används för att bedöma risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Läs mer om lipoproteriner och triglycerider.

Varför bör man analysera kolesterol?

Att mäta kolesterolnivåer är viktigt för att tidigt upptäcka och hantera riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Höga nivåer av LDL-kolesterol kan leda till åderförkalkning, där fettavlagringar byggs upp i blodkärlen, vilket ökar risken för allvarliga komplikationer.

Familjär hyperkolesterolemi (FH) är en genetisk sjukdom där kroppen har svårt att bryta ner och hantera LDL-kolesterol effektivt, vilket leder till kraftigt förhöjda nivåer. Män med obehandlad FH drabbas ofta av hjärtinfarkt i relativt ung ålder, cirka 45-50 år, medan kvinnor ofta drabbas något senare, omkring 55 år.

Förutom genetiska faktorer påverkas kolesterolnivåerna även av levnadsvanor. En ohälsosam kost, fysisk inaktivitet, övervikt, rökning och överdriven alkoholkonsumtion kan bidra till ökade kolesterolvärden. Därför rekommenderas vuxna regelbundna kontroller av kolesterolvärdena, särskilt om man befinner sig i en riskgrupp för hjärt- och kärlsjukdomar.

Vad innebär ett högt kolesterolvärde?

Ett högt kolesterolvärde kallas hyperlipoproteinemi och kan delas in i två typer:

Primär hyperlipoproteinemi

Primär hyperlipoproteinemi beror ofta på genetiska faktorer som familjär hyperkolesterolemi (FH). Personer med primär hyperlipoproteinemi behöver ofta medicinsk behandling och förändringar av levnadsvanor för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Du kan läsa mer om FH här.

Sekundär hyperlipoproteinemi

Sekundär hyperlipoproteinemi kan orsakas av andra underliggande sjukdomar och tillstånd såsom hypotyreos (underfunktion av sköldkörteln), nefrotiskt syndrom (en njursjukdom som orsakar proteinförlust i urinen), obstruktiva leversjukdomar och diabetes mellitus. Det är viktigt att utreda och behandla dessa bakomliggande orsaker för att effektivt hantera kolesterolvärdena.

Vad innebär ett lågt kolesterolvärde?

Låga kolesterolnivåer kan också indikera medicinska tillstånd, även om detta är mindre vanligt. Låga kolesterolvärden kan bland annat ses vid:

  • Hypertyreos: Överfunktion av sköldkörteln, vilket kan leda till ökad ämnesomsättning och lägre kolesterolnivåer.

  • Malabsorption: Problem med upptag av näringsämnen från mag-tarmkanalen, vilket kan påverka kolesterolupptaget negativt.

  • Medfödd beta-lipoproteinbrist (acanthocytos): En sällsynt genetisk sjukdom där kroppen inte kan producera vissa typer av lipoproteiner, vilket leder till mycket låga nivåer av kolesterol i blodet.

Andra hälsomarkörer inom Hjärta & Kärl

ApoB/A1-kvot (Apo kvot)

Apolipoprotein A1 (apo A1) och Apolipoprotein B (apo B) är proteiner som är involverade i transporten av kolesterol i blodet. Apo A1 är en viktig beståndsdel i HDL-partikeln som innehåller ”det goda kolesterolet”, medan Apo B är en viktig beståndsdel i LDL-partikeln som innehåller ”det dåliga kolesterolet” samt andra skadliga fettpartiklar (såsom VLDL och IDL) som är associerat med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Kvoten mellan Apolipoprotein B och Apolipoprotein A1 (ApoB/ApoA1-kvot) speglar balansen mellan det ”onda” och det ”goda” kolesterolet. Höga Apolipoprotein B-värden korrelerar med en ökad mängd av det “onda” kolesterolet LDL, ökad utförsel av blodfetter till kroppen vilket ger ökad risk för fettavlagringar i blodkärl (”åderförkalkning”), hjärtinfarkt och stroke. Höga Apolipoprotein A1-värden korrelerar med en ökad mängd av det “goda” kolesterolet HDL vilket leder till ökat återupptag av blodfetter från kroppen och därigenom minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Apolipoprotein A1 (ApoA1)

Apo A1, eller Apolipoprotein A1, är bärarproteinet i HDL-kolesterolpartikeln, som även kallas för ”det goda kolesterolet”. Halten av Apolipoprotein A1 visar på antalet HDL partiklar i blodet och brukar samvariera med halten av HDL-kolesterol. Brist på Apolipoprotein A1 eller HDL-kolesterol kan leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Mängden Apolipoprotein A1 i blodet ger en uppfattning av en persons risk att utveckla olika typer av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.

Apolipoprotein B (Apo B)

Apolipoprotein B (Apo B) är ett viktigt protein som transporterar LDL-kolesterol ("onda kolesterolet") och andra skadliga fettpartiklar i blodet. Höga Apo B-värden är kopplade till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Apo B-värdet ger bättre riskbedömning än LDL-kolesterol ensamt. Genom hälsosamma livsstilsval såsom förbättrad kost, motion och viktkontroll kan Apo B-nivåerna sänkas, men ibland krävs läkemedelsbehandling. Regelbundna kontroller hjälper dig att hantera din hjärt- och kärlhälsa effektivt.

HDL-kolesterol

Det finns olika varianter av bärarproteiner av kolesterol i blodet. HDL-kolesterol (”High Density Lipoprotein”) kallas även för ”det goda kolesterolet” då det tar bort överskott av kolesterol. Genom att mäta mängden HDL-kolesterol i blodet kan man bilda sig en uppfattning om en persons risk att utveckla olika typer av hjärt- och kärlsjukdomar. HDL-kolesterol analyseras tillsammans med andra blodfetter.

LDL-kolesterol

LDL-kolesterol, känt som det ”dåliga kolesterolet”, är en viktig riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdomar. Höga LDL-nivåer ökar risken för ateroskleros, medan låga nivåer oftast minskar denna risk. LDL påverkas av ärftlighet, sjukdomar och livsstilsval. Genom att regelbundet analysera LDL-kolesterol kan risker upptäckas tidigt. Livsstilsförändringar som förbättrad kost, motion, viktkontroll och rökstopp är effektiva för att kontrollera LDL-värden. Lär dig mer om LDL-kolesterol här!

Triglycerider

Triglycerider är viktiga blodfetter som lagrar energi i kroppen, men höga nivåer ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och akut pankreatit. Lär dig mer om orsakerna till höga triglycerider, hur du kan förebygga riskerna med hjälp av kost, fysisk aktivitet och medicinering, samt varför regelbundna hälsokontroller är avgörande för din hälsa.

non-HDL Kolesterol

Non-HDL-kolesterol omfattar allt "dåligt" kolesterol i blodet som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar, inklusive LDL och VLDL. Det ger en bättre helhetsbild av hjärt-kärlrisken än enbart LDL-kolesterol, särskilt vid diabetes eller höga triglycerider. Höga nivåer ökar risken för åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke, medan låga värden är gynnsamma och minskar risken. Analysen kräver inte fasta och påverkas av genetik, kost, fysisk aktivitet, rökning och sjukdomar som hypotyreos eller diabetes.

Lipoprotein(a)

Lipoprotein(a), Lp(a), är ett genetiskt styrt blodfett som liknar LDL-kolesterol och är en viktig oberoende riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar som ateroskleros, hjärtinfarkt och stroke. Att analysera Lp(a)-nivåer hjälper till att identifiera individer med hög risk där traditionella riskfaktorer inte räcker. Läs om varför Lp(a) mäts, tolkning av resultat och förebyggande åtgärder för att minska risken för allvarliga hjärtsjukdomar.

Blodtryck

Förstå vad blodtryck innebär, vad som anses vara normalt, högt och lågt blodtryck samt riskerna med obehandlad hypertoni. Läs om hur du kan förbättra ditt blodtryck genom kost, fysisk aktivitet och stresshantering, och varför regelbunden kontroll är viktig för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och andra komplikationer.