Klimakteriet eller något annat - hur vet man skillnaden?

Vilka symtom talar för klimakteriet?

Klimakteriet är den bredare övergångsperiod som omfattar åren före och efter den sista menstruationen.

Under förklimakteriet förändras äggstockarnas funktion och nivåerna av bland annat östrogen och progesteron varierar.

Typiska symtom kan vara:

• förändrad eller oregelbunden menstruation

• värmevallningar och nattsvettningar

• sömnproblem

• humörförändringar

• koncentrationssvårigheter

• vaginal torrhet och andra underlivsbesvär

• förändringar i sexuell funktion.

Alla får inte samma symtom och besvären kan förändras över tid.

Läs mer om perimenopaus, menopaus och postmenopaus och hur faserna skiljer sig åt.

Hur vet man om symtomen beror på klimakteriet?

Det finns inget enskilt symtom som alltid visar att en person befinner sig i klimakteriet. Ålder, menstruationsmönster och kombinationen av symtom ger tillsammans viktig information.

Hos en person över 45 år kan nytillkomna värmevallningar eller nattsvettningar tillsammans med förändrad menstruation starkt tala för perimenopaus. Men symtom som trötthet, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, sömnproblem och hjärtklappning är mindre specifika. De kan förekomma under klimakteriet men också vid många andra tillstånd. Därför behöver symtomen bedömas i sitt sammanhang.

Klimakteriet eller sköldkörteln?

Sköldkörtelrubbningar är ett exempel på tillstånd som kan ge vissa symtom som överlappar med klimakteriet.

Vid hypotyreos kan symtom bland annat vara:

• trötthet

• frusenhet

• förstoppning

• torr hud

• viktuppgång

• koncentrationssvårigheter.

Vid hypertyreos kan symtom bland annat vara:

• hjärtklappning

• svettningar

• viktnedgång

• oro

• sömnsvårigheter

• värmekänsla.

Symtomen räcker inte för att avgöra om sköldkörteln fungerar normalt. Vid misstanke om sköldkörtelrubbning är TSH en central analys och kompletteras vid behov med exempelvis fritt T4.

Läs mer om sköldkörteln och när blodprov kan vara relevanta.

Klimakteriet eller järnbrist?

Järnbrist och anemi kan bland annat ge trötthet, nedsatt fysisk ork, andfåddhet, yrsel och hjärtklappning. Det kan vara särskilt relevant under förklimakteriet eftersom menstruationerna hos vissa blir rikligare eller mer långdragna. Stora menstruationsblödningar kan öka risken för järnbrist.

Hemoglobin, Hb ingår i blodstatus och används bland annat vid bedömning av anemi. Ferritin används för att bedöma kroppens järndepåer, men behöver tolkas i sitt kliniska sammanhang.

Läs mer om ferritin och vad ett lågt eller högt värde kan innebära.

Om du har rikliga menstruationer tillsammans med uttalad trötthet eller nedsatt ork kan det finnas anledning att diskutera detta med vården.

Klimakteriet eller vitamin B12-brist?

Vitamin B12-brist kan också ge symtom som ibland överlappar med mer ospecifika klimakteriebesvär.

Brist kan bland annat orsaka:

• trötthet och svaghet

• anemi

• stickningar eller domningar

• neurologiska symtom

• kognitiva besvär.

Särskilt neurologiska symtom som nytillkomna stickningar och domningar bör inte automatiskt förklaras med klimakteriet.

Vitamin B12 kan vara relevant att undersöka om symtom och riskfaktorer ger anledning att misstänka brist. Det innebär däremot inte att vitamin B12 behöver kontrolleras rutinmässigt hos alla med klimakteriesymtom.

Klimakteriet eller diabetes?

Trötthet kan förekomma vid diabetes, men trötthet i sig är mycket ospecifikt.

Andra symtom som kan förekomma vid högt blodsocker är exempelvis:

• ökad törst

• att du behöver kissa oftare

• oförklarad viktnedgång

• synförändringar.

Typ 2-diabetes kan samtidigt utvecklas utan tydliga symtom. Vid misstanke om diabetes används bland annat HbA1c och glukos för att bedöma blodsockret. Det är alltså bättre att utgå från symtom och riskfaktorer än från begrepp som "svajigt blodsocker" eller enstaka energidippar.

Kan stress och psykisk ohälsa ge liknande symtom?

Ja. Stress, ångest och depression kan bland annat påverka sömn, koncentration, energi och välbefinnande. Samtidigt kan klimakteriet och psykiska besvär förekomma samtidigt. Det är därför inte alltid en fråga om antingen klimakteriet eller psykisk hälsa. Nytillkomna depressiva symtom, uttalad ångest eller psykiska besvär som påverkar vardagen bör tas på allvar och bedömas utifrån hela situationen.

Kan symtomen ha flera orsaker samtidigt?

Ja.

En person kan exempelvis befinna sig i förklimakteriet och samtidigt ha järnbrist efter rikliga menstruationer. En annan kan ha typiska klimakteriesymtom och samtidigt utveckla en sköldkörtelrubbning. Att ett symtom kan förklaras av klimakteriet innebär därför inte att andra orsaker alltid kan uteslutas. Det är särskilt relevant för ospecifika symtom som trötthet, hjärtklappning och koncentrationssvårigheter.

Behövs blodprov för att veta om det är klimakteriet?

Hos en i övrigt frisk person över 45 år med typiska klimakteriesymtom behövs vanligtvis inte hormonprov för att identifiera peri- eller menopaus. Det beror bland annat på att hormonnivåerna kan variera betydligt under perimenopausen. Ett enskilt FSH- eller östradiolvärde kan därför vara svårt att tolka och behövs vanligtvis inte för diagnosen i den här åldersgruppen.

Provtagning kan däremot vara relevant i andra situationer. Exempelvis kan FSH övervägas hos personer mellan 40 och 45 år när klimakterierelaterade symtom och förändrat menstruationsmönster förekommer. Vid misstanke om prematur ovariell insufficiens, POI, före 40 års ålder behövs medicinsk utredning.

Läs mer om blodprov vid klimakteriet och när olika prover kan vara relevanta.

Vilka blodprov kan vara relevanta om symtomen har en annan orsak?

Det finns inget standardpaket som alla med klimakterieliknande symtom behöver ta. Vilka prover som är relevanta beror på symtom, ålder, menstruationsmönster, sjukdomshistoria, läkemedel och andra riskfaktorer.

Beroende på frågeställningen kan en medicinsk bedömning exempelvis leda till provtagning av:

• TSH och vid behov fritt T4 vid misstanke om sköldkörtelrubbning

• Hb och ferritin vid misstanke om anemi eller järnbrist

• vitamin B12 vid symtom eller riskfaktorer som talar för brist

• HbA1c eller glukos när diabetes är en relevant frågeställning.

Andra prover kan behövas i andra situationer.

Syftet är inte att "utesluta klimakteriet" med blodprov. Provtagningen används i stället för att undersöka en specifik alternativ eller samtidig förklaring till symtomen.

När bör man tänka på något annat än klimakteriet?

Det är särskilt viktigt att söka medicinsk bedömning om:

• symtomen är ovanliga eller svåra att förklara

• besvären kommer plötsligt eller försämras snabbt

• du är under 40 år och menstruationen blir oregelbunden eller upphör

• du har uttalad hjärtklappning, oförklarad viktnedgång eller andra nytillkomna symtom

• du har mycket rikliga eller långvariga blödningar

• du får vaginal blödning efter menopaus

• symtomen påverkar din vardag eller livskvalitet betydligt.

Blödning efter menopaus ska bedömas inom vården.

När kan det vara klimakteriet även om mensen har slutat?

Klimakterierelaterade symtom försvinner inte nödvändigtvis när menstruationerna upphör.

Värmevallningar och nattsvettningar kan fortsätta under flera år efter menopaus hos vissa personer. Besvär från underliv och urinvägar, som vaginal torrhet och smärta vid samlag, kan också kvarstå eller utvecklas efter menopaus om de inte behandlas. Att mensen har upphört betyder därför inte automatiskt att senare symtom måste ha en annan orsak.

Sammanfattning

Klimakteriet kan ge många olika symtom, men alla symtom som uppstår i 40- eller 50-årsåldern beror inte automatiskt på klimakteriet.

Förändrad menstruation tillsammans med värmevallningar eller nattsvettningar är typiskt för förklimakteriet. Trötthet, sömnproblem, koncentrationssvårigheter och hjärtklappning är däremot mer ospecifika och kan ha flera möjliga orsaker.

Hos i övrigt friska personer över 45 år med typiska symtom behövs vanligtvis inte hormonprov för att identifiera peri- eller menopaus. Om symtombilden ger anledning att misstänka exempelvis järnbrist, sköldkörtelrubbning, vitamin B12-brist eller diabetes kan riktad provtagning däremot vara relevant.

Läs mer om klimakteriet, vanliga symtom och behandling.