Klimakteriet – symtom, orsaker och hur du mår bättre

Vad är klimakteriet?

Klimakteriet är den period i livet då äggstockarnas produktion av könshormoner gradvis minskar. Framför allt påverkas nivåerna av:

• östrogen

• progesteron

När hormonproduktionen förändras påverkas även menscykeln och till slut upphör menstruationen helt.

Klimakteriet delas vanligtvis in i tre faser:

Perimenopaus och oregelbundna blödningar

Tiden innan mensen upphör helt. Hormonnivåerna börjar svänga och mensen blir ofta oregelbunden, eftersom minskad ägglossning och förändrad hormonproduktion påverkar blödningsmönstret; för många är detta den första fasen där förändringarna märks.

Menopaus – sista mensen

Den tidpunkt då menstruationen varit borta i 12 månader i följd. Menopausen inträffar i genomsnitt vid 51–52 års ålder.

Postmenopaus

Tiden efter menopaus då hormonnivåerna är stabilt lägre.

Klimakteriet börjar ofta mellan 45 och 55 års ålder, men variationer är vanliga.

Vad händer i kroppen under klimakteriet?

Med stigande ålder minskar antalet ägg i äggstockarna, vilket gör att produktionen av östrogen och progesteron successivt sjunker. Under klimakteriet minskar östrogenproduktionen från äggstockarna, vilket leder till att mens och menstruationerna upphör.

Hormonerna påverkar många funktioner i kroppen, bland annat, och olika faser i klimakteriet med typiska symtom hänger nära samman med dessa hormonella förändringar:

• temperaturreglering

• hjärnans signalsubstanser

• sömn

• slemhinnor

• hud

• muskler

• hud och hår

• skelett

• ämnesomsättning

Samtidigt stiger ofta hormonet FSH (follikelstimulerande hormon), eftersom kroppen försöker stimulera äggstockarna att fortsätta producera hormoner.

Klimakteriet påverkar hela kroppen

Många förknippar klimakteriet med vallningar, men hormonförändringarna kan påverka betydligt fler delar av kroppen.

Vanliga symtom inkluderar:

• värmevallningar och svettningar

• sömnsvårigheter

• trötthet och energibrist

• koncentrationssvårigheter

• humörförändringar

• nedstämdhet eller ångest

• minskad sexlust

• torra slemhinnor

• led- och muskelvärk

• hjärtklappning

• förändrad fettfördelning

Många upplever också ökad känslighet för stress och att återhämtningen fungerar sämre än tidigare.

Vanliga symtom vid klimakteriet

Värmevallningar och svettningar

Cirka 75 procent av alla kvinnor får vallningar under klimakteriet. Besvären uppstår när kroppens temperaturreglering påverkas av förändrade östrogennivåer.

Sömnproblem

Nattliga svettningar och hormonförändringar kan påverka sömnen, och många kvinnor får sömnproblem när värmevallningar i klimakteriet och svettningar stör sömnen. En svalare temperatur i sovrummet kan vara till hjälp vid nattliga besvär.

Psykiska symtom

Humörsvängningar, nedstämdhet, oro och andra psykiska besvär är vanliga och många har svårt att förstå att de kan bero på klimakteriet eller förklimakteriet och påverkan på humör och sexlust snarare än andra livshändelser. Klimakteriet kan också väcka sorg över att åldras och att kroppen förändras, vilket kan påverka den psykiska hälsan.

Torra slemhinnor

Östrogenbrist kan påverka slemhinnorna i underlivet och ge torrhet, irritation och obehag vid samlag, och hos cirka 50 procent av kvinnor i klimakteriet drabbar detta varje kvinna olika.

Förändrad kroppssammansättning

Många märker att fettfördelningen förändras och att det blir lättare att gå upp i vikt, särskilt runt magen, där midjemått som mått på bukfetma blir en viktig markör för hälsorisker.

Klimakteriet och viktuppgång

Många kvinnor upplever viktuppgång under klimakteriet, särskilt runt midjan.

Det beror bland annat på:

• lägre östrogennivåer

• minskad muskelmassa

• förändrad ämnesomsättning och hormonell påverkan hos kvinnor

• sämre sömn och återhämtning

Samtidigt blir styrketräning och fysisk aktivitet extra viktiga för att bevara muskelmassa och metabol hälsa, och kan också stödja återhämtning vid håravfall kopplat till hormoner och B‑vitaminbrist.

Hur länge varar klimakteriet?

Klimakteriet är inte en enskild händelse utan en process som kan pågå under många år.

• Perimenopausen kan börja flera år innan sista mensen.

• Vallningar och sömnproblem kan pågå i 5–10 år.

• Vissa symtom kan hos vissa kvinnor kvarstå under längre tid eller minska först mer än tio år efter klimakterieperiodens början.

Hur länge besvären varar varierar mycket mellan olika kvinnor.

Kan man mäta klimakteriet med blodprov?

Klimakteriet är framför allt en klinisk diagnos som baseras på:

• symtom

• ålder

• menstruationsmönster, vilket gör det viktigt att kunna skilja klimakteriesymtom från andra orsaker

Blodprover som FSH- och östrogentest kan dock ibland vara ett värdefullt komplement, särskilt om:

• symtomen uppstår tidigt

• mensen fortfarande är regelbunden

• hormonella preventivmedel används

• diagnosen är oklar

Vanliga prover:

• FSH

• östradiol

• LH

• progesteron

• TSH och T4

Det är viktigt att veta att hormonnivåerna kan variera kraftigt under perimenopausen, vilket gör att ett enskilt blodprov inte alltid ger hela bilden.

Klimakteriet eller något annat?

Flera tillstånd kan ge symtom som liknar klimakteriebesvär.

Exempel på tillstånd där man ibland behöver utreda om det är klimakteriet eller något annat:

• sköldkörtelsjukdom

• järnbrist

• vitaminbrist, där en vitaminrik kost med rätt livsmedel kan vara ett viktigt stöd

• stressrelaterad ohälsa

• sömnbrist

Symtom som trötthet, hjärtklappning och koncentrationssvårigheter kan därför ibland behöva utredas vidare med blodprover.

Tidig menopaus och prematur menopaus

Hos vissa kvinnor uppstår menopaus tidigare än normalt.

• Menopaus före 45 års ålder kallas tidig menopaus, alltså innan 45 år.

• Menopaus före 40 års ålder kallas prematur menopaus eller POI (prematur ovariell insufficiens).

Tidigt sjunkande östrogennivåer kan påverka:

• fertilitet

• skelett

• hjärt-kärlhälsa

Vid misstanke om tidig menopaus är medicinsk utredning viktig, och kvinnor med tidig menopaus behöver ofta medicinsk bedömning även om symtomen inte är uttalade.

Hur behandlas klimakteriebesvär?

Behandlingen anpassas individuellt beroende på symtom och behov.

Hormonbehandling (HRT)

Menopausal hormonbehandling med östrogen är effektiv mot vasomotorsymtom som vallningar och svettningar samt andra östrogenbristrelaterade symtom:

• vallningar

• svettningar

• sömnproblem

• torra slemhinnor

Om kvinnan har kvar livmodern kombineras östrogen vanligtvis med gestagen för att skydda livmoderslemhinnan.

Behandlingen ges efter individuell medicinsk bedömning. Risken med hormonbehandling bedöms utifrån typ av behandling, dos och kvinnans övriga riskfaktorer. Före behandling ska kontraindikationer bedömas. Det gäller bland annat odiagnostiserad vaginal blödning. Även aktuell eller tidigare arteriell hjärt kärlsjukdom med risk för hjärt-kärlsjukdom är en kontraindikation, liksom tidigare arteriell hjärt påverkan. Detsamma gäller djup ventrombos eller lungemboli.

Icke-hormonella alternativ

För vissa kvinnor kan andra behandlingar vara aktuella, och en del icke-hormonella alternativ finns också, särskilt när man väger in skillnaderna mellan PMS och perimenopaus:

• lokal östrogenbehandling, till exempel vaginalkräm eller slidpiller, som lindrar torra slemhinnor och kan användas långvarigt

• SSRI eller SNRI som icke-hormonella alternativ och kan minska antalet vallningar per dygn med uppemot 50 procent

• symtomlindrande läkemedel

Även växtbaserade läkemedel används av vissa för att lindra värmevallningar och svettningar, även om forskningsläget varierar. Ibland används också antidepressiva läkemedel i låg dos för att dämpa blodvallningar.

Levnadsvanor som stöd under klimakteriet

Levnadsvanor kan påverka både symtom och långsiktig hälsa.

Faktorer som ofta är viktiga:

• regelbunden fysisk aktivitet

• styrketräning

• god sömn

• stresshantering

• näringsrik kost

• undvika starkt kryddad mat

• begränsat alkoholintag som hälsomål

Många upplever att regelbunden fysisk aktivitet, och särskilt styrketräning flera gånger i veckan, kan minska värmevallningar och svettningar samt förbättra sömn, energi och humör. Regelbundna avslappningsövningar kan också vara till hjälp för att minska både svettningar och vallningar.

Klimakteriet och långsiktig hälsa

Efter menopausen påverkas även den långsiktiga hälsan.

Lägre östrogennivåer kan påverka:

• skelettets styrka

• hjärt-kärlhälsa

• blodfetter

• blodsocker

• muskelmassa

Därför kan det vara värdefullt att följa relevanta blodvärden över tid, särskilt under och efter klimakteriet, till exempel genom ett klimakteriepaket med hormon- och sköldkörteltest.

När bör man söka vård?

Du bör söka vård om:

• symtomen påverkar livskvaliteten

• menstruationen upphör tidigt

• du får kraftiga eller oregelbundna blödningar

• du är osäker på orsaken till symtomen

Medicinsk bedömning är också viktig om symtomen uppstår tidigt eller känns ovanligt uttalade. Vid onormal blödning ska du söka vården för vidare bedömning, och vid behov även kontakta gynekolog. Om du har besvär eller funderar på behandling kan det vara viktigt att diskutera symtom och behov med vården för att hitta rätt hjälp och få en bedömning av torra slemhinnor och andra orsaker.

Sammanfattning

Klimakteriet är en naturlig hormonell förändring som påverkar hela kroppen. Vanliga symtom är vallningar, sömnproblem, trötthet, humörförändringar och torra slemhinnor, men även ämnesomsättning, skelett och hjärt-kärlhälsa påverkas.

Blodprover kan ibland hjälpa till att förstå hormonförändringarna och utesluta andra orsaker till symtomen. Med rätt behandling, regelbunden uppföljning och anpassade levnadsvanor kan många kvinnor må bättre både under och efter klimakteriet.