Basofiler
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Vad är basofila?
Basofila granulocyter är en typ av vit blodkropp, leukocyt, som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. De utgör en liten andel av alla vita blodkroppar men har specialiserade funktioner, framför allt i samband med allergiska reaktioner och inflammatoriska processer. Basofila celler innehåller korn, eller granula, fyllda med ämnen som histamin och heparin, vilka frigörs vid allergiska och inflammatoriska reaktioner.
När basofila granulocyter aktiveras frigör de histamin, ett ämne som vidgar blodkärlen och ökar genomsläppligheten för andra immunceller. Heparin hjälper i sin tur till att förebygga blodproppar genom att minska blodets koagulationsförmåga. På detta sätt bidrar basofila granulocyter till kroppens förmåga att hantera främmande ämnen och skador.
Varför behöver man analysera basofila granulocyter?
Analysen av basofila granulocyter ingår i en så kallad differentialräkning, en undersökning där de olika typerna av vita blodkroppar räknas och analyseras separat. Differentialräkningen ger viktig information om immunförsvarets tillstånd och kan hjälpa till att identifiera eller utesluta olika sjukdomar och hälsotillstånd.
Basofila granulocyter analyseras särskilt vid misstankar om allergiska tillstånd som astma och allergier, men även vid utredning av inflammatoriska sjukdomar, kroniska mag- och tarmsjukdomar som ulcerös kolit, samt olika typer av blodcancer.
Vad innebär förhöjda basofilvärden?
Förhöjda nivåer av basofila granulocyter kan indikera flera olika medicinska tillstånd:
Allergiska reaktioner och astma: Basofiler ökar i antal när kroppen reagerar på allergener, vilket kan orsaka symtom som nästäppa, hudutslag, andningsbesvär och svullnader.
Kroniska inflammatoriska sjukdomar: Exempelvis ulcerös kolit, en inflammatorisk tarmsjukdom där kroppen reagerar med en kronisk inflammation i tarmslemhinnan.
Blodcancer (leukemi): Vid vissa former av leukemi kan antalet basofila granulocyter öka markant.
Hormonbehandling: Behandling med östrogen kan ibland höja antalet basofila granulocyter i blodet.
Förhöjda värden kräver ofta vidare medicinsk utredning för att fastställa orsak och lämplig behandling.
Vad innebär låga basofilvärden?
Normalt är mängden basofila granulocyter i blodet mycket låg eller till och med omätbar. Låga basofilvärden är vanligen inte förenade med några sjukdomstillstånd och betraktas generellt som normalt.
Vilka andra faktorer kan påverka basofilvärden?
Det är viktigt att notera att milda förhöjningar av basofilvärden ibland kan förekomma utan någon medicinsk betydelse. Referensintervallet är baserat på en frisk population, och av denna population hamnar cirka 5% utanför intervallet trots att de är friska. Detta fenomen benämns som en normalvariant och kräver vanligtvis ingen medicinsk åtgärd.
Hur utförs testet för basofila granulocyter?
För att mäta mängden basofila granulocyter tas ett blodprov från en ven i armen. Provet analyseras sedan i laboratorium där en differentialräkning genomförs. Testet kräver inga särskilda förberedelser från patienten och resultaten erhålls oftast inom ett par dagar.
När bör du analysera basofila granulocyter?
Det är lämpligt att kontrollera basofila granulocyter om du har symtom som kan tyda på allergiska reaktioner, såsom ihållande hudutslag, andningsbesvär, återkommande nästäppa eller svullnader. Det rekommenderas också vid utredning av inflammatoriska sjukdomar, kroniska gastrointestinala problem eller misstänkt blodsjukdom.
Behandling vid avvikande basofilvärden
Behandlingen vid avvikande basofilvärden beror helt på den underliggande orsaken:
Allergier och astma: Behandlas ofta med antihistaminer, kortison och andra läkemedel som lindrar symtomen.
Inflammatoriska sjukdomar: Behandlas med antiinflammatoriska läkemedel, immundämpande mediciner eller biologiska läkemedel.
Blodcancer (leukemi): Kräver ofta specifik cancerbehandling såsom cytostatika, immunterapi eller stamcellstransplantation beroende på cancerform och stadium.
Andra hälsomarkörer inom Blod & Järn
Ferritin
Ferritin är ett protein som binder och lagrar järn i kroppen, och analyseras för att man skall få en uppfattning om hur stort kroppens järnförråd är. Järn är ett mineralämne som kroppen behöver då det utgör en viktig beståndsdel i hemoglobin. Hemoglobin är proteinet i våra röda blodkroppar, alltså de celler i blodet som transporterar syre till våra vävnader och koldioxid från vävnaderna till lungorna där de kan elimineras via utandningsluften.
Järn
Järnbrist är vanligt och ger symtom som trötthet, blekhet, hjärtklappning och försämrat immunförsvar. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Vanliga orsaker inkluderar menstruation, graviditet och kostbrister. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men upptaget varierar. Genom rätt kost och eventuellt kosttillskott kan järnbrist förebyggas och behandlas. Läs mer om hur du känner igen symtomen, orsakerna bakom järnbrist och hur du får tillräckligt med järn varje dag.
Transferrin
Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet och hjälper kroppen att reglera järnupptaget. Höga värden tyder ofta på järnbrist, medan låga nivåer kan indikera inflammation, leverskada eller järnöverskott. Genom att analysera transferrin kan läkare upptäcka och behandla järnbrist, anemi och hemokromatos. Läs mer om vad resultatet innebär och hur du kan hålla järnnivåerna balanserade.
Transferrinmättnad
Järnmättnad är ett blodprov som visar hur mycket järn som är bundet till proteinet transferrin. Testet används för att upptäcka järnbrist eller järnöverskott. Låga värden indikerar ofta järnbrist, med symtom som trötthet och blekhet, medan höga värden kan tyda på järnöverskott som vid hemokromatos. Järnmättnad bör alltid bedömas tillsammans med andra prover och symtom för korrekt diagnos och effektiv behandling.
Hemoglobin (Hb)
Hemoglobin (Hb) brukar också kallas för blodvärdet. Hemoglobin finns inuti de röda blodkropparna (erytrocyterna) och är det protein som binder syrgasmolekyler från inandningsluften i lungorna så de röda blodkropparna sedan kan transportera ut syret till kroppens alla delar. Hemoglobin bidrar också till att de röda blodkropparna bibehåller sin rätta form så att de kan flyta så bra som möjligt genom blodkärlen.
Hematokrit (EVF)
Hematokrit (EVF) visar andelen röda blodkroppar i blodet och hjälper till att upptäcka anemi eller polycytemi. Höga värden ökar risken för blodproppar medan låga värden tyder på anemi. Vanliga orsaker inkluderar järnbrist, vätskebalansrubbningar och höghöjdsvistelse. Provtagning sker genom ett enkelt blodprov. Läs mer om symtom, orsaker, behandling och när du bör söka vård för avvikande hematokritvärden här.
Leukocyter (LPK)
Leukocyter, eller vita blodkroppar, skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar. De vita blodkropparna är viktiga för kroppens immunförsvar och har till uppgift att försvara oss mot angrepp från mikroorganismer exempelvis som bakterier eller virus.
Genom att mäta antalet leukocyter i blodet kan man upptäcka infektioner, inflammationer och andra sjukdomstillstånd.
Medelcellvolym (MCV)
MCV är en förkortning för "Mean Corpuscular Volume" och är ett mått på de röda blodkropparnas storlek. De röda blodkropparna har till uppgift att binda syremolekyler från inandningsluften i lungorna och transportera ut syret till kroppens alla delar. En majoritet av detta syre binds till de hemoglobinmolekyler som finns inuti de röda blodkropparna.
Hemoglobinmassa (MCH)
MCH mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i röda blodkroppar, viktigt vid utredning av anemi. Höga värden ses vid vitaminbrist och leversjukdomar, medan låga värden tyder på järnbristanemi eller thalassemi. Vanliga symtom inkluderar trötthet och yrsel. Förstå betydelsen av MCH, symtom, orsaker och behandling för bättre hälsa och livskvalitet.
Trombocyter (TPK)
Trombocyter (TPK), eller blodplättar, är viktiga för blodets koagulation. En analys av trombocytantal kan hjälpa till att upptäcka problem med blödningar eller blodproppsbildning och diagnostisera sjukdomar som leukemi och benmärgsproblem. Höga trombocytvärden kan tyda på inflammation eller myeloproliferativa sjukdomar medan låga värden kan indikera vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar. Förstå betydelsen av dina trombocytvärden och läs mer om vad som kan påverka resultaten.
Eosinofiler
Eosinofila granulocyter är vita blodkroppar viktiga för att bekämpa parasiter och allergier. Höga nivåer ses vid astma, allergier, parasitinfektioner och vissa autoimmuna sjukdomar. Analysen ingår i differentialräkning och hjälper diagnostisera obalanser i immunförsvaret. Förstå betydelsen av resultat och hur faktorer som läkemedel och infektioner kan påverka eosinofilvärden. Tidig diagnos underlättar effektiv behandling och hälsosam livsstil.
Lymfocyter
Lymfocyter bildas i benmärgen och är en typ av vita blodkroppar, (leukocyter) som hör till kroppens adaptiva immunförsvar. Med detta menas att immunförsvaret inte är medfött utan byggs upp allteftersom vår kropp utsätts för olika bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Lymfocyter delas i sin tur in i tre olika celltyper: antikroppsproducerande B-celler, T-celler, som kan känna igen ämnen som tidigare infekterat kroppen, och NK-celler som bl.a. dödar främmande och sjuka celler i kroppen.
Monocyter
Monocyter är viktiga vita blodkroppar som skyddar kroppen genom att eliminera skadliga ämnen och infektioner. Analys av monocyter hjälper vid diagnostik av infektioner, blodsjukdomar och autoimmuna tillstånd. Höga monocyter kan indikera infektioner och autoimmuna sjukdomar, medan låga värden ses vid kortisonbehandling och aplastisk anemi. Lär dig mer om monocyternas roll, provtagning, symtom och behandlingsalternativ här.
Neutrofiler
Neutrofila granulocyter är viktiga vita blodkroppar som bekämpar bakterier och infektioner. Höga värden indikerar ofta infektion eller inflammation, medan låga värden kan bero på vitaminbrist, virusinfektioner eller läkemedel. Lär dig vad analysresultaten betyder, vilka symtom att vara uppmärksam på och när du bör söka vård för optimal hälsa.