Trombocyter (TPK)

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Trombocyter (TPK), eller blodplättar, är små cellfragment i blodet som är avgörande för kroppens förmåga att stoppa blödningar. De bildas i benmärgen och aktiveras snabbt vid skador för att bilda en propp som täpper till blodkärlet. Ett blodprov som mäter trombocyter används för att bedöma blodets koagulationsförmåga och upptäcka olika sjukdomstillstånd.

Sammanfattning

Trombocyter spelar en central roll i blodets koagulation. Höga nivåer kan öka risken för blodproppar och ses vid exempelvis inflammation eller vissa blodsjukdomar, medan låga nivåer kan leda till ökad blödningsrisk och orsakas av bland annat benmärgspåverkan, infektioner eller läkemedel. Värdet analyseras som en del av blodstatus och tolkas tillsammans med symtom och andra prover.

Vad visar TPK?

TPK (trombocyter) visar hur många blodplättar som finns i blodet, och avvikande trombocytvärden och deras betydelse kan kopplas till olika sjukdomstillstånd.

Blodplättar bildas i benmärgen och är en viktig del av kroppens koagulationssystem. När ett blodkärl skadas samlas blodplättarna snabbt vid skadeområdet och hjälper till att stoppa blödningen genom att bilda en propp.

Blodprovet mäter antalet trombocyter, men säger inte hur väl blodplättarna fungerar. Därför kan ytterligare utredning ibland behövas om det finns misstanke om en störning i blodets koagulationsförmåga.

TPK analyseras nästan alltid tillsammans med andra blodprover för att ge en mer komplett bild av blodets sammansättning.

Varför analyseras TPK?

TPK ingår ofta i ett blodstatus och används för att bedöma blodets sammansättning, tillsammans med andra blodstatus- och järnvärden.

Analysen kan bland annat hjälpa till att:

  • utreda lättblödande eller blåmärken

  • undersöka orsaker till avvikande blodstatus

  • följa upp behandlingar som kan påverka benmärgen

  • övervakning efter kirurgiska ingrepp eller vid behandling av koagulationsrubbningar

  • ge en samlad bild tillsammans med övriga blodvärden

  • följa utvecklingen av tidigare avvikande provsvar

Eftersom trombocytvärdet kan påverkas av många olika tillstånd bedöms resultatet alltid tillsammans med övriga analyser.

Vad är ett normalt TPK?

Referensintervallet kan variera något mellan olika laboratorier, men hos vuxna ligger TPK vanligtvis mellan:

150–400 × 10⁹/L

Ett värde utanför referensintervallet innebär inte automatiskt att du har en sjukdom. Många tillfälliga faktorer kan påverka resultatet och därför görs alltid en medicinsk helhetsbedömning.

Vad kan ett högt TPK betyda?

Ett högt antal trombocyter kallas trombocytos.

Förhöjda värden är ofta en tillfällig reaktion och kan exempelvis ses vid:

  • infektioner

  • inflammation

  • järnbrist

  • återhämtning efter operation eller större blödning

  • efter att mjälten opererats bort

Mer sällan kan ett högt TPK bero på sjukdomar där benmärgen producerar för många trombocyter, exempelvis essentiell trombocytemi eller polycytemi vera.

Eftersom samma provsvar kan ha många olika orsaker behöver resultatet alltid bedömas tillsammans med andra blodprover och den kliniska bilden.

Vad kan ett lågt TPK betyda?

Ett lågt antal trombocyter kallas trombocytopeni.

Låga värden kan bland annat förekomma vid:

Hur stor betydelse ett lågt TPK har beror bland annat på hur lågt värdet är, om det förändrats över tid och om andra blodprover också är påverkade.

Vilka faktorer kan påverka TPK?

Flera faktorer kan påverka trombocytvärdet utan att det behöver bero på en blodsjukdom.

Exempel är:

Därför kan läkaren ibland rekommendera ett nytt blodprov om resultatet avviker.

Vilka blodprover bedöms tillsammans med TPK?

TPK tolkas nästan aldrig ensamt.

För att förstå varför trombocytvärdet förändrats bedöms det ofta tillsammans med andra analyser, exempelvis:

  • Hb (hemoglobin) – visar blodets syretransporterande förmåga.

  • Leukocyter (LPK) – ger information om immunförsvaret.

  • EVF och EPK – beskriver de röda blodkropparna

  • MCV och MCH – hjälper till att bedöma olika typer av blodbrist

  • Ferritin – visar kroppens järndepåer och bedöms ofta tillsammans med transferrin vid utredning av järnbrist.

  • CRP – kan ge information om inflammation eller infektion.

När flera analyser vägs samman blir det lättare att förstå vad ett avvikande TPK-värde kan bero på.

Behöver man fasta inför TPK?

Nej.

Du behöver normalt inte fasta inför ett blodprov för TPK. Analysen påverkas vanligtvis inte av om du har ätit innan provtagningen.

Om TPK ingår tillsammans med andra blodprover kan andra förberedelser däremot vara aktuella. Följ därför alltid de instruktioner du fått inför provtagningen.

När bör ett avvikande TPK följas upp?

Ett enstaka avvikande värde behöver inte innebära att något är fel.

Läkaren tar hänsyn till:

  • hur mycket värdet avviker

  • om andra blodprover också är förändrade

  • om du har några symtom

  • om värdet förändrats över tid

I vissa fall räcker det med ett nytt blodprov efter en tid, medan andra situationer kan behöva utredas vidare.

Andra hälsomarkörer inom Blod & Järn

  • Ferritin

    Ferritin är ett protein som binder och lagrar järn i kroppen, och analyseras för att man skall få en uppfattning om hur stort kroppens järnförråd är. Järn är ett mineralämne som kroppen behöver då det utgör en viktig beståndsdel i hemoglobin. Hemoglobin är proteinet i våra röda blodkroppar, alltså de celler i blodet som transporterar syre till våra vävnader och koldioxid från vävnaderna till lungorna där de kan elimineras via utandningsluften.

  • Järn

    Järnbrist är vanligt och ger symtom som trötthet, blekhet, hjärtklappning och försämrat immunförsvar. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Vanliga orsaker inkluderar menstruation, graviditet och kostbrister. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men upptaget varierar. Genom rätt kost och eventuellt kosttillskott kan järnbrist förebyggas och behandlas. Läs mer om hur du känner igen symtomen, orsakerna bakom järnbrist och hur du får tillräckligt med järn varje dag.

  • Transferrin

    Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet och hjälper kroppen att reglera järnupptaget. Höga värden tyder ofta på järnbrist, medan låga nivåer kan indikera inflammation, leverskada eller järnöverskott. Genom att analysera transferrin kan läkare upptäcka och behandla järnbrist, anemi och hemokromatos. Läs mer om vad resultatet innebär och hur du kan hålla järnnivåerna balanserade.

  • Transferrinmättnad

    Järnmättnad är ett blodprov som visar hur mycket järn som är bundet till proteinet transferrin. Testet används för att upptäcka järnbrist eller järnöverskott. Låga värden indikerar ofta järnbrist, med symtom som trötthet och blekhet, medan höga värden kan tyda på järnöverskott som vid hemokromatos. Järnmättnad bör alltid bedömas tillsammans med andra prover och symtom för korrekt diagnos och effektiv behandling.

  • Hemoglobin (Hb)

    Hemoglobin (Hb) brukar också kallas för blodvärdet. Hemoglobin finns inuti de röda blodkropparna (erytrocyterna) och är det protein som binder syrgasmolekyler från inandningsluften i lungorna så de röda blodkropparna sedan kan transportera ut syret till kroppens alla delar. Hemoglobin bidrar också till att de röda blodkropparna bibehåller sin rätta form så att de kan flyta så bra som möjligt genom blodkärlen.

  • Hematokrit (EVF)

    Hematokrit (EVF) visar andelen röda blodkroppar i blodet och hjälper till att upptäcka anemi eller polycytemi. Höga värden ökar risken för blodproppar medan låga värden tyder på anemi. Vanliga orsaker inkluderar järnbrist, vätskebalansrubbningar och höghöjdsvistelse. Provtagning sker genom ett enkelt blodprov. Läs mer om symtom, orsaker, behandling och när du bör söka vård för avvikande hematokritvärden här.

  • Erytrocyter (EPK)

    Lär dig om EPK – vad höga och låga värden innebär för din hälsa.

  • Leukocyter (LPK)

    Leukocyter, eller vita blodkroppar, skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar. De vita blodkropparna är viktiga för kroppens immunförsvar och har till uppgift att försvara oss mot angrepp från mikroorganismer exempelvis som bakterier eller virus.

    Genom att mäta antalet leukocyter i blodet kan man upptäcka infektioner, inflammationer och andra sjukdomstillstånd.

  • Medelcellvolym (MCV)

    MCV är en förkortning för "Mean Corpuscular Volume" och är ett mått på de röda blodkropparnas storlek. De röda blodkropparna har till uppgift att binda syremolekyler från inandningsluften i lungorna och transportera ut syret till kroppens alla delar. En majoritet av detta syre binds till de hemoglobinmolekyler som finns inuti de röda blodkropparna.

  • Hemoglobinmassa (MCH)

    MCH mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i röda blodkroppar, viktigt vid utredning av anemi. Höga värden ses vid vitaminbrist och leversjukdomar, medan låga värden tyder på järnbristanemi eller thalassemi. Vanliga symtom inkluderar trötthet och yrsel. Förstå betydelsen av MCH, symtom, orsaker och behandling för bättre hälsa och livskvalitet.

  • Basofiler

    Basofila granulocyter är en typ av vit blodkropp, leukocyt, som behövs för kroppens försvar mot infektioner och andra främmande ämnen. Provet ingår i en så kallas differentialräkning, vilket innebär att man analyserar de olika typerna av vita blodkroppar i blodet för att ta reda på om det finns en obalans i fördelningen mellan dessa. Provet kan också analyseras vid utredning av astma och allergi.

  • Eosinofiler

    Eosinofila granulocyter är vita blodkroppar viktiga för att bekämpa parasiter och allergier. Höga nivåer ses vid astma, allergier, parasitinfektioner och vissa autoimmuna sjukdomar. Analysen ingår i differentialräkning och hjälper diagnostisera obalanser i immunförsvaret. Förstå betydelsen av resultat och hur faktorer som läkemedel och infektioner kan påverka eosinofilvärden. Tidig diagnos underlättar effektiv behandling och hälsosam livsstil.

  • Lymfocyter

    Lymfocyter bildas i benmärgen och är en typ av vita blodkroppar, (leukocyter) som hör till kroppens adaptiva immunförsvar. Med detta menas att immunförsvaret inte är medfött utan byggs upp allteftersom vår kropp utsätts för olika bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Lymfocyter delas i sin tur in i tre olika celltyper: antikroppsproducerande B-celler, T-celler, som kan känna igen ämnen som tidigare infekterat kroppen, och NK-celler som bl.a. dödar främmande och sjuka celler i kroppen.

  • Monocyter

    Monocyter är viktiga vita blodkroppar som skyddar kroppen genom att eliminera skadliga ämnen och infektioner. Analys av monocyter hjälper vid diagnostik av infektioner, blodsjukdomar och autoimmuna tillstånd. Höga monocyter kan indikera infektioner och autoimmuna sjukdomar, medan låga värden ses vid kortisonbehandling och aplastisk anemi. Lär dig mer om monocyternas roll, provtagning, symtom och behandlingsalternativ här.

  • Neutrofiler

    Neutrofila granulocyter är viktiga vita blodkroppar som bekämpar bakterier och infektioner. Höga värden indikerar ofta infektion eller inflammation, medan låga värden kan bero på vitaminbrist, virusinfektioner eller läkemedel. Lär dig vad analysresultaten betyder, vilka symtom att vara uppmärksam på och när du bör söka vård för optimal hälsa.

Sjukdomar & besvär (Blod & Järn)

Restless legs – symtom, orsaker och hur du lindrar besvären

Restless legs syndrom, även kallat Willis-Ekboms sjukdom, är ett neurologiskt tillstånd som orsakar obehagliga känslor i benen och ett starkt behov att röra på dem. Besvären uppstår främst vid vila och kan störa sömnen påtagligt. Med rätt utredning och behandling går symtomen ofta att lindra.

Läs mer

Polycytemi – symtom, orsaker och behandling vid för högt blodvärde

Polycytemi är ett tillstånd där kroppen producerar för många röda blodkroppar, vilket gör blodet tjockare och ökar risken för blodproppar. Tillståndet kan vara primärt, som vid polycytemia vera, eller sekundärt till andra sjukdomar. Med rätt behandling och uppföljning kan de flesta leva ett normalt liv.

Läs mer

Perniciös anemi – symtom, orsaker och behandling av B12-brist

Perniciös anemi är en autoimmun sjukdom där kroppen inte kan ta upp vitamin B12 från maten. Detta leder till blodbrist och kan orsaka nervskador om det inte behandlas. Med tidig diagnos och livslång B12-behandling kan de flesta leva ett helt normalt liv.

Läs mer

Järnbrist – symtom, orsaker och hur du behandlar låga järnvärden

Järnbrist är ett av de vanligaste bristtillstånden och innebär att kroppen har för lite järn för att bilda tillräckligt med hemoglobin. Symtomen inkluderar trötthet, blekhet och nedsatt ork. Med rätt diagnos och behandling går järnbrist att korrigera effektivt.

Läs mer

Anemi – symtom, orsaker och behandling av blodbrist

Anemi, eller blodbrist, innebär att kroppen har för få röda blodkroppar eller för lite hemoglobin för att transportera tillräckligt med syre till vävnaderna. Tillståndet ger symtom som trötthet, blekhet och andfåddhet. Med rätt diagnos och behandling kan de flesta former av anemi åtgärdas effektivt.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök