Monocyter
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Monocyter är en typ av vita blodkroppar som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. De bildas i benmärgen och cirkulerar i blodet innan de vandrar ut i vävnader, där de omvandlas till makrofager – celler som bekämpar infektioner och städar bort skadade celler. Monocyter ingår i en så kallad differentialräkning och analyseras för att ge en bild av immunförsvarets aktivitet och upptäcka olika sjukdomstillstånd.
Sammanfattning
Monocyter är immunceller som hjälper kroppen att bekämpa infektioner och bryta ner skadad vävnad. Förhöjda nivåer ses ofta vid infektioner, inflammatoriska eller autoimmuna sjukdomar samt vissa blodsjukdomar, medan låga nivåer kan bero på läkemedel eller påverkan på benmärgen. Värdet analyseras som en del av blodstatus och tolkas alltid tillsammans med andra prover och symtom.
Vad är monocyter?
Monocyter är en typ av vita blodkroppar (leukocyter) som utgör ungefär 4-8 procent av det totala antalet vita blodkroppar i kroppen. Dessa celler produceras i benmärgen, kroppens blodproducerande organ, och är viktiga komponenter i kroppens immunförsvar.
Efter att monocyterna har bildats och mognat i benmärgen cirkulerar de i blodet i ungefär ett dygn innan de migrerar ut i kroppens olika vävnader. När monocyterna lämnar blodomloppet och går in i vävnader omvandlas de till makrofager, stora celler som har som främsta uppgift att skydda kroppen genom att "äta upp" och eliminera skadliga ämnen, bakterier, virus och skadad vävnad. Denna process kallas fagocytos och är en central del av kroppens immunsvar.
Makrofagernas funktion i kroppen
Makrofager, som monocyter blir till i vävnaden, har flera viktiga funktioner:
Fagocytos: De fungerar som kroppens renhållningssystem genom att ta bort döda celler, bakterier, virus och andra skadliga ämnen.
Inflammationsreglering: Makrofager spelar en nyckelroll i regleringen av inflammatoriska processer och hjälper kroppen att bekämpa infektioner och läka vävnadsskador.
Antigenpresentation: Makrofager är viktiga för immunförsvaret genom att de presenterar antigener (främmande ämnen) för andra immunförsvarsceller, vilket aktiverar dessa att bekämpa infektioner effektivare.
Varför behöver man analysera monocyter?
Analysen av monocyter är en del av en så kallad differentialräkning, där man undersöker fördelningen mellan olika typer av vita blodkroppar. Denna undersökning hjälper läkare att förstå patientens immunstatus och att diagnostisera flera olika tillstånd såsom infektioner, blodsjukdomar och inflammatoriska sjukdomar.
Provtagning av monocyter är viktig vid:
Misstänkta infektioner: Speciellt kroniska eller ovanliga infektioner.
Utredning av anemi: För att bedöma benmärgens funktion.
Diagnos och uppföljning av autoimmuna sjukdomar: Till exempel reumatoid artrit eller inflammatoriska tarmsjukdomar.
Vad innebär förhöjda monocyter?
Förhöjda monocytnivåer kallas monocytos och kan tyda på flera olika tillstånd, bland annat:
Infektioner: Bakteriella infektioner såsom tuberkulos, syfilis, samt virusinfektioner som vattkoppor och mononukleos (körtelfeber).
Autoimmuna sjukdomar: Där kroppens immunförsvar felaktigt attackerar frisk vävnad, exempelvis vid reumatoid artrit, systemisk lupus erythematosus (SLE), celiaki och inflammatoriska tarmsjukdomar.
Blodsjukdomar: Leukemier och lymfom kan orsaka kraftigt förhöjda nivåer av monocyter.
Symtom på höga monocyter kan vara ospecifika, men kan inkludera långvarig trötthet, viktnedgång, feber och nattliga svettningar beroende på underliggande orsak.
Vad innebär låga monocyter?
Låga nivåer av monocyter, kallat monocytopeni, kan ses vid olika medicinska tillstånd, inklusive:
Kortisonbehandling: Kortison kan undertrycka benmärgens produktion av monocyter.
Aplastisk anemi: En sällsynt sjukdom där benmärgen inte producerar tillräckligt med blodceller.
Vissa infektioner och blodsjukdomar: Kan också temporärt minska monocytnivåerna.
Vilka andra faktorer kan påverka monocyterna?
Monocytvärdet kan påverkas av flera faktorer och bör därför alltid bedömas tillsammans med andra blodprover och patientens totala hälsobild. Det är även viktigt att vara medveten om att lätta avvikelser i monocytnivåerna kan förekomma hos helt friska individer utan koppling till sjukdom. Referensintervallet inkluderar 95 % av friska personer, vilket betyder att 5 % av friska personer kan ha värden som faller utanför intervallet.
Hur går provtagningen till?
Provtagning av monocyter sker genom ett vanligt blodprov från en ven i armen. Ingen speciell förberedelse krävs vanligtvis inför detta prov.
När bör man söka vård?
Om man upplever symtom som kan tyda på infektion, inflammatoriska sjukdomar eller blodsjukdomar bör man söka vård för att utreda monocytnivåerna tillsammans med andra relevanta blodprover.
Behandling vid avvikande monocyter
Behandling av avvikande monocytnivåer riktar sig mot den underliggande orsaken:
Infektioner: Behandlas med lämplig antibiotika eller antiviral medicin.
Autoimmuna sjukdomar: Behandlas med immunmodulerande eller antiinflammatoriska läkemedel.
Blodsjukdomar: Behandling varierar beroende på typ, men kan inkludera kemoterapi, immunterapi eller stamcellstransplantation.
Andra hälsomarkörer inom Blod & Järn
Artiklar (Blod & Järn)

Anna gav sin mamma en hälsokontroll i present – tumör upptäcktes i tid
Läs mer

Blodgrupper - Vad det är och varför det är livsviktigt
Läs mer

Ferritin – kroppens järnlager och en nyckel till din energi
Läs mer

Så tolkar du din hälsokontroll – en guide till blodstatus och järnvärden
Läs mer

Järnbrist kvinna - så får du i dig järn
Läs mer

Håll koll på järnet
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Blod & Järn)
Restless legs – symtom, orsaker och hur du lindrar besvären
Restless legs syndrom, även kallat Willis-Ekboms sjukdom, är ett neurologiskt tillstånd som orsakar obehagliga känslor i benen och ett starkt behov att röra på dem. Besvären uppstår främst vid vila och kan störa sömnen påtagligt. Med rätt utredning och behandling går symtomen ofta att lindra.
Läs mer
Polycytemi – symtom, orsaker och behandling vid för högt blodvärde
Polycytemi är ett tillstånd där kroppen producerar för många röda blodkroppar, vilket gör blodet tjockare och ökar risken för blodproppar. Tillståndet kan vara primärt, som vid polycytemia vera, eller sekundärt till andra sjukdomar. Med rätt behandling och uppföljning kan de flesta leva ett normalt liv.
Läs mer
Perniciös anemi – symtom, orsaker och behandling av B12-brist
Perniciös anemi är en autoimmun sjukdom där kroppen inte kan ta upp vitamin B12 från maten. Detta leder till blodbrist och kan orsaka nervskador om det inte behandlas. Med tidig diagnos och livslång B12-behandling kan de flesta leva ett helt normalt liv.
Läs mer
Järnbrist – symtom, orsaker och hur du behandlar låga järnvärden
Järnbrist är ett av de vanligaste bristtillstånden och innebär att kroppen har för lite järn för att bilda tillräckligt med hemoglobin. Symtomen inkluderar trötthet, blekhet och nedsatt ork. Med rätt diagnos och behandling går järnbrist att korrigera effektivt.
Läs mer
Anemi – symtom, orsaker och behandling av blodbrist
Anemi, eller blodbrist, innebär att kroppen har för få röda blodkroppar eller för lite hemoglobin för att transportera tillräckligt med syre till vävnaderna. Tillståndet ger symtom som trötthet, blekhet och andfåddhet. Med rätt diagnos och behandling kan de flesta former av anemi åtgärdas effektivt.
Läs mer