Neutrofiler

Vad är neutrofila granulocyter?

Neutrofila granulocyter, ofta kallade neutrofiler, är den vanligaste typen av vita blodkroppar (leukocyter). De utgör en viktig del av det medfödda immunförsvaret och har som främsta uppgift att snabbt identifiera och bekämpa bakterier och andra främmande mikroorganismer.

Neutrofiler bildas i benmärgen och frisätts kontinuerligt till blodet. Där cirkulerar de tills de aktiveras av en infektion eller inflammation. När det behövs lämnar de blodbanan och tar sig till den drabbade vävnaden där de hjälper till att oskadliggöra mikroorganismer och avlägsna skadade celler.

Eftersom neutrofiler är kroppens första försvarslinje förändras deras antal ofta snabbt vid olika sjukdomstillstånd. Därför ingår analysen vanligtvis i en differentialräkning av de vita blodkropparna.

Vilken funktion har neutrofiler?

Neutrofiler spelar en central roll i immunförsvaret genom att snabbt reagera när kroppen utsätts för bakterier eller andra främmande ämnen.

De hjälper bland annat till att:

• identifiera bakterier och andra mikroorganismer

• omsluta och bryta ned mikroorganismer genom fagocytos

• frisätta enzymer och antimikrobiella ämnen som bekämpar infektionen

• signalera till andra immunceller att en infektion eller inflammation pågår

När neutrofiler har utfört sitt arbete bryts de ned. Tillsammans med bakterier, vävnadsrester och vätska kan de bilda var, vilket är en naturlig del av kroppens läkningsprocess vid vissa infektioner.

Varför analyseras neutrofila granulocyter?

Neutrofila granulocyter analyseras för att ge information om hur immunförsvaret reagerar och fungerar. Analysen ingår oftast i ett blodstatus med differentialräkning, där olika typer av vita blodkroppar räknas och jämförs.

Ett förändrat neutrofilvärde är inte en diagnos i sig, men kan ge viktig information vid utredning och uppföljning av olika sjukdomstillstånd.

Analysen används bland annat vid:

• misstanke om bakteriella infektioner

• utredning av långvarig feber eller inflammation

• kontroll av läkemedelsbehandling som kan påverka benmärgen

• uppföljning av vissa blodsjukdomar

• utredning av avvikande blodstatus

Neutrofiler analyseras nästan alltid tillsammans med andra blodprover och tolkas utifrån den samlade kliniska bilden, vilket liknar hur man bedömer blodstatus och järnvärden.

Vad är ett normalt värde för neutrofila granulocyter?

Referensintervallet för neutrofila granulocyter varierar något mellan olika laboratorier, men hos vuxna ligger det ofta omkring 1,6–7,5 × 10⁹/L och följer samma principer som andra referensintervall och normalvarianter.

Ett värde inom referensintervallet talar vanligtvis för att antalet neutrofiler är normalt.

Det är dock viktigt att komma ihåg att ett enskilt provsvar inte alltid ger hela bilden. Referensintervallen är statistiska och vissa friska personer kan ha värden som ligger något utanför intervallet utan att det beror på sjukdom.

Vid bedömning av provsvaret tar vården därför även hänsyn till:

• andra blodprover

• symtom

• ålder

• läkemedel

• tidigare provresultat

• eventuell pågående sjukdom

Hur tolkas resultatet?

Neutrofila granulocyter bedöms inte isolerat utan tillsammans med övriga laboratorieprover och den kliniska situationen.

ResultatKan bland annat bero påNormalt värdeNormalt fungerande immunförsvarLätt förhöjtInfektion, stress, rökning eller kortisonbehandlingKraftigt förhöjtBakteriell infektion, uttalad inflammation eller vissa blodsjukdomarLågt värdeVirusinfektion, läkemedel, vitaminbrist eller påverkan på benmärgen

Ett avvikande värde innebär inte automatiskt att en allvarlig sjukdom föreligger. Många tillfälliga tillstånd kan påverka neutrofilnivåerna och därför behöver resultatet alltid tolkas av vårdpersonal i sitt sammanhang.

Höga neutrofila granulocyter (neutrofili)

Förhöjda nivåer av neutrofila granulocyter kallas neutrofili. Det innebär att kroppen har fler neutrofiler än normalt i blodet.

Den vanligaste orsaken är att immunförsvaret reagerar på en bakteriell infektion eller ett inflammatoriskt tillstånd. Neutrofilerna ökar då snabbt för att hjälpa kroppen att bekämpa det som orsakat inflammationen.

Vanliga orsaker till höga neutrofiler

De vanligaste orsakerna är:

• bakteriella infektioner

• akuta inflammatoriska tillstånd

• fysisk eller psykisk stress

• rökning

• behandling med kortison

• återhämtning efter större operation eller skada

Tillfälligt förhöjda neutrofiler är vanligt och normaliseras ofta när den bakomliggande orsaken försvinner.

Mindre vanliga orsaker

Mer uttalade eller långvarigt förhöjda neutrofiler kan ibland bero på andra tillstånd, exempelvis:

• kroniska inflammatoriska sjukdomar

• vissa blod- och benmärgssjukdomar

• myeloproliferativa sjukdomar

• vissa former av leukemi

Dessa tillstånd är betydligt mindre vanliga än infektioner och kräver alltid en samlad medicinsk bedömning.

Ger höga neutrofiler symtom?

Höga neutrofiler ger vanligtvis inga egna symtom. Eventuella besvär beror i stället på den bakomliggande orsaken.

Vid en bakteriell infektion kan man till exempel uppleva:

• feber

• trötthet

• smärta

• rodnad eller svullnad

• hosta eller andra infektionssymtom

Det är därför orsaken till det förhöjda värdet som utreds och behandlas – inte själva neutrofilvärdet.

Låga neutrofila granulocyter (neutropeni)

Låga nivåer av neutrofila granulocyter kallas neutropeni. Det innebär att antalet neutrofiler i blodet är lägre än referensintervallet. Eftersom neutrofiler är en viktig del av kroppens försvar mot bakterier kan uttalad neutropeni innebära en ökad risk för infektioner.

Hur stor risken är beror bland annat på hur lågt värdet är, hur länge neutropenin har funnits och om den orsakas av en tillfällig eller kronisk bakomliggande sjukdom.

Vanliga orsaker till låga neutrofiler

De vanligaste orsakerna är:

• virusinfektioner

• läkemedel som påverkar benmärgen

• vitamin B12-brist eller annan vitamin B12-brist med tillhörande symtom och behandling

• folatbrist

• autoimmuna sjukdomar

• kraftig alkoholöverkonsumtion, som även kan hänga ihop med B-vitaminbrist generellt

Hos många personer är neutropenin övergående och normaliseras när den bakomliggande orsaken försvinner.

Mindre vanliga orsaker

I vissa fall kan låga neutrofiler bero på sjukdomar som påverkar benmärgens produktion av blodkroppar, exempelvis tillstånd som också kan ge förändringar i andra blodceller som monocyter och trombocyter (TPK):

• aplastisk anemi

• myelodysplastiskt syndrom (MDS)

• leukemi

• andra benmärgssjukdomar

Dessa tillstånd är betydligt ovanligare och utreds alltid tillsammans med andra blodprover, sjukdomshistoria och ibland benmärgsundersökning.

Ger låga neutrofiler symtom?

Låga neutrofiler ger oftast inga symtom i sig. Besvären beror istället på den bakomliggande orsaken eller på att kroppen blir mer mottaglig för infektioner.

Vanliga symtom kan vara:

• återkommande infektioner

• feber

• halsont

• munsår

• långdragna infektioner

• infektioner som är svårare än normalt

Personer med kraftigt sänkta neutrofiler och feber bör söka vård skyndsamt eftersom allvarliga bakteriella infektioner ibland kan utvecklas snabbt.

Hur mäts neutrofila granulocyter?

Neutrofila granulocyter analyseras genom ett vanligt blodprov från en ven i armen. Analysen ingår oftast i ett blodstatus med differentialräkning, där de olika typerna av vita blodkroppar (LPK) räknas och jämförs, ibland tillsammans med mer riktade blod- och B-celltester.

Provtagningen kräver vanligtvis ingen fasta eller några särskilda förberedelser om inte vårdgivaren har gett andra instruktioner.

Resultatet anges som antal neutrofiler per liter blod och jämförs med laboratoriets referensintervall.

Eftersom neutrofiler varierar beroende på bland annat infektioner, läkemedel och andra tillfälliga faktorer behöver provsvaret alltid bedömas tillsammans med den övriga kliniska bilden.

Vad kan påverka neutrofilvärdet?

Flera faktorer kan påverka antalet neutrofila granulocyter i blodet, både tillfälligt och under längre tid.

Vanliga faktorer är:

Infektioner

Bakteriella infektioner leder ofta till förhöjda neutrofiler, medan vissa virusinfektioner kan ge tillfälligt sänkta värden.

Inflammation

Autoimmuna sjukdomar och andra inflammatoriska tillstånd kan påverka produktionen och omsättningen av neutrofiler.

Läkemedel

Vissa läkemedel kan höja eller sänka neutrofilvärdet. Exempel är:

• kortison

• cytostatika

• vissa antibiotika

• vissa läkemedel mot autoimmuna sjukdomar

Stress och fysisk belastning

Kraftig fysisk aktivitet, operationer eller akut stress kan ge en tillfällig ökning av neutrofiler.

Rökning

Rökning kan bidra till något högre neutrofilnivåer hos vissa personer och påverkar dessutom hjärt-kärlhälsan vid rökning.

Vitamin- och näringsbrister

Brist på vitamin B12 eller folat kan minska produktionen av neutrofiler i benmärgen, och liknande effekter kan även ses för andra blodceller som basofila granulocyter.

När ska man söka vård?

Ett avvikande neutrofilvärde behöver inte innebära att något är allvarligt, men provsvaret bör alltid bedömas tillsammans med symtom och övriga blodprover.

Du bör kontakta vården om du har:

• återkommande infektioner

• långvarig feber

• infektioner som inte läker som förväntat

• oförklarlig trötthet

• nattliga svettningar

• ofrivillig viktnedgång

Har du kraftigt sänkta neutrofiler och samtidigt feber eller påverkat allmäntillstånd bör du söka vård omgående eftersom risken för allvarliga infektioner kan vara ökad.

Neutrofila granulocyter hos Werlabs

Hos Werlabs analyseras neutrofila granulocyter som en del av blodstatus med differentialräkning. Analysen kan ge information om immunförsvaret och används tillsammans med övriga blodmarkörer för att ge en mer heltäckande bild av kroppens hälsa.

Eftersom ett enskilt neutrofilvärde inte kan fastställa orsaken till ett avvikande resultat behöver provsvaret alltid tolkas tillsammans med övriga analyser, symtom och sjukdomshistoria. Om resultaten avviker från referensintervallet kan vidare medicinsk bedömning ibland behövas.