Hemoglobin (Hb)
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Hemoglobin (Hb), ofta kallat “blodvärdet”, är ett centralt mått på kroppens förmåga att transportera syre. Genom att analysera hemoglobin i blodet kan man snabbt få en viktig indikation på syresättning, energinivåer och om det finns tecken på tillstånd som blodbrist eller vätskebalansrubbningar.
Sammanfattning
Hemoglobin är ett livsviktigt protein i de röda blodkropparna som transporterar syre i kroppen. Genom att mäta Hb kan man upptäcka anemi, bedöma syresättning och identifiera flera vanliga hälsotillstånd.
Vad är hemoglobin?
Hemoglobin ("Hb") brukar också kallas för blodvärdet. Hemoglobin finns inuti de röda blodkropparna (erytrocyterna) och är det protein som binder syrgasmolekyler från inandningsluften i lungorna så att de röda blodkropparna sedan kan transportera ut syret till kroppens alla delar. Hemoglobin bidrar också till att de röda blodkropparna bibehåller sin rätta form så att de kan flyta så bra som möjligt genom blodkärlen. Ett lågt hb-värde kan var orsaken till anemi vilket ofta resulterar i trötthet.
Varför analyserar man hemoglobin?
Hemoglobinvärdet ingår i ett blodstatus och är ett standardprov som ingår i de flesta hälsokontroller, eftersom ett avvikande hemoglobinvärde är vanligt förekommande vid många olika sjukdomstillstånd. Ett lågt hemoglobinvärde kan bland annat uppkomma då erytrocytproduktionen är nedsatt, vid en ökad destruktion av erytrocyter eller vid en blödning eftersom erytrocyter då förloras.
Ett högt hemoglobinvärde kan uppkomma då erytrocytproduktionen är ökad eller vid en sänkt plasmavolym (den del av blodet som är kvar när alla blodceller har avlägsnats) och det senare kallas ofta för ett "intorkningsvärde".
Vad innebär ett högt hemoglobin?
Ett förhöjt hemoglobinvärde kan förekomma vid olika sjukdomstillstånd, vid en förändrad vätskebalans samt ses som en kroppslig anpassning till syrebrist. Den vanligaste orsaken till ett lätt förhöjt hemoglobinvärde är uttorkning. Vid uttorkning, t.ex. som följd av ett för litet vätskeintag eller för stora vätskeförluster, genom svettningar, diarréer eller kräkningar, koncentreras blodet och blir mer trögflytande och då höjs andelen röda blodkroppar och hemoglobinvärdet stiger sedermera. Som tidigare nämnt kallas detta för ett "intorkningsvärde" och med det menas att det förhöjda hemoglobinvärdet inte beror på en ökad produktion av röda blodkroppar utan på en sänkt plasmavolym (den del av blodet som är kvar när alla blodceller har avlägsnats).
I sällsynta fall då upprepade mätningar visar ett kraftigt förhöjt hemoglobinvärde kan orsaken vara en benmärgssjukdom som heter Polycytemia Vera (PCV). Sjukdomen medför att ett för stort antal röda blodkroppar produceras i benmärgen och erytrocyt-, hematokrit- respektive hemoglobinvärdet stiger då kraftigt till följd av detta.
Vad innebär ett lågt hemoglobin?
Ett lågt hemoglobinvärde (definieras som <120 g/L för kvinnor och <130 g/L för män) kallas för blodbrist, eller så kallad anemi på medicinskt språk. En blodbrist kan uppkomma vid många olika tillstånd. Järnbrist är den vanligaste orsaken till blodbrist och detta kallas för en järnbristanemi.
En vanlig orsak till järnbristanemi är i sin tur olika typer av blödningar, t.ex. blödande hemorrojder. Hos kvinnor är den vanligaste orsaken till järnbristanemi rikliga menstruationsblödningar. Blodbrist kan även uppkomma till följd av kronisk sjukdom och kallas då för "sekundär anemi" och exempel på sådana sjukdomar är reumatoid artrit (RA) samt inflammatorisk tarmsjukdom. Vid sjukdomar som ger inflammation ses ibland ett högt ferritinvärde till skillnad från vid en isolerad järnbristanemi då ferritinvärdet ligger lågt.
Andra orsaker till blodbrist är brist på Vitamin B12 och/eller Folsyra (Folat) samt långvarig alkoholöverkonsumtion. I sällsynta fall kan blodbrist orsakas av vissa former av blodcancer. Vid sådana tillstånd brukar dock flera olika celltyper i blodet vara kraftigt påverkade samtidigt.
Vilka andra faktorer kan påverka hemoglobin?
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), sömnapné, storrökning och långvarig vistelse på hög höjd kan också ge ett förhöjt hemoglobinvärde. Detta beror på att en ökad produktion av röda blodkroppar sker då kroppen drabbas av en långvarig syrebrist. Kroppen kompenserar således för syrebristen genom att öka mängden tillgängliga transportörer av syre i blodet.
Bruk av anabola androgena steroider kan också öka mängden röda blodkroppar och sålunda påverka hemoglobinvärdet. Likaså kan bloddopning med hormonet erytropoetin (EPO) ge ett förhöjt hemoglobinvärde. Vissa mediciner, såsom vätskedrivande läkemedel, kan också påverka hemoglobinvärdet.
Kvinnor förlorar blod i samband med menstruation och blodvolymen varierar något utifrån menstruationscykeln och kroppens nivåer av bland annat progesteron. Detta gör att hemoglobinvärdet hos menstruerande kvinnor varierar en aning beroende på var i menstruationscykeln som de befinner sig. Ett lägre hemoglobinvärde ses ofta vid graviditet, vilket är en naturlig följd av att kroppen anpassar sig till graviditeten. Under en graviditet ökar normalt sett både plasmavolymen (den del av blodet som är kvar när alla blodceller har avlägsnats) och antalet röda blodkroppar. Ökningen av plasmavolymen är större än ökningen av de röda blodkropparna, vilket leder till en utspädningseffekt och ett lägre hemoglobinvärde. Gränsen för vad som anses vara en blodbrist är därför lägre hos gravida kvinnor.
Andra hälsomarkörer inom Blod & Järn
Hälsokontroller

Standard
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning av din hälsa.
Pris
1 895 kr
Medlemspris
1 395 kr

Kvinna
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning med fokus på kvinnohälsa.
Pris
2 395 kr
Medlemspris
1 850 kr

Man
En omfattande hälsokontroll som ger dig en heltäckande bedömning med fokus på manlig hälsa.
Pris
2 395 kr
Medlemspris
1 850 kr
Artiklar (Blod & Järn)

Anna gav sin mamma en hälsokontroll i present – tumör upptäcktes i tid
Läs mer

Blodgrupper - Vad det är och varför det är livsviktigt
Läs mer

Ferritin – kroppens järnlager och en nyckel till din energi
Läs mer

Så tolkar du din hälsokontroll – en guide till blodstatus och järnvärden
Läs mer

Järnbrist kvinna - så får du i dig järn
Läs mer

Håll koll på järnet
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Blod & Järn)
Restless legs – symtom, orsaker och hur du lindrar besvären
Restless legs syndrom, även kallat Willis-Ekboms sjukdom, är ett neurologiskt tillstånd som orsakar obehagliga känslor i benen och ett starkt behov att röra på dem. Besvären uppstår främst vid vila och kan störa sömnen påtagligt. Med rätt utredning och behandling går symtomen ofta att lindra.
Läs mer
Polycytemi – symtom, orsaker och behandling vid för högt blodvärde
Polycytemi är ett tillstånd där kroppen producerar för många röda blodkroppar, vilket gör blodet tjockare och ökar risken för blodproppar. Tillståndet kan vara primärt, som vid polycytemia vera, eller sekundärt till andra sjukdomar. Med rätt behandling och uppföljning kan de flesta leva ett normalt liv.
Läs mer
Perniciös anemi – symtom, orsaker och behandling av B12-brist
Perniciös anemi är en autoimmun sjukdom där kroppen inte kan ta upp vitamin B12 från maten. Detta leder till blodbrist och kan orsaka nervskador om det inte behandlas. Med tidig diagnos och livslång B12-behandling kan de flesta leva ett helt normalt liv.
Läs mer
Järnbrist – symtom, orsaker och hur du behandlar låga järnvärden
Järnbrist är ett av de vanligaste bristtillstånden och innebär att kroppen har för lite järn för att bilda tillräckligt med hemoglobin. Symtomen inkluderar trötthet, blekhet och nedsatt ork. Med rätt diagnos och behandling går järnbrist att korrigera effektivt.
Läs mer
Anemi – symtom, orsaker och behandling av blodbrist
Anemi, eller blodbrist, innebär att kroppen har för få röda blodkroppar eller för lite hemoglobin för att transportera tillräckligt med syre till vävnaderna. Tillståndet ger symtom som trötthet, blekhet och andfåddhet. Med rätt diagnos och behandling kan de flesta former av anemi åtgärdas effektivt.
Läs mer