Hemoglobin (Hb)

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Hemoglobin (Hb), ofta kallat “blodvärdet”, är ett centralt mått på kroppens förmåga att transportera syre. Genom att analysera hemoglobin i blodet kan man snabbt få en viktig indikation på syresättning, energinivåer och om det finns tecken på tillstånd som blodbrist eller vätskebalansrubbningar.

Sammanfattning

Hemoglobin, Hb, är ett protein i de röda blodkropparna som transporterar syre och kallas ofta för blodvärde. Ett lågt Hb kan innebära anemi, men visar inte vad som orsakat den. Ett högt Hb kan bland annat påverkas av vätskebalansen eller ökad produktion av röda blodkroppar. Hb behöver därför tolkas tillsammans med referensintervallet och ibland andra prover som MCV, MCH, ferritin och övrig blodstatus.

Vad är hemoglobin (Hb)?

Hemoglobin, förkortat Hb, är ett järninnehållande protein som finns i de röda blodkropparna. Dess viktigaste uppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens vävnader. Hemoglobin hjälper också till att transportera en del av koldioxiden tillbaka till lungorna.

Ett Hb-prov mäter koncentrationen av hemoglobin i blodet. Analysen ingår ofta i blodstatus och är ett av de vanligaste blodproverna.

Ett lågt Hb kan innebära anemi, även kallat blodbrist. Hb-värdet visar däremot inte varför anemin har uppstått. För att förstå orsaken behöver Hb ofta bedömas tillsammans med andra blodvärden och den medicinska helhetsbilden.

Är Hb samma sak som blodvärde?

När man i vardagligt tal pratar om sitt blodvärde menar man ofta hemoglobin, Hb.

Hb anges vanligen i gram per liter blod, g/L. Provet visar alltså hur hög koncentrationen av hemoglobin är i blodet vid provtagningstillfället.

Begreppet blodvärde kan ibland användas mer allmänt om olika blodprover, men inom vården är det vanligt att det syftar just på Hb.

Hb och blodstatus är däremot inte samma sak. Hb är en enskild analys, medan blodstatus omfattar flera markörer som ger information om blodets olika celler.

Vad gör hemoglobin i kroppen?

När du andas in syre passerar det från lungorna till blodet. Där binder syret till hemoglobinet i de röda blodkropparna och transporteras vidare genom blodcirkulationen.

Syret lämnas sedan till kroppens vävnader, där det behövs för cellernas energiomsättning.

Om koncentrationen av hemoglobin blir för låg kan blodets förmåga att transportera syre minska. Det är en av förklaringarna till att anemi kan ge symtom som trötthet, nedsatt ork och andfåddhet.

Hemoglobin innehåller järn. Det innebär dock inte att ett lågt Hb automatiskt betyder att du har järnbrist. Det finns flera möjliga orsaker till ett lågt Hb.

Varför mäter man Hb?

Hb analyseras framför allt för att upptäcka och följa anemi (blodbrist). Provet kan även ingå som en del av en bredare hälsokontroll eller blodstatus.

Hb kan bland annat analyseras:

  • vid misstanke om anemi

  • vid symtom som långvarig trötthet eller nedsatt ork

  • vid misstänkt eller känd blödning

  • vid uppföljning av tidigare lågt Hb

  • tillsammans med andra delar av blodstatus

  • vid vissa sjukdomar och behandlingar.

Ett Hb-prov kan visa att värdet är avvikande, men ytterligare information kan behövas för att förstå orsaken.

Vad betyder lågt Hb?

Ett lågt Hb innebär att koncentrationen av hemoglobin i blodet ligger under relevant referens- eller diagnostisk gräns. Det kan innebära att du har anemi.

Anemi kan uppstå av flera orsaker. Järnbrist är en vanlig orsak, men lågt Hb kan även förekomma vid exempelvis vitamin B12- eller folatbrist, blödning, inflammation, njursjukdom och andra sjukdomstillstånd.

Det är därför viktigt att skilja mellan provsvaret och orsaken:

Lågt Hb → kan visa anemi
Andra prover och medicinsk bedömning → hjälper till att identifiera orsaken

Läs mer om anemi (blodbrist) – symtom, orsaker och blodprov.

Är lågt Hb samma sak som järnbrist?

Nej. Lågt Hb och järnbrist är inte samma sak.

Järnbrist kan orsaka anemi om tillgången på järn blir otillräcklig för normal produktion av hemoglobin. Men järndepåerna kan också vara minskade innan Hb sjunker.

Det innebär att du kan ha:

järnbrist + normalt Hb

och

lågt Hb av andra orsaker än järnbrist.

Vid misstanke om järnbrist är ferritin en central markör för att bedöma kroppens järndepåer. Även andra analyser kan behövas.

Läs mer om järnbrist – symtom, orsaker och diagnostik.

Vad betyder högt Hb?

Ett högt Hb innebär att koncentrationen av hemoglobin i blodet ligger över laboratoriets referensintervall.

Ett förhöjt värde kan uppstå av olika anledningar. I vissa situationer beror det på att mängden vätska i blodet har minskat, så att blodet blir mer koncentrerat. Vätskebrist kan därför bidra till ett tillfälligt förhöjt Hb.

Förhöjda värden kan även förekomma när kroppen har ökat produktionen av röda blodkroppar, exempelvis som en anpassning till långvarigt låg syretillgång. Även andra medicinska tillstånd kan ligga bakom.

Om värdet är tydligt förhöjt eller förblir högt vid upprepade provtagningar kan vidare medicinsk bedömning behövas för att förstå orsaken.

Vad kan påverka Hb-värdet?

Hb är ett biologiskt värde och behöver alltid tolkas i sitt sammanhang.

Bland annat kan följande påverka Hb:

Vätskebalans: Vätskebrist kan göra att Hb-koncentrationen tillfälligt blir högre.

Blodförlust: Blödningar kan bidra till att Hb sjunker.

Järntillgång: Uttalad järnbrist kan påverka produktionen av hemoglobin.

Vitamin B12 och folat: Brist kan störa bildningen av normala röda blodkroppar och leda till anemi.

Sjukdomar och inflammation: Flera sjukdomstillstånd kan påverka produktionen eller livslängden hos röda blodkroppar.

Graviditet: Under graviditeten ökar plasmavolymen, vilket påverkar Hb-koncentrationen och gör att särskilda bedömningsgränser används.

Ett avvikande Hb bör därför inte tolkas enbart utifrån en siffra.

Vad är ett normalt Hb-värde?

Referensintervallet för Hb varierar bland annat med kön, ålder, graviditet och vilket laboratorium som utför analysen.

Det är därför bättre att utgå från referensintervallet som anges tillsammans med ditt eget provsvar än från ett generellt normalvärde på internet.

Det finns också en skillnad mellan laboratoriets referensintervall och de diagnostiska gränser som används för att definiera anemi.

Hos Werlabs visas det relevanta referensintervallet tillsammans med ditt resultat.

Hb, MCV, MCH och ferritin – vad är skillnaden?

Hb är bara en av flera markörer som kan ge information om blodet och blodbildningen.

Hb: ger information om koncentrationen av hemoglobin i blodet

Erytrocyter: antalet röda blodkroppar

MCV: De röda blodkropparnas genomsnittliga storlek

MCH: Genomsnittlig mängd hemoglobin per röd blodkropp

Ferritin: kroppens järndepåer

Om Hb är lågt kan MCV exempelvis hjälpa till att klassificera anemin utifrån de röda blodkropparnas storlek. Ferritin kan samtidigt bidra till bedömningen av om järnbrist är en möjlig orsak.

Det är därför ofta mer informativt att tolka blodstatus och relevanta kompletterande prover tillsammans än att försöka dra slutsatser från ett enskilt värde.

Hur mäts Hb?

Hb mäts med ett blodprov. Analysen kan göras från venöst blod och ingår vanligtvis som en del av blodstatus.

Resultatet anges i g/L och jämförs med det referensintervall som gäller för analysen.

Om Hb ligger utanför referensintervallet behöver resultatet bedömas tillsammans med bland annat graden av avvikelse, andra blodvärden, tidigare resultat och eventuell symtombild.

När behöver ett avvikande Hb följas upp?

Ett lätt avvikande Hb behöver inte alltid innebära sjukdom. Samtidigt kan både låga och höga värden behöva följas upp, särskilt om avvikelsen är tydlig, kvarstår över tid eller förekommer tillsammans med symtom.

Vid lågt Hb är en viktig fråga varför anemin har uppstått. Det kan innebära att andra analyser behöver komplettera blodstatus.

Vid återkommande eller ihållande högt Hb kan vidare bedömning också behövas.

Sök vård akut vid allvarliga symtom som uttalad andnöd, bröstsmärta, svimning eller större pågående blödning.

Kontrollera Hb hos Werlabs

Hos Werlabs ingår Hb i flera blodprov och hälsokontroller. Genom att analysera Hb tillsammans med andra relevanta markörer går det att få en bredare bild av blodbildningen än från blodvärdet ensamt.

Dina resultat visas digitalt tillsammans med aktuellt referensintervall och granskas av läkare. Vid avvikande resultat får du en individuell kommentar och information om lämplig fortsatt uppföljning.

Om ett lågt Hb upptäcks kan andra markörer ge ytterligare information om möjliga bakomliggande orsaker.

Andra hälsomarkörer inom Blod & Järn

  • Ferritin

    Ferritin är ett protein som binder och lagrar järn i kroppen, och analyseras för att man skall få en uppfattning om hur stort kroppens järnförråd är. Järn är ett mineralämne som kroppen behöver då det utgör en viktig beståndsdel i hemoglobin. Hemoglobin är proteinet i våra röda blodkroppar, alltså de celler i blodet som transporterar syre till våra vävnader och koldioxid från vävnaderna till lungorna där de kan elimineras via utandningsluften.

  • Järn

    Järnbrist är vanligt och ger symtom som trötthet, blekhet, hjärtklappning och försämrat immunförsvar. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Vanliga orsaker inkluderar menstruation, graviditet och kostbrister. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men upptaget varierar. Genom rätt kost och eventuellt kosttillskott kan järnbrist förebyggas och behandlas. Läs mer om hur du känner igen symtomen, orsakerna bakom järnbrist och hur du får tillräckligt med järn varje dag.

  • Transferrin

    Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet och hjälper kroppen att reglera järnupptaget. Höga värden tyder ofta på järnbrist, medan låga nivåer kan indikera inflammation, leverskada eller järnöverskott. Genom att analysera transferrin kan läkare upptäcka och behandla järnbrist, anemi och hemokromatos. Läs mer om vad resultatet innebär och hur du kan hålla järnnivåerna balanserade.

  • Transferrinmättnad

    Järnmättnad är ett blodprov som visar hur mycket järn som är bundet till proteinet transferrin. Testet används för att upptäcka järnbrist eller järnöverskott. Låga värden indikerar ofta järnbrist, med symtom som trötthet och blekhet, medan höga värden kan tyda på järnöverskott som vid hemokromatos. Järnmättnad bör alltid bedömas tillsammans med andra prover och symtom för korrekt diagnos och effektiv behandling.

  • Hematokrit (EVF)

    Hematokrit (EVF) visar andelen röda blodkroppar i blodet och hjälper till att upptäcka anemi eller polycytemi. Höga värden ökar risken för blodproppar medan låga värden tyder på anemi. Vanliga orsaker inkluderar järnbrist, vätskebalansrubbningar och höghöjdsvistelse. Provtagning sker genom ett enkelt blodprov. Läs mer om symtom, orsaker, behandling och när du bör söka vård för avvikande hematokritvärden här.

  • Erytrocyter (EPK)

    Lär dig om EPK – vad höga och låga värden innebär för din hälsa.

  • Leukocyter (LPK)

    Leukocyter, eller vita blodkroppar, skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar. De vita blodkropparna är viktiga för kroppens immunförsvar och har till uppgift att försvara oss mot angrepp från mikroorganismer exempelvis som bakterier eller virus.

    Genom att mäta antalet leukocyter i blodet kan man upptäcka infektioner, inflammationer och andra sjukdomstillstånd.

  • Medelcellvolym (MCV)

    MCV är en förkortning för "Mean Corpuscular Volume" och är ett mått på de röda blodkropparnas storlek. De röda blodkropparna har till uppgift att binda syremolekyler från inandningsluften i lungorna och transportera ut syret till kroppens alla delar. En majoritet av detta syre binds till de hemoglobinmolekyler som finns inuti de röda blodkropparna.

  • Hemoglobinmassa (MCH)

    MCH mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i röda blodkroppar, viktigt vid utredning av anemi. Höga värden ses vid vitaminbrist och leversjukdomar, medan låga värden tyder på järnbristanemi eller thalassemi. Vanliga symtom inkluderar trötthet och yrsel. Förstå betydelsen av MCH, symtom, orsaker och behandling för bättre hälsa och livskvalitet.

  • Trombocyter (TPK)

    Trombocyter (TPK), eller blodplättar, är viktiga för blodets koagulation. En analys av trombocytantal kan hjälpa till att upptäcka problem med blödningar eller blodproppsbildning och diagnostisera sjukdomar som leukemi och benmärgsproblem. Höga trombocytvärden kan tyda på inflammation eller myeloproliferativa sjukdomar medan låga värden kan indikera vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar. Förstå betydelsen av dina trombocytvärden och läs mer om vad som kan påverka resultaten.

  • Basofiler

    Basofila granulocyter är en typ av vit blodkropp, leukocyt, som behövs för kroppens försvar mot infektioner och andra främmande ämnen. Provet ingår i en så kallas differentialräkning, vilket innebär att man analyserar de olika typerna av vita blodkroppar i blodet för att ta reda på om det finns en obalans i fördelningen mellan dessa. Provet kan också analyseras vid utredning av astma och allergi.

  • Eosinofiler

    Eosinofila granulocyter är vita blodkroppar viktiga för att bekämpa parasiter och allergier. Höga nivåer ses vid astma, allergier, parasitinfektioner och vissa autoimmuna sjukdomar. Analysen ingår i differentialräkning och hjälper diagnostisera obalanser i immunförsvaret. Förstå betydelsen av resultat och hur faktorer som läkemedel och infektioner kan påverka eosinofilvärden. Tidig diagnos underlättar effektiv behandling och hälsosam livsstil.

  • Lymfocyter

    Lymfocyter bildas i benmärgen och är en typ av vita blodkroppar, (leukocyter) som hör till kroppens adaptiva immunförsvar. Med detta menas att immunförsvaret inte är medfött utan byggs upp allteftersom vår kropp utsätts för olika bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Lymfocyter delas i sin tur in i tre olika celltyper: antikroppsproducerande B-celler, T-celler, som kan känna igen ämnen som tidigare infekterat kroppen, och NK-celler som bl.a. dödar främmande och sjuka celler i kroppen.

  • Monocyter

    Monocyter är viktiga vita blodkroppar som skyddar kroppen genom att eliminera skadliga ämnen och infektioner. Analys av monocyter hjälper vid diagnostik av infektioner, blodsjukdomar och autoimmuna tillstånd. Höga monocyter kan indikera infektioner och autoimmuna sjukdomar, medan låga värden ses vid kortisonbehandling och aplastisk anemi. Lär dig mer om monocyternas roll, provtagning, symtom och behandlingsalternativ här.

  • Neutrofiler

    Neutrofila granulocyter är viktiga vita blodkroppar som bekämpar bakterier och infektioner. Höga värden indikerar ofta infektion eller inflammation, medan låga värden kan bero på vitaminbrist, virusinfektioner eller läkemedel. Lär dig vad analysresultaten betyder, vilka symtom att vara uppmärksam på och när du bör söka vård för optimal hälsa.

  • Retikulocyter

    Retikulocyter är unga, omogna röda blodkroppar som bildas i benmärgen. Genom att mäta antalet retikulocyter i blodet får man en tydlig bild av benmärgens förmåga att producera nya blodkroppar, vilket är viktigt vid utredning av blodbrist.

Sjukdomar & besvär (Blod & Järn)

Yrsel – vanliga orsaker, symtom och när du bör söka vård

Nästan alla människor upplever yrsel någon gång i livet. För vissa känns det som att omgivningen snurrar, medan andra beskriver en ostadighetskänsla, svaghet eller känslan av att vara nära att svimma. Eftersom yrsel kan uppstå vid många olika tillstånd är det viktigt att bedöma hur besvären känns, hur länge de varar och om de förekommer tillsammans med andra symtom. En noggrann utredning gör det oftast möjligt att identifiera orsaken och välja rätt behandling.

Läs mer

Restless legs – symtom, orsaker och hur du lindrar besvären

Restless legs syndrom, även kallat Willis-Ekboms sjukdom, är ett neurologiskt tillstånd som orsakar obehagliga känslor i benen och ett starkt behov att röra på dem. Besvären uppstår främst vid vila och kan störa sömnen påtagligt. Med rätt utredning och behandling går symtomen ofta att lindra.

Läs mer

Polycytemi – symtom, orsaker och behandling vid för högt blodvärde

Polycytemi är ett tillstånd där kroppen producerar för många röda blodkroppar, vilket gör blodet tjockare och ökar risken för blodproppar. Tillståndet kan vara primärt, som vid polycytemia vera, eller sekundärt till andra sjukdomar. Med rätt behandling och uppföljning kan de flesta leva ett normalt liv.

Läs mer

Perniciös anemi – symtom, orsaker och behandling av B12-brist

Perniciös anemi är en autoimmun sjukdom där kroppen inte kan ta upp vitamin B12 från maten. Detta leder till blodbrist och kan orsaka nervskador om det inte behandlas. Med tidig diagnos och livslång B12-behandling kan de flesta leva ett helt normalt liv.

Läs mer

Järnbrist – symtom, orsaker, blodprov och behandling

Järnbrist innebär att kroppens tillgång på järn inte räcker för behovet. Bristen utvecklas ofta gradvis och kan bero på exempelvis blodförlust, otillräckligt järnintag eller nedsatt upptag. Trötthet och nedsatt ork är vanliga besvär, men järnbrist kan också finnas utan tydliga symtom. Med blodprov går det att bedöma järndepåerna och se om även blodbildningen har påverkats.

Läs mer

Anemi (blodbrist) – symtom, orsaker och blodprov

Anemi, eller blodbrist, innebär att kroppen har för få röda blodkroppar eller för lite hemoglobin för att transportera tillräckligt med syre till vävnaderna. Tillståndet ger symtom som trötthet, blekhet och andfåddhet. Med rätt diagnos och behandling kan de flesta former av anemi åtgärdas effektivt.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök