Eosinofiler
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Vad är Eosinofila Granulocyter?
Eosinofila granulocyter är en typ av vita blodkroppar, även kallade leukocyter, som spelar en viktig roll i kroppens immunförsvar. Dessa granulocyter bildas i benmärgen och utgör normalt cirka 3 procent av alla vita blodkroppar i blodet. Deras huvudsakliga uppgift är att bekämpa bakterier och parasiter, särskilt sådana som är för stora för andra typer av vita blodkroppar att effektivt hantera. Eosinofiler är också involverade i kroppens inflammatoriska svar och allergiska reaktioner, vilket innebär att de kan bidra till att vävnader svullnar och inflammeras vid olika former av skador och allergiska tillstånd.
Hur fungerar eosinofila granulocyter i immunförsvaret?
När kroppen identifierar en inkräktare, såsom en parasit eller ett allergen, aktiveras de eosinofila granulocyterna. Dessa celler förflyttar sig snabbt till det drabbade området och frigör ämnen som hjälper till att neutralisera och eliminera hotet. Eosinofila granulocyter innehåller små korn (granula) med kraftfulla enzymer och proteiner, såsom major basic protein (MBP) och eosinofilt katjoniskt protein (ECP), som frigörs för att döda parasiter och bekämpa infektioner.
Varför analyseras eosinofila granulocyter?
Analysen av eosinofila granulocyter ingår vanligtvis i en så kallad differentialräkning av vita blodkroppar. Syftet med en differentialräkning är att fastställa om det finns en obalans i fördelningen av olika typer av vita blodkroppar. Resultatet av detta prov hjälper läkare att identifiera eller utesluta vissa medicinska tillstånd, inklusive allergiska reaktioner, astma, parasitinfektioner och inflammatoriska sjukdomar.
Analysen kan även ingå i utredningar av:
Astma och allergiska tillstånd
Parasitsjukdomar
Autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar som reumatoid artrit och vaskuliter
Sjukdomar i binjurarna, såsom Addisons sjukdom
Vad innebär förhöjda eosinofilvärden?
Förhöjda nivåer av eosinofila granulocyter i blodet kallas eosinofili och kan vara ett tecken på flera olika sjukdomar och tillstånd:
Allergiska sjukdomar: Till exempel astma, pollenallergi, läkemedelsallergier och atopisk dermatit (eksem).
Parasitära infektioner: Maskinfektioner, som spolmask eller hakmask, kan orsaka betydande ökningar av eosinofilvärdet.
Autoimmuna sjukdomar: Reumatoid artrit och inflammatoriska sjukdomar i blodkärlen, som vaskuliter, kan också ge förhöjda eosinofilvärden.
Endokrina sjukdomar: Till exempel Addisons sjukdom där binjurebarken inte producerar tillräckligt med hormoner.
Vissa typer av cancer: Vissa blodsjukdomar och blodcancersjukdomar, som lymfom, kan också leda till ökade eosinofilvärden.
Vad innebär låga eosinofilvärden?
Normalt är nivån av eosinofila granulocyter i blodet låg eller knappt mätbar. Låga eller mycket låga eosinofilvärden anses oftast inte ha någon klinisk betydelse i sig och är vanligtvis inte kopplat till någon specifik sjukdom eller tillstånd.
Vilka andra faktorer kan påverka eosinofilvärdet?
Eosinofilvärden kan påverkas av flera faktorer, och ibland kan lätt avvikande värden förekomma hos helt friska personer. Detta beror på att referensintervallet baseras på mätningar hos en frisk försöksgrupp, där cirka 5 procent av individerna normalt hamnar utanför detta intervall trots avsaknad av sjukdom. Detta kallas för en normalvariant.
Andra faktorer som kan påverka eosinofilvärden inkluderar:
Vissa läkemedel och kosttillskott
Stress och fysisk ansträngning
Infektioner och inflammatoriska tillstånd, även om de inte direkt är kopplade till allergi eller parasiter
Hur går provtagningen till?
Ett eosinofiltest utförs vanligtvis genom att man tar ett blodprov från en ven i armen. Inga särskilda förberedelser krävs inför provtagningen, men det rekommenderas ofta att man undviker extrem fysisk aktivitet strax före testet eftersom detta kan påverka resultatet.
När ska man söka medicinsk hjälp?
Du bör söka medicinsk hjälp om du har symtom som kan tyda på allergiska sjukdomar, astma, parasitinfektioner eller inflammatoriska sjukdomar, särskilt om symtomen är långvariga eller återkommande. Symtom att vara uppmärksam på inkluderar:
Långvarig hosta och andningsbesvär
Klåda och hudutslag
Återkommande magbesvär och diarréer
Oförklarlig trötthet och viktminskning
Att tidigt utreda och behandla underliggande orsaker är viktigt för att bibehålla god hälsa och välbefinnande.
Andra hälsomarkörer inom Blod & Järn
Ferritin
Ferritin är ett protein som binder och lagrar järn i kroppen, och analyseras för att man skall få en uppfattning om hur stort kroppens järnförråd är. Järn är ett mineralämne som kroppen behöver då det utgör en viktig beståndsdel i hemoglobin. Hemoglobin är proteinet i våra röda blodkroppar, alltså de celler i blodet som transporterar syre till våra vävnader och koldioxid från vävnaderna till lungorna där de kan elimineras via utandningsluften.
Järn
Järnbrist är vanligt och ger symtom som trötthet, blekhet, hjärtklappning och försämrat immunförsvar. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Vanliga orsaker inkluderar menstruation, graviditet och kostbrister. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men upptaget varierar. Genom rätt kost och eventuellt kosttillskott kan järnbrist förebyggas och behandlas. Läs mer om hur du känner igen symtomen, orsakerna bakom järnbrist och hur du får tillräckligt med järn varje dag.
Transferrin
Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet och hjälper kroppen att reglera järnupptaget. Höga värden tyder ofta på järnbrist, medan låga nivåer kan indikera inflammation, leverskada eller järnöverskott. Genom att analysera transferrin kan läkare upptäcka och behandla järnbrist, anemi och hemokromatos. Läs mer om vad resultatet innebär och hur du kan hålla järnnivåerna balanserade.
Transferrinmättnad
Järnmättnad är ett blodprov som visar hur mycket järn som är bundet till proteinet transferrin. Testet används för att upptäcka järnbrist eller järnöverskott. Låga värden indikerar ofta järnbrist, med symtom som trötthet och blekhet, medan höga värden kan tyda på järnöverskott som vid hemokromatos. Järnmättnad bör alltid bedömas tillsammans med andra prover och symtom för korrekt diagnos och effektiv behandling.
Hemoglobin (Hb)
Hemoglobin (Hb) brukar också kallas för blodvärdet. Hemoglobin finns inuti de röda blodkropparna (erytrocyterna) och är det protein som binder syrgasmolekyler från inandningsluften i lungorna så de röda blodkropparna sedan kan transportera ut syret till kroppens alla delar. Hemoglobin bidrar också till att de röda blodkropparna bibehåller sin rätta form så att de kan flyta så bra som möjligt genom blodkärlen.
Hematokrit (EVF)
Hematokrit (EVF) visar andelen röda blodkroppar i blodet och hjälper till att upptäcka anemi eller polycytemi. Höga värden ökar risken för blodproppar medan låga värden tyder på anemi. Vanliga orsaker inkluderar järnbrist, vätskebalansrubbningar och höghöjdsvistelse. Provtagning sker genom ett enkelt blodprov. Läs mer om symtom, orsaker, behandling och när du bör söka vård för avvikande hematokritvärden här.
Leukocyter (LPK)
Leukocyter, eller vita blodkroppar, skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar. De vita blodkropparna är viktiga för kroppens immunförsvar och har till uppgift att försvara oss mot angrepp från mikroorganismer exempelvis som bakterier eller virus.
Genom att mäta antalet leukocyter i blodet kan man upptäcka infektioner, inflammationer och andra sjukdomstillstånd.
Medelcellvolym (MCV)
MCV är en förkortning för "Mean Corpuscular Volume" och är ett mått på de röda blodkropparnas storlek. De röda blodkropparna har till uppgift att binda syremolekyler från inandningsluften i lungorna och transportera ut syret till kroppens alla delar. En majoritet av detta syre binds till de hemoglobinmolekyler som finns inuti de röda blodkropparna.
Hemoglobinmassa (MCH)
MCH mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i röda blodkroppar, viktigt vid utredning av anemi. Höga värden ses vid vitaminbrist och leversjukdomar, medan låga värden tyder på järnbristanemi eller thalassemi. Vanliga symtom inkluderar trötthet och yrsel. Förstå betydelsen av MCH, symtom, orsaker och behandling för bättre hälsa och livskvalitet.
Trombocyter (TPK)
Trombocyter (TPK), eller blodplättar, är viktiga för blodets koagulation. En analys av trombocytantal kan hjälpa till att upptäcka problem med blödningar eller blodproppsbildning och diagnostisera sjukdomar som leukemi och benmärgsproblem. Höga trombocytvärden kan tyda på inflammation eller myeloproliferativa sjukdomar medan låga värden kan indikera vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar. Förstå betydelsen av dina trombocytvärden och läs mer om vad som kan påverka resultaten.
Basofiler
Basofila granulocyter är en typ av vit blodkropp, leukocyt, som behövs för kroppens försvar mot infektioner och andra främmande ämnen. Provet ingår i en så kallas differentialräkning, vilket innebär att man analyserar de olika typerna av vita blodkroppar i blodet för att ta reda på om det finns en obalans i fördelningen mellan dessa. Provet kan också analyseras vid utredning av astma och allergi.
Lymfocyter
Lymfocyter bildas i benmärgen och är en typ av vita blodkroppar, (leukocyter) som hör till kroppens adaptiva immunförsvar. Med detta menas att immunförsvaret inte är medfött utan byggs upp allteftersom vår kropp utsätts för olika bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Lymfocyter delas i sin tur in i tre olika celltyper: antikroppsproducerande B-celler, T-celler, som kan känna igen ämnen som tidigare infekterat kroppen, och NK-celler som bl.a. dödar främmande och sjuka celler i kroppen.
Monocyter
Monocyter är viktiga vita blodkroppar som skyddar kroppen genom att eliminera skadliga ämnen och infektioner. Analys av monocyter hjälper vid diagnostik av infektioner, blodsjukdomar och autoimmuna tillstånd. Höga monocyter kan indikera infektioner och autoimmuna sjukdomar, medan låga värden ses vid kortisonbehandling och aplastisk anemi. Lär dig mer om monocyternas roll, provtagning, symtom och behandlingsalternativ här.
Neutrofiler
Neutrofila granulocyter är viktiga vita blodkroppar som bekämpar bakterier och infektioner. Höga värden indikerar ofta infektion eller inflammation, medan låga värden kan bero på vitaminbrist, virusinfektioner eller läkemedel. Lär dig vad analysresultaten betyder, vilka symtom att vara uppmärksam på och när du bör söka vård för optimal hälsa.