Första tecknen på förklimakteriet – vilka symtom kan komma tidigt?

Vilka är de första tecknen på förklimakteriet?

Förklimakteriet är den period då äggstockarnas funktion börjar förändras inför menopaus. Hormonproduktionen blir mer varierande och ägglossningen mindre regelbunden.

Tidiga tecken kan vara:

• förändrad eller mer oregelbunden mens

• värmevallningar

• nattsvettningar

• sömnproblem

• humörförändringar

• nedstämdhet eller oro

• koncentrationssvårigheter

• förändrad sexlust

• trötthet.

Det finns däremot ingen bestämd ordning som symtomen måste komma i. Vissa märker först förändringar i mensen, medan andra söker hjälp för exempelvis värmevallningar eller sömnproblem.

Förändrad mens kan vara ett tidigt tecken

Förändringar i menstruationscykeln är en viktig del av övergången mot perimenopaus, menopaus och postmenopaus.

Mensen kan börja komma med kortare eller längre intervall än tidigare. Blödningarnas längd och mängd kan också förändras.

Senare i övergången blir det vanligtvis längre mellan menstruationerna innan de slutligen upphör.

Det är samtidigt viktigt att inte automatiskt tolka alla förändringar i menscykeln som förklimakteriet. Det finns även andra orsaker till oregelbundna eller förändrade blödningar.

Värmevallningar och nattsvettningar

Värmevallningar och nattsvettningar är typiska symtom under klimakterieövergången.

En värmevallning innebär ofta en plötslig känsla av värme, framför allt i ansikte, hals och överkropp. Den kan följas av svettningar och ibland hjärtklappning.

När vallningarna uppstår på natten kan de störa sömnen och bidra till trötthet dagen efter.

Alla får dock inte värmevallningar, och frånvaro av vallningar betyder inte att förklimakteriet kan uteslutas.

Läs mer om varför värmevallningar uppstår i klimakteriet.

Sömnen kan förändras tidigt

Sömnproblem kan förekomma under klimakterieövergången.

För vissa beror den störda sömnen på nattsvettningar och värmevallningar. Andra kan få svårare att sova utan tydliga vasomotoriska symtom.

Sömnbesvär kan i sin tur påverka hur du fungerar under dagen. Trötthet, irritabilitet och koncentrationssvårigheter kan exempelvis förstärkas när sömnen under en längre tid inte är tillräckligt återhämtande.

Sömnproblem är samtidigt vanligt även av andra orsaker och är därför inte ett specifikt tecken på förklimakteriet.

Kan humöret påverkas?

Förändringar i humör och psykiskt mående kan förekomma under förklimakteriet.

Vissa upplever exempelvis ökad oro, irritabilitet, humörförändringar eller nedstämdhet. Sömnproblem och andra klimakterierelaterade besvär kan också påverka det psykiska måendet, särskilt under förklimakteriet och dess påverkan på humör och sexlust.

Det är viktigt att inte automatiskt förklara psykiska besvär med hormonella förändringar. Nedstämdhet och ångest kan ha flera orsaker och kan behöva bedömas separat.

Läs mer om förklimakteriet, nedstämdhet, oro och förändrad sexlust.

Kan trötthet vara ett tidigt tecken?

Trötthet kan förekomma under förklimakteriet, bland annat i samband med sömnproblem och nattsvettningar.

Men trötthet är ett mycket ospecifikt symtom.

Järnbrist, anemi, sköldkörtelrubbningar, stress, sömnstörningar och flera andra medicinska tillstånd kan också orsaka trötthet.

Om du framför allt besväras av långvarig trötthet bör den därför inte automatiskt tillskrivas förklimakteriet.

Läs mer om möjliga orsaker till att vara trött hela tiden.

Kan sexlusten förändras?

Sexuell lust kan förändras under klimakterieövergången, men det finns stora individuella variationer.

Sexlust påverkas dessutom av betydligt mer än könshormoner. Sömn, psykiskt mående, relationer, läkemedel, sjukdomar och andra faktorer kan spela in.

Förändrad sexlust är därför inte ett symtom som ensamt kan visa att du befinner dig i förklimakteriet.

Vid vilken ålder kommer de första tecknen?

Det finns ingen bestämd ålder när förklimakteriet börjar.

För många märks förändringarna under 40-årsåldern, men tidpunkten varierar från person till person. Symtomen kan börja flera år före den sista menstruationen.

Åldern behöver därför bedömas tillsammans med menstruationsmönster och övriga symtom.

Om klimakterierelaterade symtom eller menstruationsförändringar uppstår före 45 års ålder kan medicinsk bedömning vara relevant. Om menstruationerna upphör före 40 års ålder behöver prematur ovariell insufficiens, POI, övervägas och utredas inom vården.

Hur vet jag om symtomen beror på förklimakteriet?

Det finns inget enskilt symtom som kan fastställa förklimakteriet.

Hos i övrigt friska personer från 45 års ålder kan förklimakteriet vanligtvis identifieras utifrån typiska klimakterierelaterade symtom tillsammans med förändringar i menstruationscykeln.

Ålder, symtom och förändrat menstruationsmönster ger alltså ofta mer relevant information än ett enskilt hormonvärde.

Om symtomen inte passar in i en typisk bild kan andra orsaker behöva övervägas.

Läs mer: Hur vet jag om mina symtom är klimakteriet eller något annat?

För en bredare genomgång av hela övergångsperioden kan du läsa Förklimakteriet – symtom, ålder och hormonella förändringar.

Kan blodprov visa om förklimakteriet har börjat?

Det finns inget enskilt blodprov som säkert kan visa att förklimakteriet har börjat.

Under förklimakteriet kan nivåerna av bland annat FSH och östradiol variera. Ett FSH- och östrogentest taget vid ett enskilt tillfälle ger därför inte nödvändigtvis en rättvisande bild av var i övergången du befinner dig.

Hos personer från 45 års ålder med typiska klimakterierelaterade symtom och förändrad menstruationscykel rekommenderas normalt inte hormonprover för att identifiera förklimakteriet.

När kan FSH vara relevant?

FSH kan vara relevant i vissa situationer.

Hos personer mellan 40 och 45 år som har klimakterierelaterade symtom och förändrad menstruationscykel kan FSH som viktigt hormon i fortplantningen exempelvis övervägas som stöd i bedömningen.

Vid misstanke om prematur ovariell insufficiens före 40 års ålder behövs en medicinsk utredning.

Läs mer om FSH och vad blodprovet visar.

Kan blodprov vara relevanta av andra skäl?

Ja. Även om blodprov vanligtvis inte behövs för att identifiera förklimakteriet efter 45 års ålder kan provtagning ibland vara relevant för att undersöka andra möjliga orsaker till symtomen.

Det gäller särskilt eftersom flera tidiga symtom är ospecifika.

Beroende på symtombilden kan exempelvis blodstatus, järnstatus, ferritin och sköldkörtelprover vara relevanta i en bredare medicinsk bedömning, ibland som en del av ett bredare klimakteriepaket med hormon- och sköldkörteltester.

Syftet med dessa prover är då inte att bekräfta förklimakteriet utan att undersöka andra möjliga förklaringar till besvären.

Läs mer om blodprover och värden i samband med klimakteriet.

När bör du söka vård?

Du kan söka vård om symtomen påverkar din livskvalitet eller om du är osäker på vad de beror på.

Medicinsk bedömning är särskilt viktig om:

• du får klimakterierelaterade symtom före 45 års ålder

• menstruationerna upphör före 40 års ålder

• du får mycket rikliga eller långvariga blödningar

• du blöder mellan menstruationerna

• du får blödning efter samlag

• symtomen är uttalade eller avviker från en typisk klimakterieövergång

• du har andra nytillkomna symtom som behöver utredas.

Blödning efter att menstruationen har varit borta i minst 12 månader ska bedömas inom vården.