Håravfall i klimakteriet - varför blir håret tunnare?

Varför kan håret förändras under klimakteriet?

Hårväxt sker i olika faser. Varje hårsäck växlar mellan en aktiv tillväxtfas, en övergångsfas och en vilofas innan hårstrået faller av och en ny cykel kan börja.

Hårsäckarna påverkas av bland annat genetik, ålder och hormoner.

Under förklimakteriet förändras äggstockarnas funktion och nivåerna av könshormoner varierar. Efter menopaus är östrogennivåerna generellt lägre.

Dessa förändringar kan vara en av flera faktorer som påverkar håret, men sambandet mellan klimakteriet och håravfall är komplext. Det är därför för förenklat att säga att minskat östrogen direkt orsakar håravfall.

Läs mer om hur hud och hår kan förändras under klimakteriet.

Hur kan håravfall i klimakteriet se ut?

Håravfall kan se olika ut beroende på orsaken.

En vanlig förändring med stigande ålder är att håret gradvis blir tunnare. Vid kvinnligt mönsterhåravfall blir uttunningen ofta tydlig över hjässan och benan kan bli bredare.

Andra personer märker i stället att betydligt fler hårstrån än vanligt faller av under en period. Det kan exempelvis handla om telogent effluvium, där fler hårsäckar än normalt samtidigt går in i vilofasen.

Mönstret kan ge viktig information om vad som ligger bakom håravfallet.

Kvinnligt mönsterhåravfall blir vanligare med åldern

Kvinnligt mönsterhåravfall, female pattern hair loss, är en vanlig form av håravfall hos kvinnor och blir vanligare med stigande ålder.

Hårsäckarna producerar då gradvis tunnare och kortare hårstrån. Ofta märks det som en bredare bena och minskad hårtäthet över hjässan, medan den främre hårlinjen ofta är relativt bevarad.

Genetiska faktorer spelar en viktig roll. Androgener kan också vara involverade, men mekanismen hos kvinnor är komplex och normala androgenvärden utesluter inte kvinnligt mönsterhåravfall.

Att tillståndet blir vanligare efter menopaus innebär därför inte att det enbart orsakas av minskat östrogen.

Plötsligt håravfall kan ha andra orsaker

Om du plötsligt börjar tappa betydligt mer hår än tidigare kan det finnas andra förklaringar.

Telogent effluvium är en form av diffust håravfall som kan uppstå efter att kroppen utsatts för en fysisk eller psykisk belastning.

Möjliga utlösande faktorer är bland annat:

• sjukdom eller feber

• operation

• snabb eller omfattande viktnedgång

• uttalad näringsbrist

• vissa läkemedel

• betydande fysisk eller psykisk belastning.

Håravfallet märks ofta först en tid efter den utlösande händelsen.

Läs mer om olika orsaker till håravfall.

Kan järnbrist orsaka håravfall?

Järnbrist är en möjlig orsak eller bidragande faktor vid diffust håravfall.

Det är särskilt relevant att tänka på om håravfallet förekommer tillsammans med exempelvis trötthet eller om du har haft rikliga menstruationer, ett lågt järnintag eller andra riskfaktorer för järnbrist.

Ferritin speglar kroppens järndepåer och används tillsammans med andra uppgifter och analyser vid bedömning av järnstatus. Det finns däremot inte ett universellt "optimalt ferritinvärde för håret" som kan användas för alla.

Läs mer om ferritin, järnbrist och håravfall.

Kan vitaminbrist orsaka håravfall?

Vissa näringsbrister kan påverka håret, men det betyder inte att vitaminbrist är den vanligaste orsaken till håravfall under klimakteriet.

Vitamin B12 och folat har viktiga funktioner i bland annat celldelning och blodbildning, men det finns inte stöd för att rutinmässigt behandla håravfall med B-vitaminer hos personer som inte har en konstaterad brist. Detsamma gäller biotin. Biotinbrist kan påverka hår och hud, men brist är ovanligt. Biotintillskott är därför inte en generell behandling mot håravfall. Höga doser biotin kan dessutom störa vissa laboratorieanalyser och ge missvisande provresultat.

Läs mer om vitaminbrist och håravfall.

Kan sköldkörteln påverka håret?

Ja. Både underfunktion och överfunktion i sköldkörteln kan vara förknippade med förändringar i håret.

Sköldkörtelrubbningar kan dessutom ge andra symtom som ibland överlappar med besvär under klimakteriet, exempelvis trötthet, viktförändringar och förändrad temperaturkänslighet.

Vid en relevant symtombild kan därför TSH och vid behov fritt T4 ingå i utredningen.

Det innebär inte att alla som tappar hår behöver kontrollera sköldkörteln. Om håravfallet förekommer tillsammans med andra symtom kan du läsa mer om sköldkörtelsymtom hos kvinnor.

Vid misstanke om förändrad sköldkörtelfunktion kan ett sköldkörtelprov vara relevant som en del av bedömningen.

Håravfall i förklimakteriet

Hårförändringar kan uppmärksammas redan under förklimakteriet, när menstruationen fortfarande förekommer.

Men även här är det viktigt att inte automatiskt tillskriva håravfallet hormonförändringarna.

Rikliga menstruationer kan exempelvis öka risken för järnbrist. Samtidigt kan kvinnligt mönsterhåravfall, telogent effluvium eller andra orsaker uppträda under samma period.

Om håravfallet är tydligt bör frågan därför vara vilken typ av håravfall det är och vad som kan orsaka det, snarare än att utgå från att klimakteriet är förklaringen.

Läs mer om vanliga förändringar och symtom under förklimakteriet.

Behöver man ta hormonprov vid håravfall i klimakteriet?

Vanligtvis inte.

FSH och östradiol används inte rutinmässigt för att utreda håravfall. Hos en i övrigt frisk person över 45 år med typiska klimakteriesymtom behövs vanligtvis inte heller hormonprov för att identifiera peri- eller menopaus.

Androgenprov kan vara relevanta i vissa situationer, exempelvis om håravfallet förekommer tillsammans med tydliga tecken på ökad androgenpåverkan. Det är dock en annan frågeställning än att generellt kontrollera hormoner vid tunt hår.

Läs mer om blodprov vid klimakteriet och när provtagning kan vara relevant.

Vilka blodprov kan vara relevanta vid håravfall?

Det finns inget standardpaket med blodprover som alla med håravfall behöver ta.

Provtagning bör styras av symtom, sjukdomshistoria, kost, menstruationsmönster, läkemedel och hur håravfallet ser ut.

Beroende på situationen kan en medicinsk bedömning exempelvis leda till provtagning av:

• Blodstatus - kan bland annat bidra till att identifiera anemi.

• Ferritin och andra järnmarkörer - kan vara relevanta vid misstanke om järnbrist.

• TSH och vid behov fritt T4 - kan vara relevanta om symtombilden väcker misstanke om sköldkörtelrubbning.

• Vitamin B12 och folat - kan vara relevanta när det finns symtom eller riskfaktorer som talar för brist.

Andra prover kan bli aktuella vid särskilda symtom eller riskfaktorer. Blodprov är ett komplement till bedömningen och kan inte ensamma avgöra varför en person tappar hår.

Om du vill förstå mer om hur provtagning används vid håravfall kan du läsa vår guide om orsaker, blodprov och behandling vid håravfall.

Kan håret växa tillbaka?

Det beror på orsaken.

Vid telogent effluvium kan håret ofta återhämta sig när den utlösande faktorn har försvunnit. Eftersom hårets tillväxtcykel är långsam kan det dock ta flera månader innan återväxten blir tydlig.

Om håravfallet beror på en konstaterad järn- eller vitaminbrist kan behandling av bristen vara viktig.

Kvinnligt mönsterhåravfall är däremot ofta ett långvarigt tillstånd där tidig behandling kan vara betydelsefull för att bevara hårtätheten.

Vilken behandling finns mot håravfall?

Behandlingen beror på orsaken till håravfallet.

Minoxidil

Topikalt minoxidil är en etablerad behandling vid kvinnligt mönsterhåravfall.

Behandlingen appliceras i hårbotten och behöver vanligtvis användas under längre tid. Effekten kommer gradvis, och håravfallet kan återkomma om behandlingen avslutas.

Minoxidil passar inte alla och bör användas enligt produktens anvisningar och efter lämplig medicinsk bedömning.

Behandla bakomliggande brist eller sjukdom

Om håravfallet beror på exempelvis järnbrist eller en sköldkörtelrubbning är behandlingen inriktad på den bakomliggande orsaken.

Kosttillskott bör inte användas som generell behandling mot håravfall om det inte finns en relevant brist eller annan medicinsk anledning.

Är hormonbehandling en behandling mot håravfall?

Menopausal hormonbehandling, MHT, används för behandling av klimakterierelaterade symtom som exempelvis värmevallningar och nattsvettningar.

MHT ska däremot inte betraktas som en etablerad generell behandling mot håravfall.

Om du använder eller överväger MHT bör beslutet baseras på klimakteriesymtom, medicinsk historia, riskfaktorer och individuell bedömning, inte enbart på håravfall.

Läs mer om klimakteriet och behandling av klimakterierelaterade symtom.

Vad kan du själv göra?

Skonsam hårvård kan minska slitage på hårstråna, även om den inte behandlar håravfall som uppstår i själva hårsäcken.

Det kan vara bra att:

• äta en varierad kost med tillräckligt med energi och protein

• undvika restriktiva dieter och snabb viktnedgång

• undvika frisyrer som kontinuerligt drar hårt i håret

• minska frekvent användning av stark värme eller kemiska behandlingar om håret lätt går av

• söka vård vid tydligt eller ihållande håravfall i stället för att självbehandla med många kosttillskott.

När bör du söka vård för håravfall?

Sök vård om du får:

• snabbt eller kraftigt håravfall

• kala eller tydligt avgränsade fläckar

• rodnad, fjällning, klåda eller smärta i hårbotten

• ärrbildning i hårbotten

• håravfall tillsammans med andra tydliga symtom

• snabbt ökande ansikts- eller kroppsbehåring eller andra tecken på ökad androgenpåverkan.

Du kan också söka vård om håravfallet pågår under längre tid eller påverkar ditt välbefinnande.

Sammanfattning

Håret kan bli tunnare under klimakteriet, men håravfall har många möjliga orsaker.

Åldrande, genetik och hormonella förändringar kan bidra till förändrad hårtäthet. Samtidigt kan bland annat kvinnligt mönsterhåravfall, telogent effluvium, järnbrist, sköldkörtelrubbningar, läkemedel och andra faktorer ligga bakom.

Provtagning kan vara relevant när det finns en specifik misstanke om exempelvis järnbrist eller sköldkörtelsjukdom, men det finns inget blodprov som generellt kan förklara håravfall i klimakteriet.

Vilken behandling som är lämplig beror på orsaken.