Sepsis – symtom, orsaker och akut behandling av blodförgiftning

Vad är sepsis?

Sepsis är ett livshotande medicinskt tillstånd som uppstår när kroppens immunförsvar reagerar överdrivet på en infektion. Istället för att bekämpa infektionen lokalt sprider sig immunreaktionen i hela kroppen och skadar egna vävnader och organ.

Tidigare användes termen blodförgiftning, men sepsis är den moderna medicinska benämningen. Tillståndet börjar ofta med en lokal infektion som sedan sprids eller utlöser en systemisk inflammation.

Sepsis drabbar omkring 48 miljoner människor världen över varje år och är en ledande dödsorsak på sjukhus. I Sverige drabbas uppskattningsvis 40 000 personer årligen. Risken för allvarliga komplikationer och död ökar kraftigt för varje timme som behandlingen fördröjs.

Tillståndet kan drabba alla, men vissa grupper har högre risk. Äldre, spädbarn, personer med nedsatt immunförsvar och de med kroniska sjukdomar är särskilt utsatta. Även tidigare friska personer kan utveckla sepsis vid allvarliga infektioner.

Vad orsakar sepsis?

Sepsis utgår alltid från en infektion. Bakterier är vanligast, men även virus, svamp och parasiter kan utlösa tillståndet.

Vanliga infektionskällor

Lunginflammation är den vanligaste orsaken till sepsis. Urinvägsinfektioner, särskilt hos äldre och personer med kateter, är också vanligt. Bukinfektioner från blindtarmsinflammation, gallvägsinfektion eller perforerad tarm kan snabbt leda till sepsis. Hudinfektioner, särskilt djupa sårinfektioner och rosfeber, är andra vanliga utgångspunkter.

Riskfaktorer

Hög ålder ökar risken eftersom immunförsvaret blir svagare. Diabetes påverkar kroppens infektionsförsvar negativt. Cancersjukdom och cancerbehandling försvagar immunsystemet. Kronisk lever- eller njursjukdom ökar sårbarheten. Immunsuppressiv behandling och HIV-infektion minskar kroppens försvarsförmåga.

Sjukhusrelaterad sepsis

Infektioner som uppstår under sjukhusvistelse orsakas ofta av resistenta bakterier och kan vara svårare att behandla. Centrala venkatetrar, urinkatetrar och respiratorbehandling ökar risken för infektion och därmed sepsis.

Vilka symtom ger sepsis?

Symtomen kan utvecklas snabbt och förvärras inom timmar. Tidig upptäckt är avgörande.

Tidiga varningssymtom

Hög feber över 38 grader eller onormalt låg kroppstemperatur under 36 grader. Snabb andning och känsla av andnöd. Snabb puls, ofta över 90 slag per minut. Frossa och kraftig svettning. Allmän sjukdomskänsla och uttalad trötthet.

Allvarliga symtom

Förvirring eller medvetandepåverkan är ett alarmerande tecken. Lågt blodtryck som ger yrsel och svimningskänsla. Minskad eller utebliven urinproduktion. Fläckig, blek eller blåaktig hud. Kraftig muskelvärk och ledvärk. Illamående och kräkningar.

Septisk chock

Vid septisk chock sjunker blodtrycket så kraftigt att organen inte får tillräckligt med blod. Tillståndet är livshotande och kräver intensivvård. Symtomen inkluderar extremt lågt blodtryck som inte svarar på vätskebehandling, svår förvirring eller medvetslöshet, och tecken på organsvikt.

Hur diagnostiseras sepsis?

Diagnosen baseras på kliniska tecken och laboratorieprover.

Klinisk bedömning

Läkaren bedömer medvetandegrad, andning och blodtryck. SOFA-poäng och qSOFA används för att gradera svårighetsgraden.

Blodprover

Blododling identifierar eventuella bakterier i blodet. CRP och prokalcitonin visar inflammationsnivå. Laktat i blodet indikerar syrebrist i vävnaderna. Blodstatus, lever- och njurfunktion samt koagulationsprover ger bild av organpåverkan.

Övriga undersökningar

Urinodling, lungröntgen, datortomografi eller ultraljud kan hjälpa till att identifiera infektionskällan.

Hur behandlas sepsis?

Sepsis kräver omedelbar behandling. Varje timmes fördröjning försämrar prognosen.

Antibiotika

Bredspektrumantibiotika ges intravenöst så snart som möjligt, helst inom en timme. När odlingssvar finns kan behandlingen anpassas till den specifika bakterien.

Vätskebehandling

Intravenös vätska ges snabbt för att återställa blodvolym och blodtryck. Noggrann övervakning säkerställer att rätt mängd ges.

Intensivvård

Vid svår sepsis eller septisk chock krävs intensivvård. Vasopressorer höjer blodtrycket om vätska inte räcker. Syrgasbehandling eller respirator kan behövas vid andningssvikt. Dialys kan bli aktuellt vid njursvikt.

Behandling av infektionskällan

Kirurgisk behandling kan behövas för att dränera abscesser, ta bort infekterad vävnad eller åtgärda perforerad tarm.

Uppföljning

Återhämtningen kan ta veckor till månader. Många upplever långvarig trötthet och nedsatt funktion efter svår sepsis.

När ska du söka vård?

Sök akut vård omedelbart om du eller någon i din närhet har tecken på infektion tillsammans med förvirring eller förändrat medvetande, snabb ansträngd andning, hög puls och hjärtklappning, feber som inte går ner, eller kraftig försämring av allmäntillståndet.

Ring 112 vid misstanke om sepsis. Det är ett akut livshotande tillstånd där minuter spelar roll.

Vanliga frågor om sepsis

Kan vem som helst drabbas av sepsis?

Ja, sepsis kan drabba alla oavsett ålder och hälsotillstånd. Risken är dock högre hos äldre, spädbarn och personer med nedsatt immunförsvar.

Hur snabbt utvecklas sepsis?

Sepsis kan utvecklas inom timmar från en till synes ofarlig infektion. Snabb försämring är typiskt och kräver omedelbar vård.

Kan man förebygga sepsis?

God handhygien, vaccinationer och tidig behandling av infektioner minskar risken. Att söka vård i tid vid infektionstecken är viktigt.

Hur lång är återhämtningen?

Återhämtningen varierar stort. Lindrigare fall kan återhämta sig inom veckor, medan svår sepsis kan ge kvarstående besvär i månader eller längre.

Kan man få sepsis igen?

Ja, en tidigare episod av sepsis ökar inte immuniteten. Den som överlevt sepsis kan drabbas igen vid ny allvarlig infektion.