Viktuppgång i klimakteriet - varför kan kroppen förändras?

Varför går man upp i vikt i klimakteriet?

Det finns sällan en enda förklaring.

Klimakteriet sammanfaller med en period i livet då både hormonella och åldersrelaterade förändringar sker. Under förklimakteriet förändras äggstockarnas funktion och nivåerna av könshormoner varierar. Efter menopaus är östrogennivåerna generellt lägre.

Samtidigt påverkas kroppen av normalt åldrande. Muskelmassa, fysisk aktivitet, energibehov, sömn och andra faktorer kan förändras. Forskning tyder på att menopausövergången har en särskild betydelse för kroppssammansättningen. Fettmassan kan öka samtidigt som fettfri massa minskar. Det innebär däremot inte att klimakteriet automatiskt leder till en stor viktuppgång.

Vikt och kroppssammansättning är inte samma sak

Två personer med samma kroppsvikt kan ha olika mängd muskel- och fettmassa.

Det är därför viktigt att skilja mellan:

• kroppsvikt

• fettmassa

• muskelmassa och annan fettfri massa

• fettets fördelning i kroppen.

I en stor longitudinell studie från Study of Women's Health Across the Nation, SWAN, accelererade ökningen av fettmassa under menopausövergången samtidigt som fettfri massa minskade. Däremot sågs inte någon motsvarande acceleration av själva viktökningen när menopausövergången började. Det ger en viktig förklaring till varför kroppen kan kännas och se annorlunda ut även när förändringen på vågen är relativt liten.

Varför kan mer fett samlas kring magen?

Fettfördelningen kan förändras under menopausövergången. Före menopaus är fett hos kvinnor ofta mer koncentrerat till höfter och lår. Under och efter övergången finns en tendens till större central fettansamling kring buken. Förändringar i könshormoner tros vara en av flera faktorer bakom detta. Även åldrande, genetik och levnadsvanor spelar roll. Det är relevant ur hälsosynpunkt eftersom större mängd bukfett är förknippad med ökad kardiometabol risk. Men det betyder inte att alla som går igenom klimakteriet utvecklar bukfetma eller metabol sjukdom.

Sjunker ämnesomsättningen i klimakteriet?

Det är vanligt att viktuppgång under klimakteriet förklaras med att "ämnesomsättningen sjunker när östrogenet minskar". Det är en förenklad förklaring. Kroppens energiförbrukning förändras med stigande ålder och påverkas bland annat av kroppsstorlek, kroppssammansättning och fysisk aktivitet. Om muskelmassan minskar samtidigt som aktivitetsnivån förändras kan det totala energibehovet bli lägre än tidigare. Men det går inte att reducera detta till att klimakteriet ensamt stänger av eller kraftigt sänker ämnesomsättningen.

Muskelmassan blir allt viktigare

Muskelmassa tenderar att minska med stigande ålder, och forskning tyder på att menopausövergången kan vara förknippad med ytterligare förändringar i fettfri massa. Det gör fysisk aktivitet, och särskilt muskelstärkande aktivitet, viktig.

Styrketräning kan bidra till att:

• bevara och öka muskelstyrkan

• bevara funktion

• stödja skelettet

• förbättra flera kardiometabola riskfaktorer.

För vuxna rekommenderar WHO minst 150-300 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet per vecka, eller motsvarande mängd aktivitet på högre intensitet. Muskelstärkande aktivitet som involverar kroppens stora muskelgrupper rekommenderas minst två dagar per vecka. Det behöver inte innebära avancerad träning. Det viktiga är att hitta fysisk aktivitet som kan genomföras regelbundet och anpassas efter den egna förmågan.

Påverkas blodsockret under och efter klimakteriet?

Risken för typ 2-diabetes ökar med stigande ålder och påverkas av flera faktorer, bland annat genetik, kroppssammansättning och fysisk aktivitet. Förändrad fettfördelning och mer bukfetma kan vara kopplat till sämre insulinkänslighet och högre kardiometabol risk. Men insulinresistens bör inte användas som en generell förklaring till att det blivit svårare att gå ner i vikt. Om det finns riskfaktorer eller misstanke om diabetes kan HbA1c och glukos användas för att bedöma blodsockret.

Läs mer om blodsocker och diabetesrisk.

Vad händer med blodfetterna efter menopaus?

Även blodfetterna kan förändras med stigande ålder och under menopausövergången. Blodfetter som LDL-kolesterol, HDL-kolesterol och triglycerider används tillsammans med andra riskfaktorer för att bedöma kardiovaskulär risk. Det betyder inte att förändrade blodfetter orsakar viktuppgång. De är i stället en annan del av den kardiometabola hälsan som kan vara relevant att följa utifrån ålder och individuell riskprofil.

Läs mer om blodfetter och vad olika värden betyder.

Kan sömn påverka vikten?

Sömnproblem är vanliga under klimakteriet och kan bland annat förekomma i samband med värmevallningar och nattsvettningar. Otillräcklig sömn kan påverka aptit, matvanor, fysisk aktivitet och andra faktorer som är relevanta för viktregleringen. Det betyder däremot inte att dålig sömn automatiskt leder till viktuppgång. Om nattsvettningar och andra klimakteriesymtom stör sömnen kan behandling av dessa besvär vara en viktig del av att förbättra sömnen och livskvaliteten.

Vad kan du göra om vikten förändras?

Det finns ingen särskild "klimakteriediet" som alla behöver följa. Grundprinciperna för en hälsosam kost gäller även under och efter klimakteriet.

Prioritera näringsrik mat

En kost med bland annat grönsaker, frukt, baljväxter, fullkorn, fisk, nötter och andra näringsrika livsmedel ger goda förutsättningar för hälsan.

Protein är viktigt för bland annat muskelmassan. Behovet behöver samtidigt ses i relation till den individuella kosten, hälsan och aktivitetsnivån.

Styrketräna regelbundet

Muskelstärkande fysisk aktivitet är särskilt relevant när målet är att bibehålla muskelmassa och funktion med stigande ålder.

Styrketräning kan kombineras med konditionsträning och vardagsrörelse.

Öka vardagsrörelsen

Promenader, cykling, trappor och annan vardagsaktivitet bidrar till den totala fysiska aktiviteten.

Det behöver inte vara allt eller inget. Även mindre ökningar av fysisk aktivitet kan vara värdefulla för hälsan.

Prioritera sömnen

Om sömnen störs av exempelvis värmevallningar eller nattsvettningar kan det vara mer relevant att behandla orsaken till sömnproblemen än att enbart fokusera på vikten.

Undvik extrema metoder

Mycket restriktiva dieter kan vara svåra att upprätthålla och kan göra det svårare att få i sig tillräckligt med energi och näring.

Snabb viktnedgång kan dessutom innebära förlust av både fettmassa och fettfri massa.

För långsiktig hälsa är hållbara levnadsvanor viktigare än kortvariga lösningar.

Behöver man ta blodprov om vikten ökar i klimakteriet?

Inte enbart på grund av normal eller gradvis viktuppgång. Blodprov kan däremot vara relevanta för att bedöma andra delar av hälsan eller om symtomen ger anledning att misstänka ett medicinskt tillstånd. Beroende på situation och riskfaktorer kan exempelvis följande vara relevanta:

• HbA1c eller glukos för bedömning av blodsocker

• blodfetter för bedömning av kardiovaskulär risk

• TSH och vid behov fritt T4 om symtombilden ger misstanke om sköldkörtelrubbning.

Det finns däremot inget blodprov som kan visa varför en person generellt har gått upp i vikt under klimakteriet. FSH och östradiol används inte för att förklara viktuppgång. Hos en i övrigt frisk person över 45 år med typiska klimakteriesymtom behövs vanligtvis inte heller hormonprov för att identifiera peri- eller menopaus.

Läs mer om blodprov vid klimakteriet och när provtagning kan vara relevant.

Kan sköldkörteln orsaka viktuppgång?

Hypotyreos kan bland annat ge trötthet och viktuppgång. Det innebär däremot inte att sköldkörteln behöver testas hos alla vars vikt förändras under klimakteriet. Andra symtom vid hypotyreos kan exempelvis vara frusenhet, förstoppning, torr hud och koncentrationssvårigheter.

Om symtombilden ger anledning att misstänka förändrad sköldkörtelfunktion kan TSH och vid behov fritt T4 vara relevanta analyser.

Läs mer om hur klimakteriesymtom kan skiljas från andra möjliga orsaker.

Kan hormonbehandling hjälpa mot viktuppgång?

Menopausal hormonbehandling, MHT, används framför allt för behandling av klimakterierelaterade symtom som värmevallningar och nattsvettningar. MHT ska inte användas som en viktminskningsbehandling. Behandling av besvärande klimakteriesymtom kan däremot indirekt göra det lättare för vissa att exempelvis sova bättre och upprätthålla fysisk aktivitet.

Beslut om MHT ska baseras på klimakteriesymtom, medicinsk historia, riskfaktorer och individuell bedömning, inte på önskemål om viktminskning.

När bör du söka vård?

Det kan vara lämpligt att söka vård om:

• vikten förändras snabbt eller utan tydlig förklaring

• du har uttalad eller tilltagande trötthet tillsammans med andra symtom

• du får ökad törst och behöver kissa betydligt oftare än tidigare

• viktförändringen förekommer tillsammans med andra symtom som väcker misstanke om sjukdom

• du behöver stöd med viktbehandling eller andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom eller diabetes

• dina klimakteriesymtom påverkar vardagen eller livskvaliteten betydligt.

Vikt är bara en del av hälsan. Blodtryck, blodfetter, blodsocker, fysisk kapacitet, muskelmassa, sömn och andra faktorer kan också vara viktiga beroende på individens situation.

Sammanfattning

Kroppen kan förändras under klimakteriet, men viktuppgång beror inte enbart på sjunkande östrogen.

Åldrande, fysisk aktivitet, kost, sömn, genetik och förändrad kroppssammansättning spelar alla roll. Samtidigt tyder forskning på att menopausövergången kan bidra till ökad fettmassa, minskad fettfri massa och en förändring mot mer central fettansamling.

Regelbunden fysisk aktivitet, inklusive styrketräning, och en näringsrik kost är viktiga för långsiktig hälsa under och efter klimakteriet.

Blodprov behövs inte för att förklara normal viktuppgång men kan vara relevanta för att undersöka specifika medicinska frågeställningar eller bedöma kardiometabol risk.

Läs mer om klimakteriet, symtom och behandling.