Kreatinin eller eGFR – vilket blodprov säger mest om njurfunktionen?

Hur arbetar njurarna?

Njurarna filtrerar blodet dygnet runt och hjälper kroppen att göra sig av med slaggprodukter via urinen. Samtidigt reglerar de vätske- och saltbalansen, bidrar till blodtrycksreglering och producerar hormoner som bland annat påverkar bildningen av röda blodkroppar. För att förstå dessa processer mer i detalj kan det vara hjälpsamt att läsa mer om njurarnas anatomi, funktion och vanligaste sjukdomar.

När njurarnas filtrationsförmåga försämras kan slaggprodukter ansamlas i kroppen. Därför används blodprover för att uppskatta hur väl njurarna fungerar.

Vad är kreatinin?

Kreatinin är en nedbrytningsprodukt från musklernas normala ämnesomsättning.

Ämnet bildas kontinuerligt och utsöndras huvudsakligen via njurarna. Om njurarnas filtrationsförmåga minskar kan kreatininhalten i blodet stiga, något som beskrivs mer ingående i vår översikt om kreatinin som markör för njurfunktion.

Samtidigt påverkas kreatinin även av andra faktorer, bland annat sådant som rör kreatin, kreatinin och träning:

• muskelmassa

• ålder

• kön

• kreatintillskott

• intensiv fysisk aktivitet

Därför räcker det inte alltid att bedöma kreatinin ensamt.

Vad är eGFR?

eGFR står för estimerad glomerulär filtrationshastighet och beskriver ett beräknat värde som används för att bedöma vad eGFR (kreatinin) visar om din njurfunktion.

Det är inte ett blodprov i sig, utan ett beräknat värde som uppskattar hur effektivt njurarna filtrerar blodet.

Beräkningen baseras framför allt på kreatinin, men tar även hänsyn till faktorer som ålder och kön. På många laboratorier används den internationellt rekommenderade CKD-EPI-formeln, och i vissa fall kombineras kreatinin och cystatin C till ett eGFR (medel) för mer tillförlitlig bedömning eller kompletteras med eGFR beräknat utifrån cystatin C.

Eftersom eGFR justerar för individuella faktorer ger värdet ofta en mer rättvisande uppskattning av njurfunktionen än kreatinin ensamt.

Varför analyseras kreatinin och eGFR tillsammans?

Kreatinin och eGFR kompletterar varandra.

Ett kreatininvärde kan vara normalt trots att njurfunktionen har börjat minska, särskilt hos äldre eller personer med låg muskelmassa.

På motsvarande sätt kan kreatinin vara något förhöjt hos en person med stor muskelmassa eller som använder kreatintillskott utan att njurarna fungerar sämre.

Genom att beräkna eGFR blir bedömningen mer träffsäker, särskilt när man också förstår hur olika njurprover och elektrolyter tolkas.

Vad kan påverka resultaten?

Flera faktorer kan påverka både kreatinin och eGFR, och vid osäkerhet kan det vara värdefullt att utgå från en samlad njurprovskontroll av kreatinin, eGFR och relaterade tester.

Exempel är:

• hög eller låg muskelmassa

• kreatintillskott

• intensiv träning före provtagning, vilket även kan påverka nivåer av kreatinkinas (CK) kopplat till träning och muskelbelastning och kreatinkinasvärden vid muskelskada och sjukdom

• uttorkning

• vissa läkemedel

Det är därför viktigt att resultaten alltid tolkas tillsammans med övriga hälsouppgifter och eventuell sjukdomshistoria.

När kan det vara aktuellt att kontrollera njurfunktionen?

Blodprover för njurfunktion kan vara aktuella om du:

• har diabetes

• har högt blodtryck

• har hjärt-kärlsjukdom

• använder läkemedel som kan påverka njurarna

• har ärftlighet för njursjukdom

• vill följa din hälsa över tid

Regelbunden uppföljning kan bidra till att upptäcka förändringar tidigt, minska risken för utveckling av njursjukdomar och deras symtom och i bästa fall förebygga allvarliga tillstånd som njursvikt med behov av mer avancerad behandling.

Kan blodprover ensamma ställa diagnos?

Nej. Varken kreatinin eller eGFR kan ensamma avgöra om någon har en njursjukdom.

Vid misstanke om nedsatt njurfunktion vägs blodproverna samman med:

• urinprov (albumin/kreatinin-kvot)

• blodtryck

• sjukdomshistoria

• symtom

• eventuella bilddiagnostiska undersökningar

Det är den samlade medicinska bedömningen som ligger till grund för en diagnos.

Hur kan du främja en god njurhälsa?

Många av de faktorer som är viktiga för hjärt-kärlhälsan är också betydelsefulla för njurarna.

Exempel på levnadsvanor som kan bidra till en god njurhälsa är:

• regelbunden fysisk aktivitet

• en varierad kost

• rökfrihet

• god kontroll av blodtryck och blodsocker

• att följa ordination vid kroniska sjukdomar

För personer med känd njursjukdom kan ytterligare råd behövas utifrån individuell medicinsk bedömning.