Neutrofiler

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Vad är neutrofila granulocyter?

Neutrofila granulocyter är den vanligaste typen av vita blodkroppar (leukocyter) i blodet. Dessa granulocyter spelar en central roll i kroppens immunförsvar, framför allt genom att bekämpa bakterier. Neutrofiler är viktiga för att snabbt reagera på infektioner, och de är ofta de första immuncellerna som anländer till ett infekterat område. De produceras i benmärgen och frisätts i blodet där de cirkulerar redo att angripa bakterier och andra främmande ämnen.

Hur fungerar neutrofiler i immunförsvaret?

När kroppen utsätts för bakterier eller andra mikroorganismer aktiveras neutrofiler och vandrar från blodbanan till infekterade vävnader. Där kan de snabbt identifiera, attackera och fagocytera ("äta upp") bakterier, viruspartiklar och skadade celler. Detta sker med hjälp av kraftfulla enzymer och reaktiva ämnen som finns inuti neutrofilens granula (små korn). Efter att ha neutraliserat patogenen bryts neutrofilerna ned, vilket ofta leder till bildning av var i ett infekterat område.

Varför behöver man analysera neutrofila granulocyter?

Analys av neutrofiler ingår i en så kallad differentialräkning, där man undersöker fördelningen av olika typer av vita blodkroppar i blodet. Syftet med differentialräkning är att identifiera om det finns en obalans som kan tyda på infektion, inflammation eller blodsjukdom.

Analysen av neutrofiler är viktig vid:

  • Misstänkta infektioner, särskilt bakteriella

  • Utredning av blodbrist (anemi)

  • Misstanke om inflammatoriska tillstånd

  • Diagnos och uppföljning av vissa blodsjukdomar

Vad innebär förhöjda neutrofila granulocyter?

Förhöjda nivåer av neutrofila granulocyter (neutrofili) indikerar oftast att kroppen bekämpar en infektion eller inflammation. Vanliga orsaker inkluderar:

  • Bakteriella infektioner: Neutrofila granulocyter ökar kraftigt vid infektioner som urinvägsinfektion, lunginflammation och hudinfektioner.

  • Inflammatoriska tillstånd: Reumatiska sjukdomar, inflammatoriska tarmsjukdomar och andra kroniska inflammatoriska tillstånd kan ge förhöjda värden.

  • Fysisk och psykisk stress: Kraftig ansträngning eller stress kan också tillfälligt öka antalet neutrofiler.

  • Läkemedelsbehandling: Kortisonbehandling kan höja neutrofilnivåerna.

  • Blod- och benmärgssjukdomar: Kraftigt förhöjda nivåer kan ses vid leukemier och andra blodsjukdomar.

Vad innebär låga neutrofila granulocyter?

Låga värden av neutrofiler (neutropeni) kan göra kroppen mer mottaglig för infektioner och kan orsakas av flera faktorer:

  • Vitaminbrist: Brist på vitamin B12 och folsyra kan minska produktionen av neutrofiler.

  • Virusinfektioner: Influensa och andra virusinfektioner kan orsaka tillfälliga sänkningar av neutrofiler.

  • Läkemedel: Cellgifter, antiinflammatoriska läkemedel (NSAID-preparat) och vissa antibiotika kan sänka neutrofilvärden.

  • Kronisk alkoholöverkonsumtion: Alkoholmissbruk kan också leda till låga neutrofilvärden.

  • Blodsjukdomar: Vissa blodsjukdomar och benmärgssjukdomar kan minska produktionen av neutrofiler.

Hur går analysen av neutrofila granulocyter till?

Analysen görs genom ett vanligt blodprov, där blod dras från en ven i armen. Provet kräver vanligtvis inga speciella förberedelser. Resultatet presenteras sedan som antal neutrofiler per volym blod, vilket jämförs mot ett referensintervall för att avgöra om värdet är normalt, förhöjt eller sänkt.

Faktorer som kan påverka neutrofilvärdet

Flera faktorer kan påverka nivåerna av neutrofila granulocyter i blodet, inklusive:

  • Aktuell infektion eller inflammatorisk sjukdom

  • Stress, både fysisk och emotionell

  • Läkemedel, särskilt kortison och cytostatika

  • Vitamin- och näringsbrister

  • Alkoholintag

När ska man söka medicinsk hjälp?

Det är viktigt att kontakta vården om man upplever symtom som kan indikera en infektion, blodbrist eller andra underliggande sjukdomar:

  • Feber och trötthet

  • Ovanligt många eller svårläkta infektioner

  • Oförklarlig viktminskning

  • Blekhet eller svaghet

Tidig diagnostik och behandling är avgörande för att effektivt hantera eventuella hälsoproblem.

Andra hälsomarkörer inom Blod & Järn

Ferritin

Ferritin är ett protein som binder och lagrar järn i kroppen, och analyseras för att man skall få en uppfattning om hur stort kroppens järnförråd är. Järn är ett mineralämne som kroppen behöver då det utgör en viktig beståndsdel i hemoglobin. Hemoglobin är proteinet i våra röda blodkroppar, alltså de celler i blodet som transporterar syre till våra vävnader och koldioxid från vävnaderna till lungorna där de kan elimineras via utandningsluften.

Järn

Järnbrist är vanligt och ger symtom som trötthet, blekhet, hjärtklappning och försämrat immunförsvar. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Vanliga orsaker inkluderar menstruation, graviditet och kostbrister. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men upptaget varierar. Genom rätt kost och eventuellt kosttillskott kan järnbrist förebyggas och behandlas. Läs mer om hur du känner igen symtomen, orsakerna bakom järnbrist och hur du får tillräckligt med järn varje dag.

Transferrin

Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet och hjälper kroppen att reglera järnupptaget. Höga värden tyder ofta på järnbrist, medan låga nivåer kan indikera inflammation, leverskada eller järnöverskott. Genom att analysera transferrin kan läkare upptäcka och behandla järnbrist, anemi och hemokromatos. Läs mer om vad resultatet innebär och hur du kan hålla järnnivåerna balanserade.

Transferrinmättnad

Järnmättnad är ett blodprov som visar hur mycket järn som är bundet till proteinet transferrin. Testet används för att upptäcka järnbrist eller järnöverskott. Låga värden indikerar ofta järnbrist, med symtom som trötthet och blekhet, medan höga värden kan tyda på järnöverskott som vid hemokromatos. Järnmättnad bör alltid bedömas tillsammans med andra prover och symtom för korrekt diagnos och effektiv behandling.

Hemoglobin (Hb)

Hemoglobin (Hb) brukar också kallas för blodvärdet. Hemoglobin finns inuti de röda blodkropparna (erytrocyterna) och är det protein som binder syrgasmolekyler från inandningsluften i lungorna så de röda blodkropparna sedan kan transportera ut syret till kroppens alla delar. Hemoglobin bidrar också till att de röda blodkropparna bibehåller sin rätta form så att de kan flyta så bra som möjligt genom blodkärlen.

Hematokrit (EVF)

Hematokrit (EVF) visar andelen röda blodkroppar i blodet och hjälper till att upptäcka anemi eller polycytemi. Höga värden ökar risken för blodproppar medan låga värden tyder på anemi. Vanliga orsaker inkluderar järnbrist, vätskebalansrubbningar och höghöjdsvistelse. Provtagning sker genom ett enkelt blodprov. Läs mer om symtom, orsaker, behandling och när du bör söka vård för avvikande hematokritvärden här.

Erytrocyter (EPK)

Lär dig om EPK – vad höga och låga värden innebär för din hälsa.

Leukocyter (LPK)

Leukocyter, eller vita blodkroppar, skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar. De vita blodkropparna är viktiga för kroppens immunförsvar och har till uppgift att försvara oss mot angrepp från mikroorganismer exempelvis som bakterier eller virus.

Genom att mäta antalet leukocyter i blodet kan man upptäcka infektioner, inflammationer och andra sjukdomstillstånd.

Medelcellvolym (MCV)

MCV är en förkortning för "Mean Corpuscular Volume" och är ett mått på de röda blodkropparnas storlek. De röda blodkropparna har till uppgift att binda syremolekyler från inandningsluften i lungorna och transportera ut syret till kroppens alla delar. En majoritet av detta syre binds till de hemoglobinmolekyler som finns inuti de röda blodkropparna.

Hemoglobinmassa (MCH)

MCH mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i röda blodkroppar, viktigt vid utredning av anemi. Höga värden ses vid vitaminbrist och leversjukdomar, medan låga värden tyder på järnbristanemi eller thalassemi. Vanliga symtom inkluderar trötthet och yrsel. Förstå betydelsen av MCH, symtom, orsaker och behandling för bättre hälsa och livskvalitet.

Trombocyter (TPK)

Trombocyter (TPK), eller blodplättar, är viktiga för blodets koagulation. En analys av trombocytantal kan hjälpa till att upptäcka problem med blödningar eller blodproppsbildning och diagnostisera sjukdomar som leukemi och benmärgsproblem. Höga trombocytvärden kan tyda på inflammation eller myeloproliferativa sjukdomar medan låga värden kan indikera vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar. Förstå betydelsen av dina trombocytvärden och läs mer om vad som kan påverka resultaten.

Basofiler

Basofila granulocyter är en typ av vit blodkropp, leukocyt, som behövs för kroppens försvar mot infektioner och andra främmande ämnen. Provet ingår i en så kallas differentialräkning, vilket innebär att man analyserar de olika typerna av vita blodkroppar i blodet för att ta reda på om det finns en obalans i fördelningen mellan dessa. Provet kan också analyseras vid utredning av astma och allergi.

Eosinofiler

Eosinofila granulocyter är vita blodkroppar viktiga för att bekämpa parasiter och allergier. Höga nivåer ses vid astma, allergier, parasitinfektioner och vissa autoimmuna sjukdomar. Analysen ingår i differentialräkning och hjälper diagnostisera obalanser i immunförsvaret. Förstå betydelsen av resultat och hur faktorer som läkemedel och infektioner kan påverka eosinofilvärden. Tidig diagnos underlättar effektiv behandling och hälsosam livsstil.

Lymfocyter

Lymfocyter bildas i benmärgen och är en typ av vita blodkroppar, (leukocyter) som hör till kroppens adaptiva immunförsvar. Med detta menas att immunförsvaret inte är medfött utan byggs upp allteftersom vår kropp utsätts för olika bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Lymfocyter delas i sin tur in i tre olika celltyper: antikroppsproducerande B-celler, T-celler, som kan känna igen ämnen som tidigare infekterat kroppen, och NK-celler som bl.a. dödar främmande och sjuka celler i kroppen.

Monocyter

Monocyter är viktiga vita blodkroppar som skyddar kroppen genom att eliminera skadliga ämnen och infektioner. Analys av monocyter hjälper vid diagnostik av infektioner, blodsjukdomar och autoimmuna tillstånd. Höga monocyter kan indikera infektioner och autoimmuna sjukdomar, medan låga värden ses vid kortisonbehandling och aplastisk anemi. Lär dig mer om monocyternas roll, provtagning, symtom och behandlingsalternativ här.