Åderförkalkning – symtom, orsaker och hur du kan förebygga

Vad är åderförkalkning?

Åderförkalkning, medicinskt kallat ateroskleros, är en sjukdom i artärerna där fettavlagringar och inflammatoriska celler gradvis bygger upp plack på kärlväggarna. Processen börjar ofta redan i unga år men ger vanligtvis inte symtom förrän i medelåldern eller senare.

Placken består av en kärna med kolesterol och fett, omgiven av inflammatoriska celler, bindväv och kalk. Med tiden gör denna avlagring att artärerna blir mindre elastiska och kärlväggarna tjockare. Blodflödet genom de drabbade kärlen minskar gradvis.

När placken växer kan de begränsa blodflödet så mycket att vävnader inte får tillräckligt med syre. I vissa fall kan placken brista och orsaka blodpropp som helt blockerar blodflödet. Detta kan leda till akuta tillstånd som hjärtinfarkt om hjärtats kranskärl drabbas, eller stroke om hjärnans kärl blockeras.

Åderförkalkning kan drabba artärer i hela kroppen. Kranskärl som försörjer hjärtat, halsartärer som försörjer hjärnan, och benartärer är vanliga lokalisationer. Vilka symtom som uppstår beror på vilka kärl som är drabbade.

Vad orsakar åderförkalkning?

Åderförkalkning är resultatet av flera samverkande faktorer som skadar kärlväggarna och startar en inflammatorisk process.

Högt kolesterol

Förhöjda nivåer av LDL-kolesterol, ofta kallat det onda kolesterolet, är en central drivkraft bakom plackbildning. LDL-partiklar tränger in i kärlväggen där de oxideras och startar en inflammatorisk reaktion. Låga nivåer av HDL-kolesterol, det goda kolesterolet, minskar kroppens förmåga att transportera bort kolesterol från kärlväggarna.

Högt blodtryck

Kroniskt förhöjt blodtryck skadar kärlväggarna genom konstant mekanisk påfrestning. Den skadade kärlväggen blir mer mottaglig för fettinlagring och inflammation. Högt blodtryck ökar också risken för att plack ska brista.

Rökning

Tobaksrökning skadar kärlväggarna direkt genom giftiga ämnen och oxidativ stress. Rökning höjer också LDL-kolesterol, sänker HDL-kolesterol och ökar blodets koagulationsbenägenhet. Rökare har betydligt högre risk att utveckla åderförkalkning jämfört med icke-rökare.

Diabetes och övervikt

Höga blodsockernivåer vid diabetes skadar kärlväggarna och påskyndar ateroskleros. Övervikt och fetma är nära kopplade till metabola störningar som högt blodtryck, högt kolesterol och insulinresistens, vilka alla bidrar till kärlsjukdom.

Genetiska faktorer

Ärftlighet spelar en betydande roll. Familjär hyperkolesterolemi och andra genetiska tillstånd kan ge kraftigt förhöjda kolesterolnivåer redan i ung ålder. Om nära släktingar drabbats av hjärt-kärlsjukdom i tidig ålder är risken förhöjd.

Vilka symtom ger åderförkalkning?

Åderförkalkning är ofta en tyst sjukdom som utvecklas under årtionden utan märkbara symtom. När symtom väl uppstår beror de på vilka kärl som är drabbade och hur uttalad förträngningen är.

Hjärtat

När kranskärlen är förträngade kan syrebristen i hjärtmuskeln ge kärlkramp, även kallat angina pectoris. Symtomen inkluderar tryck eller smärta i bröstet, ofta utlöst av fysisk ansträngning eller stress. Smärtan kan stråla ut mot vänster arm, käken eller ryggen. Andfåddhet vid ansträngning är också vanligt.

Hjärnan

Förträngning i halsens pulsådror kan ge kortvariga symtom som domningar, svaghet i arm eller ben, synstörningar eller talsvårigheter. Dessa så kallade TIA-attacker är varningssignaler för stroke.

Benen

Perifer artärsjukdom i benens kärl orsakar syrebrist i musklerna. Det vanligaste symtomet är smärta eller kramper i vaderna vid promenad som försvinner vid vila. I avancerade fall kan smärtan komma även i vila eller orsaka sår som läker dåligt.

Hur diagnostiseras åderförkalkning?

Diagnosen åderförkalkning ställs genom en kombination av riskbedömning, laboratorieprover och bilddiagnostik.

Blodprover

Lipidprofil med mätning av totalkolesterol, LDL, HDL och triglycerider är grundläggande. Blodsockervärden kontrolleras för att upptäcka diabetes. Inflammationsmarkörer som CRP kan ge information om inflammationsnivån i kroppen.

Bilddiagnostik

Ultraljud av halsens pulsådror kan visa plackbildning och mäta graden av förträngning. Datortomografi med kontrastmedel kan avbilda kranskärlen och bedöma förkalkningsgrad. Angiografi ger detaljerade bilder av kärlens insida.

Funktionsundersökningar

Arbetsprov på cykel eller löpband kan avslöja syrebrist i hjärtat vid ansträngning. Ankeltrycksmätning jämför blodtrycket i armar och ben för att upptäcka perifer kärlsjukdom.

Hur behandlas åderförkalkning?

Behandlingen av åderförkalkning syftar till att bromsa sjukdomsutvecklingen, lindra symtom och förebygga komplikationer.

Livsstilsförändringar

Kostförändringar med ökat intag av frukt, grönsaker, fullkorn och omega-3-fettsyror från fet fisk. Mättade fetter och transfetter bör begränsas. Regelbunden fysisk aktivitet, minst 150 minuter måttlig motion per vecka, stärker hjärtat och förbättrar blodfetterna. Rökstopp är en av de viktigaste åtgärderna för att minska risken.

Läkemedel

Statiner sänker LDL-kolesterol och stabiliserar plack. Blodtryckssänkande läkemedel skyddar kärlväggarna. Blodförtunnande medel som acetylsalicylsyra minskar risken för blodpropp. Vid diabetes är god blodsockerkontroll avgörande.

Kirurgiska ingrepp

Vid uttalad förträngning kan ballongvidgning med stent öppna upp kärlet. Kranskärlsbypass innebär att nya vägar för blodflödet skapas förbi de förträngda avsnitten. Operation på halsens pulsådror kan förebygga stroke.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du upplever tryck eller smärta i bröstet vid ansträngning, andfåddhet som inte motsvarar din fysiska form, smärta i vaderna vid promenad som tvingar dig att stanna, eller om du har flera riskfaktorer och vill få en hälsokontroll.

Sök akut vård vid plötslig bröstsmärta, svaghet eller domningar i ena kroppshalvan, talsvårigheter eller synstörningar, då detta kan vara tecken på hjärtinfarkt eller stroke.