Amenorré – orsaker, symtom och när du bör söka vård

Publicerad: 2025-12-17

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Amenorré innebär att menstruationen uteblir. Det kan vara ett tecken på graviditet, hormonella obalanser eller underliggande sjukdom. Utredning är viktig för att hitta orsaken och ge rätt behandling, särskilt om mensen uteblir i mer än tre månader.

Sammanfattning

Amenorré definieras som utebliven mens och delas in i primär amenorré, där mensen aldrig kommit, och sekundär amenorré, där tidigare regelbunden mens upphört i minst tre månader. Vanliga orsaker till sekundär amenorré inkluderar graviditet, stress, kraftig viktnedgång, intensiv träning, PCOS och sköldkörtelrubbningar. Hypotalamisk amenorré uppstår när hjärnans hormonreglering störs av energibrist eller stress. Utredningen omfattar hormonprover och ultraljud. Behandlingen beror på orsaken och kan innefatta livsstilsförändringar, hormonbehandling eller behandling av underliggande sjukdom.

Vad är amenorré?

Amenorré är den medicinska termen för utebliven menstruation. Det är inte en sjukdom i sig utan ett symtom som kan ha många olika orsaker. Amenorré delas in i två huvudtyper beroende på om mensen någonsin kommit igång.

Primär amenorré innebär att mensen aldrig har startat. Det definieras vanligtvis som att en flicka inte fått sin första mens vid 16 års ålder trots att andra pubertetstecken som bröst- och könsbehåring utvecklats normalt.

Sekundär amenorré är betydligt vanligare och innebär att mensen uteblir i minst tre månader hos en person som tidigare haft regelbundna menstruationer. Den vanligaste orsaken är graviditet, men många andra faktorer kan ligga bakom.

En särskild form är hypotalamisk amenorré, som uppstår när hypothalamus i hjärnan minskar sin signalering till hypofysen och äggstockarna. Detta leder till att ägglossningen och därmed mensen uteblir.

Vad orsakar amenorré?

Orsakerna till amenorré varierar beroende på om det är primär eller sekundär form.

Primär amenorré

Försenad pubertet kan vara normal variation men bör utredas. Kromosomavvikelser som Turners syndrom påverkar äggstockarnas utveckling. Medfödda missbildningar i livmoder eller slida kan hindra mensblödning. Hormonella rubbningar som påverkar puberteten är andra möjliga orsaker.

Sekundär amenorré

Graviditet är alltid första diagnos att utesluta vid utebliven mens. Stress, både psykisk och fysisk, kan störa hormonbalansen. Kraftig viktnedgång eller ätstörningar påverkar hypothalamus och stoppar ägglossningen. Intensiv träning, särskilt hos elitidrottare, kan ge samma effekt.

PCOS är en vanlig orsak och innebär hormonell obalans med förhöjda androgener och störd ägglossning. Sköldkörtelrubbningar, både underfunktion och överfunktion, påverkar menscykeln. Förhöjt prolaktin, ibland på grund av prolaktinom, kan stoppa mensen. P-piller och hormonspiral kan ge utebliven mens som biverkan.

Hypotalamisk amenorré

Denna form uppstår när kroppen uppfattar att resurser för reproduktion saknas. Energiunderskott, antingen genom för lite mat eller för mycket träning, är den vanligaste orsaken. Psykologisk stress kan ha samma effekt. Hypothalamus sänker då sin frisättning av GnRH, vilket leder till låga nivåer av FSH, LH och östrogen.

Vilka symtom förekommer vid amenorré?

Förutom den uteblivna mensen kan andra symtom förekomma beroende på den underliggande orsaken.

Hormonrelaterade symtom

Låga östrogennivåer kan ge torra slemhinnor, värmevallningar och nattsvettningar. Minskad sexlust är vanligt. Humörförändringar som nedstämdhet och irritabilitet kan förekomma. Trötthet och energibrist är vanligt vid hypotalamisk amenorré.

Vid PCOS

Ökad behåring i ansiktet och på kroppen, akne och fet hud kan tyda på förhöjda androgener. Viktökning och svårighet att gå ner i vikt är vanligt.

Vid sköldkörtelrubbning

Hypotyreos ger trötthet, förstoppning och viktökning. Hypertyreos ger viktnedgång, hjärtklappning och värmeintolerans.

Vid förhöjt prolaktin

Mjölkproduktion från brösten trots att man inte är gravid eller ammar kan förekomma. Huvudvärk och synstörningar kan uppstå vid prolaktinom.

Hur diagnostiseras amenorré?

Utredningen syftar till att hitta den underliggande orsaken.

Graviditetstest

Alltid första steget vid utebliven mens hos kvinnor i fertil ålder.

Hormonprover

FSH, LH, östrogen och progesteron bedömer äggstockarnas funktion. Prolaktin utesluter prolaktinom. TSH och fritt T4 kontrollerar sköldkörteln. Testosteron och DHEA-S mäts vid misstanke om PCOS.

Ultraljud

Gynekologiskt ultraljud visar livmoderns och äggstockarnas utseende. Vid PCOS ses ofta många små folliklar i äggstockarna.

Övriga undersökningar

Vid primär amenorré kan kromosomanalys och MR av hjärnan vara aktuellt. Vid misstanke om prolaktinom görs MR av hypofysen.

Hur behandlas amenorré?

Behandlingen riktas mot den underliggande orsaken.

Hypotalamisk amenorré

Återställande av energibalansen är centralt. Ökat matintag och eventuellt minskad träningsmängd. Stresshantering och psykologiskt stöd kan behövas. Mens och ägglossning återkommer vanligtvis när energibalansen normaliserats.

PCOS

Livsstilsförändringar med kost och motion är grundläggande. P-piller kan reglera menscykeln och minska androgensymtom. Metformin kan förbättra insulinkänsligheten. Vid önskan om graviditet kan ägglossningsstimulering behövas.

Sköldkörtelrubbningar

Hypotyreos behandlas med tyroxin. Hypertyreos behandlas med läkemedel, radioaktivt jod eller kirurgi.

Prolaktinom

Läkemedel som bromokriptin eller kabergolin sänker prolaktinnivån och krymper tumören hos de flesta.

Hormonersättning

Vid långvarig amenorré med lågt östrogen kan hormonersättning vara aktuellt för att skydda skelettet och lindra symtom.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om mensen uteblir i mer än tre månader utan att du är gravid, om du aldrig fått din första mens vid 16 års ålder, eller om du har oregelbunden mens tillsammans med andra symtom som ökad behåring, viktnedgång eller trötthet.

Sök vård även om du misstänker att träning eller kost påverkar din mens, eftersom långvarig amenorré med lågt östrogen ökar risken för benskörhet.

Vanliga frågor om amenorré

Är utebliven mens farligt?

Utebliven mens i sig är inte farligt, men det kan vara tecken på underliggande tillstånd som behöver behandlas. Långvarigt lågt östrogen ökar risken för benskörhet.

Kan jag bli gravid trots amenorré?

Det beror på orsaken. Vid hypotalamisk amenorré finns ingen ägglossning, men den kan återkomma när energibalansen återställs. Vid PCOS kan ägglossning ske sporadiskt.

Hur länge kan mensen vara borta?

Det är normalt med viss variation i menscykeln. Utebliven mens i mer än tre månader utan känd orsak som graviditet eller amning bör utredas.

Kan stress verkligen stoppa mensen?

Ja, stress påverkar hypothalamus och kan störa hela den hormonella kedjan som styr menscykeln. Både fysisk och psykisk stress kan ha denna effekt.

Kommer mensen tillbaka av sig själv?

Det beror på orsaken. Vid tillfällig stress eller viktnedgång återkommer mensen ofta när situationen normaliserats. Vid PCOS eller andra kroniska tillstånd kan behandling behövas.

Sjukdomar & besvär (Kvinnohälsa)

Prematur ovariell insufficiens (POI) – tidig påverkan på fertilitet

Prematur ovariell insufficiens är ett tillstånd som påverkar äggstockarnas funktion tidigare än normalt. För många upptäcks det först när menstruationen förändras eller när graviditet uteblir. Samtidigt kan symtomen vara diffusa och likna andra hormonella förändringar. Genom att förstå vad som händer i kroppen och hur tillståndet kan följas upp blir det lättare att skapa trygghet och ta rätt steg framåt.

Läs mer

Förklimakteriet – symtom, orsaker och hormonella förändringar

Förklimakteriet är en naturlig del av åldrandet, men för många kommer förändringarna smygande och kan vara svåra att tolka. Trötthet, oregelbunden mens eller förändrad sömn kan lätt förklaras av stress eller vardag, trots att det i själva verket handlar om hormonella förändringar. Genom att förstå kroppens signaler blir det enklare att skapa balans och fatta informerade beslut om hälsa och uppföljning.

Läs mer

Klimakteriet – symtom, orsaker och hur du mår bättre

Klimakteriet är en naturlig övergång i livet som påverkar hormonbalans, energi och kroppens funktioner. För vissa är förändringarna milda, medan andra upplever tydliga symtom som påverkar vardagen. Eftersom processen sker gradvis kan det vara svårt att förstå vad som händer i kroppen. Genom att få kunskap om klimakteriet blir det lättare att tolka symtomen och hitta rätt stöd i rätt tid.

Läs mer

Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling

Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.

Läs mer

PMS – symtom, orsaker och hur du kan lindra besvären

PMS, premenstruellt syndrom, drabbar de flesta kvinnor i någon grad. Besvären kan vara fysiska som bröstspänning och huvudvärk, eller psykiska som irritabilitet och nedstämdhet. Med rätt strategier kan symtomen lindras och livskvaliteten förbättras.

Läs mer

PCOS – symtom, orsaker och hur tillståndet behandlas

PCOS, polycystiskt ovariesyndrom, är en vanlig hormonell sjukdom som påverkar var tionde kvinna i fertil ålder. Tillståndet kan ge oregelbunden mens, ökad behåring, akne och svårigheter att bli gravid. Med rätt behandling kan symtomen lindras betydligt.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök