Vad är skillnaden mellan folat och folsyra? Här är svaret

Folat – den naturliga formen av vitamin B9

Folat är den form av vitamin B9 som finns naturligt i livsmedel. Det finns rikligt i:

• Gröna bladgrönsaker (spenat, broccoli, grönkål)

• Fullkorn och baljväxter

• Citrusfrukter, avokado och nötter

Folat är vattenlösligt och deltar i flera livsviktiga processer, bland annat tillsammans med vitamin B12:

• Bildning av röda blodkroppar (för att förebygga blodbrist), i samspel med vitamin B12 som är viktigt för blodet och nervsystemet

• Celldelning och DNA-syntes

• Omsättning av aminosyror och energi, där även fettsyror som omega‑3 spelar en roll för ämnesomsättningen

• Utvecklingen av fostret under graviditet, där brist på exempelvis järn med sina typiska symtom på järnbrist också kan påverka ork och välmående hos den gravida

Eftersom folat är känsligt för värme och ljus minskar mängden vid tillagning. Därför kan det ibland vara svårt att få i sig tillräckligt via kosten – särskilt vid ensidig diet eller högre behov.

Folsyra – den syntetiska varianten

Folsyra är den konstgjorda, stabila formen av vitamin B9 som används i kosttillskott och berikade livsmedel. Den är kemiskt stabilare än folat och klarar tillagning bättre – men kroppen måste först omvandla folsyra till aktivt folat i levern för att kunna använda den.

Detta kräver ett enzym (MTHFR), och forskningen visar att 10–20 % av befolkningen har en genetisk variant som gör denna omvandling mindre effektiv. För dessa personer kan naturligt folat eller metylerade tillskott (5-MTHF) vara ett bättre alternativ.

Vad säger forskningen?

Studier visar tydligt att både folat och folsyra förhindrar blodbrist (anemi) och är avgörande för cellernas tillväxt och reparation. Särskilt under graviditet, där kost och näringsbehov vid graviditet är extra viktiga, har folsyra visat sig minska risken för neuralrörsdefekter (skador på fostrets hjärna och ryggmärg).

Omfattande studier i The Lancet har visat att kvinnor som tar folsyratillskott före och under tidig graviditet minskar risken för fosterskador med upp till 70 %. Därför rekommenderar Livsmedelsverket att kvinnor som planerar graviditet tar 400 mikrogram folsyra dagligen, från en månad före befruktning till vecka 12.

Hur mycket behöver man?

Behovet av folat varierar beroende på ålder, kön och livssituation, liksom risken för vitamin- och mineralbrist:

Rekommenderat dagligt intag (RDI) per grupp:

Vuxna: 300 µg

Gravida: 500 µg (inkl. tillskott)

Ammande: 400 µg

Barn/ungdom: 200–300 µg

Det går bra att täcka behovet via maten, men många når inte upp till rekommenderade nivåer – särskilt vid ensidiga kostvanor eller upptagsproblem.

Brist på folat eller folsyra – vanliga tecken

Eftersom folat behövs för celldelning och blodbildning märks brist ofta som, liknande andra symtom på blodbrist (anemi):

• Trötthet och orkeslöshet, som också är ett vanligt tecken vid olika typer av vitaminbrist

• Blek hud eller yrsel (tecken på blodbrist), som också kan förekomma vid järnbrist och för lite järn i blodet

• Stickningar i händer/fötter

• Glatt, röd tunga och ibland förändringar i hud, hår eller naglar, vilket kan tyda på näringsbrister som påverkar hud, hår och naglar

• Nedstämdhet eller koncentrationssvårigheter, något som även kan hänga ihop med mer generell B‑vitaminbrist

Folatbrist kan uppstå vid vitamin B12‑brist, eftersom dessa vitaminer samverkar i cellernas DNA-syntes. Därför kontrollerar Werlabs ofta B12 och folat tillsammans vid blodprov, till exempel inom sitt bredare vitamin- och mineraltest via blodprov.

Kan man få för mycket folsyra?

Ja, ett mycket högt intag via tillskott (över 1000 µg per dag) kan dölja en vitamin B12‑brist – symtom, orsaker och behandling, vilket i längden kan skada nervsystemet.

Därför är det viktigt att inte ta höga doser utan medicinsk rådgivning – särskilt om du inte är gravid.

Hur testar man folatnivåer?

Hos Werlabs kan du enkelt testa folat via blodprov, ofta i kombination med vitamin B12 och homocystein, eller läsa mer om folat / vitamin B9 och dess betydelse för celler och blod.

Låga nivåer kan bero på brist i kosten, tarmupptagsproblem eller ökat behov, vilket också återspeglas när man tolkar sina vitamin- och mineralvärden i blodprov. Du får alltid en läkarbedömning med tolkning av värden och personliga rekommendationer.