Hematokrit (EVF)

Publicerad: 2022-08-22

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Vad är hematokrit (EVF)?

Hematokrit, även kallat EVF (erytrocytvolymfraktion), är ett viktigt blodvärde som anger andelen röda blodkroppar i blodet. Ett normalt värde för hematokrit är cirka 45 procent för män och ungefär 40 procent för kvinnor. De röda blodkropparna (erytrocyterna) är avgörande för kroppen eftersom deras huvuduppgift är att transportera syre från lungorna till kroppens olika celler och vävnader, samt att transportera koldioxid tillbaka till lungorna för utandning.

Varför behöver man analysera hematokrit?

Hematokrit mäts för att identifiera olika medicinska tillstånd och för att övervaka hälsotillståndet hos patienter. Analysen kan vara en del av en vanlig hälsokontroll eller vid specifika symtom och misstänkta sjukdomar. Vanliga skäl till att mäta hematokrit inkluderar:

  • Misstanke om anemi (lågt antal röda blodkroppar).

  • Misstanke om polycytemi (högt antal röda blodkroppar).

  • Kontroll vid vätskebalansrubbningar, till exempel vid uttorkning eller vätskeretention.

  • Övervakning av professionella idrottare för att upptäcka bloddoping.

Vad visar hematokrit?

När hematokritvärdet avviker från det normala kan det indikera flera olika medicinska tillstånd. Ett lågt värde (anemi) innebär att kroppen inte kan transportera syre effektivt, vilket kan leda till trötthet, andfåddhet och svaghet. Ett högt värde (polycytemi) innebär att blodet blir mer tjockflytande, vilket ökar risken för blodproppar och därmed ökar risken för allvarliga komplikationer som stroke eller hjärtinfarkt.

Vad innebär ett högt hematokritvärde?

Ett högt hematokritvärde innebär att andelen röda blodkroppar i blodet är högre än normalt. Detta tillstånd kallas polycytemi. Det finns flera möjliga orsaker till polycytemi, inklusive:

  • Primär polycytemi vera: En blodsjukdom där benmärgen producerar för många röda blodkroppar.

  • Sekundär polycytemi: Uppstår som ett resultat av syrebrist, exempelvis vid lungsjukdom, rökning, vistelse på hög höjd eller kronisk hjärtsjukdom.

  • Uttorkning: Kan leda till temporärt förhöjda värden eftersom blodvolymen minskar.

Symtom på polycytemi kan inkludera huvudvärk, yrsel, klåda, och i allvarliga fall bröstsmärtor eller andningssvårigheter.

Vad innebär ett lågt hematokritvärde?

Ett lågt hematokritvärde, kallat anemi eller blodbrist, innebär att kroppen har färre röda blodkroppar än normalt. Orsakerna till lågt hematokrit kan vara många, bland annat:

  • Järnbrist: Vanligaste orsaken, exempelvis på grund av kraftiga menstruationer, kostbrist eller kroniska blödningar.

  • Vitaminbrist: Särskilt brist på vitamin B12 eller folsyra.

  • Kroniska sjukdomar: Inflammatoriska sjukdomar, njursjukdomar eller cancersjukdomar kan orsaka anemi.

  • Graviditet: Under graviditet kan hematokritnivån minska på grund av ökad plasmavolym.

Symtom på anemi inkluderar trötthet, blek hud, andfåddhet och koncentrationssvårigheter.

Faktorer som kan påverka hematokritvärdet

Flera faktorer kan påverka hematokritvärdet och bör tas med i bedömningen:

  • Vätskebalans: Uttorkning höjer hematokritvärdet, medan överhydrering sänker det.

  • Höjd: Vistelse på hög höjd kan öka produktionen av röda blodkroppar och därmed hematokritvärdet.

  • Fysisk aktivitet och träning: Kan påverka värdet på kort sikt.

Hur går provtagningen till?

Hematokrit mäts med hjälp av ett blodprov som vanligtvis tas från en ven i armen. Inga speciella förberedelser krävs normalt sett, men ibland rekommenderas att provet tas på morgonen och på fastande mage för bästa resultat.

När bör man söka vård?

Om man upplever symtom på anemi, såsom långvarig trötthet, andfåddhet eller yrsel, eller symtom som kan tyda på polycytemi, som huvudvärk och yrsel, bör man söka vård för att utreda orsaken och få rätt behandling.

Behandling vid avvikande hematokritvärden

Behandlingen varierar beroende på orsaken:

  • Vid anemi: Behandling kan inkludera järntillskott, vitamintillskott eller behandling av den underliggande orsaken.

  • Vid polycytemi: Behandling kan innefatta blodtappning (flebotomi) för att minska antalet röda blodkroppar eller mediciner som hämmar produktionen av röda blodkroppar.

Andra hälsomarkörer inom Blod & Järn

Ferritin

Ferritin är ett protein som binder och lagrar järn i kroppen, och analyseras för att man skall få en uppfattning om hur stort kroppens järnförråd är. Järn är ett mineralämne som kroppen behöver då det utgör en viktig beståndsdel i hemoglobin. Hemoglobin är proteinet i våra röda blodkroppar, alltså de celler i blodet som transporterar syre till våra vävnader och koldioxid från vävnaderna till lungorna där de kan elimineras via utandningsluften.

Järn

Järnbrist är vanligt och ger symtom som trötthet, blekhet, hjärtklappning och försämrat immunförsvar. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Vanliga orsaker inkluderar menstruation, graviditet och kostbrister. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men upptaget varierar. Genom rätt kost och eventuellt kosttillskott kan järnbrist förebyggas och behandlas. Läs mer om hur du känner igen symtomen, orsakerna bakom järnbrist och hur du får tillräckligt med järn varje dag.

Transferrin

Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet och hjälper kroppen att reglera järnupptaget. Höga värden tyder ofta på järnbrist, medan låga nivåer kan indikera inflammation, leverskada eller järnöverskott. Genom att analysera transferrin kan läkare upptäcka och behandla järnbrist, anemi och hemokromatos. Läs mer om vad resultatet innebär och hur du kan hålla järnnivåerna balanserade.

Transferrinmättnad

Järnmättnad är ett blodprov som visar hur mycket järn som är bundet till proteinet transferrin. Testet används för att upptäcka järnbrist eller järnöverskott. Låga värden indikerar ofta järnbrist, med symtom som trötthet och blekhet, medan höga värden kan tyda på järnöverskott som vid hemokromatos. Järnmättnad bör alltid bedömas tillsammans med andra prover och symtom för korrekt diagnos och effektiv behandling.

Hemoglobin (Hb)

Hemoglobin (Hb) brukar också kallas för blodvärdet. Hemoglobin finns inuti de röda blodkropparna (erytrocyterna) och är det protein som binder syrgasmolekyler från inandningsluften i lungorna så de röda blodkropparna sedan kan transportera ut syret till kroppens alla delar. Hemoglobin bidrar också till att de röda blodkropparna bibehåller sin rätta form så att de kan flyta så bra som möjligt genom blodkärlen.

Erytrocyter (EPK)

Lär dig om EPK – vad höga och låga värden innebär för din hälsa.

Leukocyter (LPK)

Leukocyter, eller vita blodkroppar, skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar. De vita blodkropparna är viktiga för kroppens immunförsvar och har till uppgift att försvara oss mot angrepp från mikroorganismer exempelvis som bakterier eller virus.

Genom att mäta antalet leukocyter i blodet kan man upptäcka infektioner, inflammationer och andra sjukdomstillstånd.

Medelcellvolym (MCV)

MCV är en förkortning för "Mean Corpuscular Volume" och är ett mått på de röda blodkropparnas storlek. De röda blodkropparna har till uppgift att binda syremolekyler från inandningsluften i lungorna och transportera ut syret till kroppens alla delar. En majoritet av detta syre binds till de hemoglobinmolekyler som finns inuti de röda blodkropparna.

Hemoglobinmassa (MCH)

MCH mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i röda blodkroppar, viktigt vid utredning av anemi. Höga värden ses vid vitaminbrist och leversjukdomar, medan låga värden tyder på järnbristanemi eller thalassemi. Vanliga symtom inkluderar trötthet och yrsel. Förstå betydelsen av MCH, symtom, orsaker och behandling för bättre hälsa och livskvalitet.

Trombocyter (TPK)

Trombocyter (TPK), eller blodplättar, är viktiga för blodets koagulation. En analys av trombocytantal kan hjälpa till att upptäcka problem med blödningar eller blodproppsbildning och diagnostisera sjukdomar som leukemi och benmärgsproblem. Höga trombocytvärden kan tyda på inflammation eller myeloproliferativa sjukdomar medan låga värden kan indikera vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar. Förstå betydelsen av dina trombocytvärden och läs mer om vad som kan påverka resultaten.

Basofiler

Basofila granulocyter är en typ av vit blodkropp, leukocyt, som behövs för kroppens försvar mot infektioner och andra främmande ämnen. Provet ingår i en så kallas differentialräkning, vilket innebär att man analyserar de olika typerna av vita blodkroppar i blodet för att ta reda på om det finns en obalans i fördelningen mellan dessa. Provet kan också analyseras vid utredning av astma och allergi.

Eosinofiler

Eosinofila granulocyter är vita blodkroppar viktiga för att bekämpa parasiter och allergier. Höga nivåer ses vid astma, allergier, parasitinfektioner och vissa autoimmuna sjukdomar. Analysen ingår i differentialräkning och hjälper diagnostisera obalanser i immunförsvaret. Förstå betydelsen av resultat och hur faktorer som läkemedel och infektioner kan påverka eosinofilvärden. Tidig diagnos underlättar effektiv behandling och hälsosam livsstil.

Lymfocyter

Lymfocyter bildas i benmärgen och är en typ av vita blodkroppar, (leukocyter) som hör till kroppens adaptiva immunförsvar. Med detta menas att immunförsvaret inte är medfött utan byggs upp allteftersom vår kropp utsätts för olika bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Lymfocyter delas i sin tur in i tre olika celltyper: antikroppsproducerande B-celler, T-celler, som kan känna igen ämnen som tidigare infekterat kroppen, och NK-celler som bl.a. dödar främmande och sjuka celler i kroppen.

Monocyter

Monocyter är viktiga vita blodkroppar som skyddar kroppen genom att eliminera skadliga ämnen och infektioner. Analys av monocyter hjälper vid diagnostik av infektioner, blodsjukdomar och autoimmuna tillstånd. Höga monocyter kan indikera infektioner och autoimmuna sjukdomar, medan låga värden ses vid kortisonbehandling och aplastisk anemi. Lär dig mer om monocyternas roll, provtagning, symtom och behandlingsalternativ här.

Neutrofiler

Neutrofila granulocyter är viktiga vita blodkroppar som bekämpar bakterier och infektioner. Höga värden indikerar ofta infektion eller inflammation, medan låga värden kan bero på vitaminbrist, virusinfektioner eller läkemedel. Lär dig vad analysresultaten betyder, vilka symtom att vara uppmärksam på och när du bör söka vård för optimal hälsa.