Diabetes

Publicerad: 2023-04-18

Uppdaterad: 2025-07-09

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Diabetes mellitus, är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som innebär för mycket glukos (blodsocker) i blodet vilket är skadligt för kroppen. Genom hälsosamma levnadsvanor och regelbundna kontroller kan prediabetes, diabetes typ-2 och graviditetsdiabetes förebyggas.

Vad är diabetes?

Diabetes innebär för mycket glukos i blodet. Under matsmältningen bryts födan ner till bland annat glukos och absorberas av tunntarmen för att sedan cirkulera i hela kroppen och ge energi. För att glukosen ska kunna tas upp av cellerna behövs hormonet insulin. Insulin bildas i bukspottkörteln. Normalt stiger glukosnivåerna något efter en måltid, men tack vare hormonet insulin kan cellerna i kroppen ta upp och lagra glukoset, vilket leder till att mängden glukos i blodet normaliseras.

Olika typer av diabetes

  • Prediabetes: Är ett förstadium till diabetes typ 2. Det innebär att du har ett onormalt högt glukosvärde, men inte så högt att du uppfyller kriterierna för diagnosen diabetes typ 2. Prediabetes innebär att du har klart ökad risk för att utveckla diabetes typ 2.

  • Diabetes typ 2: har tidigare kallats för åldersdiabetes, men kan också drabba unga, och är den vanligaste formen av diabetes. Vid diabetes typ 2 är insulinets påverkan på cellerna förminskad, så kallad insulinresistens. Bukspottkörteln kan fortfarande tillverka insulin, men funktionen är nedsatt vilket gör att cellerna inte kan ta upp glukos från blodet i normal utsträckning och glukos blir kvar i blodet.

  • Graviditetsdiabetes: Kroppen klarar inte av att tillverka tillräckligt med insulin när du är gravid, vilket leder till att halten av glukos i blodet blir för hög. Dessutom blir kroppens celler mindre känsliga för insulin under graviditeten, vilket gör att kroppen behöver mer insulin. Graviditetsdiabetes går oftast över efter förlossningen men det finns en ökad risk att drabbas igen vid en framtida graviditet och kan öka risken för framtida diabetes typ 2.

  • Diabetes typ 1: är en autoimmun sjukdom vilket innebär att kroppens egna immunförsvar angriper de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln så att de förstörs och kroppen inte kan tillverka tillräckligt med insulin. Det gör att cellerna i kroppen inte får signalen att plocka upp eller lagra glukos. Det är vanligast att drabbas av diabetes typ 1 som barn eller tonåring, men även vuxna kan drabbas.

Orsaker till diabetes

Dina levnadsvanor påverkar risken att utveckla prediabetes, diabetes typ 2 och graviditetsdiabetes. Risken ökar vid ohälsosamma levnadsvanor såsom låg fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, stress, dåliga sömnvanor och rökning. Det i sin tur kan leda till högt blodtryck och övervikt som är riskfaktorer även för annan hjärt- och kärlsjukdom. Även ärftliga faktorer och ålder kan spela in. Orsaken till diabetes typ 1 kan vara ärftlig men även vid typ 1 diabetes är sunda levnadsvanor viktigt för att förebygga risken för följdsjukdomar.

Tecken på diabetes

Utvecklandet av diabetes pågår oftast under en längre tid och det kan därmed vara svårt att uppmärksamma och känna av symtom. Några vanliga symtom som kan uppträda är ökad törst, kissar ofta och stora urinmängder, uttalad trötthet och kraftlöshet, illamående, suddig syn, magsmärta, acetonlukt ur munnen och snabb viktminskning.

Hur diagnostiseras diabetes?

Diabetes diagnostiseras med blodprov som mäter blodsockernivåer:

  • Fasteblodsocker: mäter glukosvärdet efter minst 8 timmars fasta.

  • HbA1c (långtidsblodsocker): visar genomsnittligt blodsockervärde de senaste 2–3 månaderna.

  • Glukosbelastningstest (OGTT): mäter blodsockret före och två timmar efter att man druckit en glukoslösning.

Dessa prover används ofta i kombination för att ställa diagnos eller identifiera förstadier till diabetes eller prediabetes.

Behandling av diabetes

Behandlingen av diabetes beror på vilken typ av diabetes det är. Vid typ 1-diabetes krävs insulin för att reglera blodsockernivåerna. Vid typ 2-diabetes är behandlingen alltid förändringar i levnadsvanor, som att äta hälsosamt och motionera regelbundet samt ibland inkludera läkemedel som hjälper kroppen att använda eller omsätta insulin eller glukos på ett annat sätt.

Komplikationer av diabetes

Om diabetes inte behandlas eller kontrolleras på kan det leda till komplikationer och hälsoproblem. Några vanliga komplikationer av diabetes är skador på nerverna (neuropati), skador på ögats blodkärl (retinopati), hjärtsjukdomar, njurskador och högt blodtryck. Diabetes kan också öka risken för att utveckla infektioner och sår som inte läker.

Förebygg diabetes

Några tips för att minska risken för prediabetes, diabetes typ-2 och graviditetsdiabetes:

  • Hälsosamma matvanor: öka intaget av frukt, grönsaker och fullkorn och begränsa intaget av sötsaker, eller tillsatt socker i mat eller drycker.

  • Fysisk aktivitet: Sträva efter att få minst 30 minuter pulshöjande aktivitet varje dag, exempelvis rask promenad, dans, cykling eller tennis.

  • Goda sömnvanor: Sov minst 7-8 timmar per natt. Försök att somna samma tid varje kväll och stiga upp samma tid varje morgon.

  • Hantera stress: Lär dig avslappningstekniker som yoga och meditation för att hantera stress.

  • Håll blodsockret under kontroll: Werlabs regelbundna hälsokontroller kan hjälpa dig att hålla blodsockret under kontroll.

Hur kan Werlabs hjälpa dig?

Genom att kontrollera viktiga hälsomarkörer för blodsocker kan du förebygga diabetes och upptäcka det i ett tidigt skede.

Hälsomarkörer inom Diabetes

HbA1c (Långtidsblodsocker)

HbA1c, i folkmun kallat ”långtidssocker”, påvisar mängden blodsocker (glukos) som har bundits till de röda blodkropparna. Detta kan användas som ett mått på den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste 2–3 månaderna.

Glukos (blodsocker)

Glukos, eller blodsocker som det också kallas, behövs för att kroppens celler skall få tillräckligt med energi för att kunna utföra sina normala funktioner. Glukos är dessutom kroppens och hjärnans huvudsakliga energikälla. Kroppen strävar efter att hålla blodsockret på en jämn nivå. När man äter höjs blodsockernivån i blodet, och bukspottkörteln producerar då hormonet insulin, som fungerar som en nyckel som öppnar cellerna för införsel av sockret. När detta sker sjunker blodsockret. När blodsockret sjunker till en alltför låg nivå, t.ex. vid intensiv fysisk träning eller långvarig fasta, så producerar bukspottkörteln hormonet glukagon som stimulerar levercellerna till att frisätta lagrad glukos till blodbanan. När insulinproduktionen i bukspottkörteln är otillräcklig eller om kroppens celler har minskad känslighet för insulin får man för höga blodsockernivåer. Detta är vad som sker vid diabetes.

C-peptid

C-peptid är en biprodukt som bildas vid bukspottkörtelns produktion av hormonet insulin. Insulin har till uppgift att reglera vår blodsockernivå, som stiger efter en måltid. För att våra celler skall kunna ta upp socker från blodet och tillgodogöra sig detta som energi krävs närvaro av insulin. Därför bildar och utsöndrar bukspottkörteln mer insulin efter intag av föda. Då insulinnivåerna i blodet ökar kommer också mängden C-peptid i blodet att öka. Insulin är svårt att mäta men genom att mäta mängden C-peptid i blodet kan man bilda sig en uppfattning om hur det står till med kroppens produktion av insulin.