Njurarnas funktion

Publicerad: 2023-04-18

Uppdaterad: 2026-01-27

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Vad är njurarnas roll i kroppen?

Vi har två njurar som ligger på varsin sida om ryggraden, ungefär i höjd med naveln. Njurarnas viktigaste funktion är att rena blodet från olika ämnen och det görs genom att njurarna bildar urin, som sedan restprodukterna lämnar kroppen med. Andra funktioner njurarna har är att reglera salt- och vattenbalans, reglera blodtrycket, bilda hormoner, stimulera bildning av röda blodkroppar och reglera syra- basbalansen i blodet. Det finns flera vanliga sjukdomar och tillstånd som kan påverka njurarnas funktion såsom högt blodtryck, njursten och diabetes.

Anatomisk uppbyggnad av njuren

Njurens anatomi är komplex och består av flera olika delar. Njurens huvuddelar inkluderar njurbarken, njurmärgen och njurbäckenet. Njurbarken är den yttersta delen av njuren och innehåller miljontals små filterenheter som kallas nefron. Njurmärgen är den inre delen av njuren och består av njurpyramider som innehåller tubuli och samlingsrör. Njurbäckenet är en samlingstrakt som samlar upp urinen från njurarna och leder den vidare till urinblåsan.

Njurens huvudfunktioner

Njurens huvudfunktioner inkluderar filtrering av blodet, reglering av vätske- och saltbalansen och bildning av urin.

Njurarna filtrerar bort avfallsprodukter och överskott av vätska från blodet. Det som återstår i blodet är viktiga näringsämnen och salter som kroppen behöver för att fungera normalt. Efter att blodet har filtrerats samlas urinet upp i njurmärgen. Därefter leds urinet vidare vianjurbäckenet till urinblåsan.

Vad är njursjukdomar?

Det finns flera vanliga sjukdomar och tillstånd som kan påverka njurarnas funktion. En av de vanligaste sjukdomarna är njursten, som orsakas av kristallbildning i urinen. Njursten kan orsaka smärta och obehag och kan leda till allvarligare problem om det inte behandlas.

En följd av både akut och kronisk njurskada är njursvikt. Njurarna klarar då inte av att rena blodet som de ska och skadliga ämnen och vatten som annars hade följt med urinen stannar kvar i kroppen. Det finns både kronisk njursvikt där njurarna under en längre tid blir sämre, och akut njursvikt, som uppkommer under bara några dagar eller veckor. Kronisk njursvikt finns kvar resten av livet.

Orsaker till njursjukdomar

Diabetes (både typ 1 & 2), obehandlat högt blodtryck, övervikt och rökning kan orsaka njursjukdomar. Diabetes med höga sockerhalter i blodet skadar blodkärlen och påverkar på så sätt njurens funktion. Högt blodtryck skadar också njurarnas blodkärl, vilket på sikt minskar blodflödet och kan leda till njursvikt. Övervikt är (tillsammans med rökning) den levnadsvana som kopplats tydligast till nedsatt njurfunktion. Rökning skadar de små blodkärlen och försämrar på så sätt njurfunktionen.

Symtom på njursjukdom

Tecken på nedsatt njurfunktion kan vara svullnad - oftast på benen, högt blodtryck, trötthet, illamående och nedsatt aptit.

Hur diagnostiseras njursjukdomar?

Njursjukdomar diagnostiseras främst med hjälp av blodprov, urinprov och ibland bilddiagnostik:

  • Blodprov:

    • Kreatinin: Höga värden indikerar sämre njurfunktion.

    • GFR (glomerulär filtrationshastighet): Beräknas utifrån kreatinin och visar njurarnas filtrationskapacitet.

    • Cystatin C: Används ibland för mer exakt uppskattning av njurfunktion.

    • Elektrolyter (natrium, kalium, kalcium): Visar njurarnas förmåga att reglera saltbalansen i kroppen.

  • Urinprov:

    • Proteinuri (äggvita i urinen): Kan indikera njurskada.

    • Blod i urin (hematuri): Kan tyda på njursten, infektion eller annan njursjukdom.

  • Bilddiagnostik:

    • Ultraljud, datortomografi (CT) eller magnetresonans (MR): Ger information om njurarnas storlek, form och eventuell förekomst av tumörer eller cystor.

Hur behandlas njursjukdomar?

Behandlingen anpassas efter typ av njursjukdom och dess svårighetsgrad, men grundläggande åtgärder inkluderar förändringar i levnadsvanor, läkemedelsbehandling, dialysbehandling och ibland njurtransplantation.

Förebygg njursjukdomar

  • Hälsosamma matvanor: Att äta en hälsosam kost med lågt salt- och fettinnehåll kan vara fördelaktigt.

  • Drick tillräckligt med vatten: för att upprätthålla en bra vätskebalans i kroppen.

  • Håll blodtrycket under kontroll: Regelbundna hälsokontroller kan hjälpa dig att hålla blodtrycket under kontroll.

  • Rök inte: Rökning ökar risken för njurskador.

Hur kan Werlabs hjälpa dig?

Genom att kontrollera viktiga hälsomarkörer för njurfunktion kan du tidigt upptäcka tecken på njursjukdomar, minska risken för njurskador och förbättra din njurhälsa och livskvalitet.

Hälsomarkörer inom Njurarnas funktion

Urea (Karbamid)

Urea, eller karbamid, är en viktig avfallsprodukt från proteinmetabolismen som visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Genom att analysera ureanivåer kan man bedöma njurfunktionen, upptäcka uttorkning och proteinomsättning. Förhöjda nivåer indikerar potentiell njursjukdom eller vätskebrist, medan låga nivåer kan tyda på leverproblem eller proteinbrist. Läs om varför urea analyseras, hur resultaten tolkas och vad du kan göra för att hålla normala nivåer.

Cystatin C

Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion. Då cystatin C inte påverkas av personens muskelmassa, kön eller födointag (framför allt köttintag) är det en bättre markör för att skatta njurarnas funktion än kreatinin, speciellt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Genom att analysera cystatin C kan man också tidigare upptäcka en lindrig njurfunktionsnedsättning, långt innan kreatininvärdet börjar stiga.

Kreatinin

Provet mäter nivån av ämnet kreatinin i blodet och är ett mått på hur bra njurarna fungerar. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt av kreatinfosfat som finns i muskelmassa. Kreatinin utsöndras normalt i jämn takt via njurarna, men om dessa inte fungerar optimalt så ansamlas kreatininet i blodet och mätvärdet stiger.

eGFR (Cystatin C)

eGFR, som står för Glomerular Filtration Rate, är ett mått på njurfunktionen. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera blodet och man får då en uppfattning om hur väl njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter fungerar. eGFR (Cyst C) är ett estimerat värde på njurfunktion som beräknats utifrån ditt värde på cystatin C samt ditt ålder och kön. Ju högre cystatin C, desto lägre eGFR och sämre njurfunktion.

eGFR (Kreatinin)

eGFR (kreatinin) mäter njurarnas förmåga att filtrera blodet, baserat på kreatininnivå, ålder och kön. Ett högt värde visar god njurfunktion, medan ett lågt värde kan indikera nedsatt funktion eller njursjukdom. eGFR används vid hälsokontroller och sjukdomsutredningar för att upptäcka tidiga tecken på njurproblem. Faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och läkemedel påverkar resultatet. För en mer noggrann bedömning kan eGFR-värdet kompletteras med andra njurfunktionsmått som Cystatin C.

eGFR (medel)

eGFR (medel) är en noggrann metod för att uppskatta njurfunktionen. Genom att kombinera nivåerna av kreatinin och Cystatin C i blodet ges en tydligare bild än vid analys med endast en av markörerna. Resultatet används för att diagnostisera och följa utvecklingen av kronisk njursjukdom (CKD). Faktorer som ålder, kön, muskelmassa, kost och vissa sjukdomar kan påverka resultatet. Ett korrekt mätt eGFR-värde är avgörande för att förebygga njurkomplikationer och planera eventuell behandling i god tid.

Natrium

Natrium är ett mineral som har stor betydelse för regleringen av kroppens vätske- och saltbalans. Det är också viktigt för att våra celler skall fungera normalt. Natriumnivån i kroppen är minutiöst reglerad och denna reglering sker via ett flertal olika organ exempelvis som hjärna, hjärta, njurar och binjurar.

Kalium

Kalium är ett mineralämne och ett av kroppens salter eller elektrolyter. Det har stor betydelse för flertalet olika funktioner i kroppen, såsom att nervsystem och muskelarbete fungerar optimalt. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen och ingår i syra-och-bas balansen.

Kalcium

Kalcium är ett grundämne som finns på många olika ställen i kroppen. 99% av allt kalcium finns lagrat i vårt skelett, men en liten del finns också i blodet. Kalciumkoncentrationen i blodet återspeglar till viss del kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är viktigt för skelett och tänder men också för att muskel- och nervceller ska fungera normalt.

Fosfat

Fosfat finns på en mängd olika platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl.a. skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering. Nivån i plasma styrs främst av aktiverat D-vitamin, bisköldkörtelhormon och tillväxtfaktorer.

Klorid

Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium hör. Klorid har en mängd funktioner i kroppen och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans. Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.

Kreatinkinas (CK)

Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Kraftigt förhöjda CK-värden kan indikera allvarligare tillstånd som muskelsjukdom eller hjärtpåverkan. Låga värden är oftast ofarliga men kan tyda på låg muskelmassa. Lär dig mer om CK, när du bör söka vård och vilka faktorer som påverkar nivåerna.