Vad händer i kroppen under nordens mörka månader

Melatonin – kroppens mörkersignal

Melatonin är hormonet som styr vår dygnsrytm. Det utsöndras av tallkottkörteln i hjärnan när det blir mörkt, vilket signalerar till kroppen att det är dags att vila. Under vintern, när ljuset knappt räcker till några timmar om dagen, börjar melatoninproduktionen tidigare och pågår längre. Resultatet blir att många känner sig tröttare, även om de sover tillräckligt.

Den naturliga lösningen är ljus. Att vistas utomhus dagtid, även när himlen är grå, hjälper till att dämpa melatoninproduktionen och återställa kroppens inre klocka.

Kortisol – energins motor

Kortisol, ofta kallat kroppens stresshormon, styr bland annat vakenhet och energi, och kortisol – stresshormonet som påverkar kropp och hälsa spelar en central roll i hur vi reagerar på både ljus och mörker. Normalt är kortisolnivåerna som högst på morgonen och sjunker under dagen. Under vintern rubbas denna rytm när morgonljuset uteblir, vilket kan göra att kortisolproduktionen minskar och energinivåerna följer efter, något som också kan påverka sömnkvaliteten enligt sambandet mellan kortisol och sömn vid stress.

För att hjälpa kroppen att behålla balansen är regelbundenhet viktigt, och hur du sover, äter och rör dig hänger nära ihop med hur levnadsvanor påverkar kortisol och stressbalans. Att äta, sova och röra sig vid ungefär samma tider varje dag hjälper kortisolet att följa ett stabilt mönster, även när ljuset sviker.

D-vitamin – solens ersättare

D-vitamin är egentligen inte ett vitamin utan ett hormon som bildas i huden vid kontakt med solljus. Under vinterhalvåret i norden står solen för lågt för att kroppen ska kunna producera tillräckligt. Låga nivåer av D-vitamin är vanliga och kan påverka immunförsvar, skelett och humör, och det är viktigt att förstå D-vitamin och dess viktiga funktion i våra kroppar.

Ett blodprov kan visa om du har brist, till exempel genom ett riktat D-vitamintest som mäter 25-hydroxyvitamin D, och vid behov kan tillskott vara ett enkelt sätt att hjälpa kroppen att kompensera för bristen på solljus. Kombinationen av D-vitamin, mat rik på D-vitamin som fet fisk och berikade mejeriprodukter, näringsrik kost i övrigt och rörelse kan göra stor skillnad för energin under vintern.

Serotonin – välmåendets signalsubstans

Serotonin, hjärnans "må bra"-signal, påverkas av både ljus och fysisk aktivitet, men humöret kan också påverkas av förklimakteriet och tidiga hormonförändringar hos många kvinnor. När ljuset minskar kan serotoninnivåerna sjunka, vilket kan bidra till nedstämdhet under vinterhalvåret – symtom som ibland kan överlappa med tidiga tecken på förklimakteriet hos kvinnor. Det är en av förklaringarna till varför många upplever så kallad årstidsbunden depression, eller vintertrötthet, som också kan förstärkas av D-vitaminbrist.

Rörelse, social kontakt och dagsljus kan stimulera serotoninproduktionen naturligt. Forskning visar att även korta promenader i dagsljus eller ljusbehandling inomhus kan förbättra humör och vakenhet, delvis genom att påverka balansen mellan sömnhormonerna melatonin, kortisol och serotonin.

Kroppen ställer om ämnesomsättningen

När energinivåerna sjunker och kroppen utsätts för kyla förändras också ämnesomsättningen, och fysisk aktivitet behöver balanseras så att träningens påverkan på kortisol och återhämtning blir positiv snarare än uttröttande. Vi tenderar att äta mer energirik mat och förbränningen kan långsamt minska. Hos vissa personer blir sköldkörteln något mindre aktiv under vintern, vilket kan förstärka känslan av trötthet, och ett sköldkörtelprov som mäter TSH, T4 och T3 kan då ge viktig vägledning.

Om du upplever konstant trötthet, frusenhet eller viktförändringar kan ett blodprov som mäter sköldkörtelhormoner (TSH och T4) ge värdefull information om hur kroppen anpassar sig till säsongen, och även kortisolprov vid misstänkt kortisolbrist eller -överskott kan vara aktuellt.

Blodvärden som speglar vinterns påverkan

Det finns flera markörer som kan visa hur kroppen reagerar på mörkret, och säsongens växlingar påverkar i hög grad hur årstiderna påverkar dina värden.

• D-vitamin påverkar immunförsvar, muskler och energi.

• Järn och ferritin kan sjunka under vintern, särskilt hos kvinnor, vilket kan vara extra viktigt att följa vid olika livsfaser då ålder påverkar behovet av hälsokontroller.

• B12 och folat är viktiga för nervsystem och hjärna.

• Kortisol och sköldkörtelhormoner visar hur kroppen hanterar stress och energi.

Genom Werlabs hälsokontroller kan du följa dessa markörer och få en tydlig bild av hur din kropp anpassar sig till årstidsväxlingarna, samtidigt som du kan välja rätt hälsokontroll och antal markörer utifrån dina behov.

Så hjälper du kroppen genom vintern

Mörkret i norden går inte att undvika – men du kan göra mycket för att kroppen ska må bra trots det.

• Utsätt dig för ljus varje dag, helst på morgonen.

• Håll regelbundna tider för mat, sömn och rörelse.

• Ät näringsrik mat med tillräckligt protein och frukt och grönsaker.

• Se över dina D-vitaminvärden och överväg tillskott om de är låga.

• Tillåt kroppen vila mer – det är en del av vinterrytmen.