Kortisol och menscykeln – hur påverkar stress kroppens hormoner?

Vad är kortisol?

Kortisol är ett hormon som produceras i binjurarna och regleras av hjärnan via hypotalamus och hypofysen. Läs mer om kortisol – stresshormonet som påverkar kropp och hälsa.

Hormonet har flera viktiga funktioner i kroppen. Bland annat bidrar det till att, och kan även kopplas till vikt, ämnesomsättning och fettinlagring vid stress:

• reglera ämnesomsättningen

• påverka immunförsvaret

• hjälpa kroppen att hantera stress

• reglera blodsockret

• påverka blodtrycket

Kortisol följer normalt en tydlig dygnsrytm. Nivåerna är som högst på morgonen och sjunker successivt under dagen, vilket har stor betydelse för sömn, uppvaknande och sömnproblem vid stress.

Hur styrs menscykeln?

Menscykeln regleras genom ett samspel mellan hjärnan, hypofysen och äggstockarna. Här kan du fördjupa dig i menscykelns hormonella rytm steg för steg.

Hormoner som spelar en central roll är:

• FSH

• LH

• östradiol

• progesteron

Dessa hormoner styr bland annat mognaden av äggblåsor, ägglossning och menstruation.

För att menscykeln ska fungera normalt krävs att samspelet mellan dessa hormonsystem fungerar.

Hur kan stress påverka menscykeln?

När kroppen utsätts för stress aktiveras det så kallade HPA-systemet (hypotalamus–hypofys–binjure-axeln), vilket leder till ökad frisättning av kortisol. Här kan du läsa mer om vad kortisol är och hur du tolkar ditt stresshormon.

Samtidigt kan signaleringen i det hormonella system som reglerar äggstockarna påverkas, och även faktorer som koffeinintag kan spela in enligt sambandet mellan koffein, kortisol och påverkan på menscykeln.

Hos vissa kvinnor kan detta leda till oregelbunden mens med olika symtom och bakomliggande orsaker:

• senare eller utebliven ägglossning

• längre menscykler

• oregelbunden menstruation

• tillfälligt utebliven mens

Hur stor påverkan blir varierar mellan olika personer och beror bland annat på hur långvarig och intensiv belastningen är.

Är det kortisol som orsakar förändringarna?

Inte alltid.

Kortisol är en del av kroppens normala stressreaktion, men förändringar i menscykeln beror oftast på ett samspel mellan flera faktorer. I många fall kan livsstilsförändringar som naturliga strategier för att sänka kortisol i vardagen vara ett stöd.

Exempelvis kan även:

• sömnbrist, som ofta hänger ihop med störningar i kortisol och dygnsrytm

• snabb viktnedgång

• mycket intensiv träning

• energibrist

• sjukdom

• psykisk belastning

påverka de hormoner som styr menstruationen.

Det är därför sällan ett enskilt hormon som ensam förklarar förändringar i menscykeln. Inför varje mens kan dessutom PMS med varierande symtom, orsaker och behandlingsmöjligheter påverka hur cykeln upplevs.

Kan långvarig stress påverka fertiliteten?

Hos vissa kvinnor kan långvarig stress bidra till hormonella förändringar som påverkar ägglossningen. I sådana situationer kan ett kortisoltest via blodprov ge mer information om stressnivåerna.

Om ägglossningen uteblir under längre perioder kan möjligheten att bli gravid minska tillfälligt, och ibland kan utredning av tillstånd som PCOS med relevanta blodprover och hormontester vara aktuell.

Samtidigt är fertilitet ett komplext område där många faktorer samverkar, och det går inte att avgöra fertiliteten utifrån enbart kortisolnivåer.

När kan blodprover vara aktuella?

Om menscykeln förändras under en längre tid kan blodprover vara en del av en medicinsk utredning. Då är det viktigt att förstå hur man tolkar resultat för kvinnliga könshormoner i blodprov.

Beroende på symtom kan följande analyser vara relevanta:

• kortisol

• TSH – ett prov som ingår när man utreder sköldkörtelns funktion med blodprov

• fritt T4 – en del av bedömningen vid misstänkta sköldkörtelsymtom hos kvinnor

• FSH

• LH

• östradiol

• progesteron

• prolaktin

Vid behov kan även andra analyser, exempelvis ferritin eller HbA1c, ingå beroende på den kliniska frågeställningen, liksom mätning av kortisolnivåer och symtom på kortisolbrist eller överskott.

Vilka prover som är aktuella varierar mellan olika personer och bör alltid bedömas tillsammans med övriga symtom och sjukdomshistoria. För vissa i 40–60-årsåldern kan ett samlat klimakteriepaket med hormon- och sköldkörteltest vara ett värdefullt komplement.

Vad kan du själv göra?

Det går inte att helt undvika stress, men flera levnadsvanor kan bidra till att stödja kroppens normala hormonfunktion.

Exempel är:

• regelbunden sömn

• återhämtning mellan arbete och träning

• varierad och näringsrik kost

• regelbunden fysisk aktivitet på en nivå som känns hållbar

• strategier för att hantera långvarig stress

Om menstruationen uteblir under flera månader eller förändras tydligt utan uppenbar förklaring är det viktigt att söka medicinsk bedömning.

När bör man söka vård?

Du bör kontakta hälso- och sjukvården om:

• mensen uteblir under flera månader utan graviditet

• menstruationen blir tydligt mer oregelbunden, vilket ibland kräver utredning av orsaker, symtom och behandling vid oregelbunden mens

• du får kraftiga blödningar eller svår smärta

• förändringarna kombineras med andra symtom som ofrivillig viktnedgång, ökad hårväxt eller mjölksekretion från brösten

En medicinsk utredning kan hjälpa till att identifiera bakomliggande orsaker och avgöra om ytterligare undersökningar behövs.