AMH (Anti-Müllerskt Hormon)
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
AMH (Anti-Mülleriskt hormon) är ett hormon som används för att uppskatta äggreserven hos kvinnor – alltså hur många ägg som finns kvar i äggstockarna.
AMH (Anti-Müllerskt Hormon)
629 kr
Alla resultat för enskild hälsomarkör kommer att granskas av en läkare, men kommer inte att få en skriftlig kommentar.
Innehåll
Sammanfattning
AMH är ett hormon som speglar mängden kvarvarande ägg i äggstockarna och används främst för att bedöma fertilitet hos kvinnor. Höga nivåer kan tyda på stor äggreserv, medan låga nivåer indikerar färre kvarvarande ägg. Värdet påverkas framför allt av ålder och används ofta vid fertilitetsutredning eller inför IVF. AMH är dock bara en del av helhetsbilden och bör tolkas tillsammans med andra hormoner, ålder och andra faktorer.
Vad är AMH?
AMH (Anti-Mülleriskt hormon) är ett hormon som produceras i äggstockarnas folliklar hos kvinnor och i testiklarna hos män, och spelar en avgörande roll för den reproduktiva hälsan. Anti-Müllerian Hormone är ett protein som tillhör TGF-β-familjen och syntetiseras i granulosa celler hos kvinnor och Sertoli celler hos män. AMH hjälper till att reglera antalet folliklar som aktiveras varje månad, vilket är avgörande för kvinnlig fertilitet. AMH-nivåerna är som högst under fertil ålder och minskar gradvis med åldern i takt med att antalet ägg och folliklar i äggstockarna minskar. Genom att mäta nivån av detta hormon i blodet kan man få en översikt av antalet folliklar som finns i äggstockarna vid provtagningstillfället, vilket är användbart vid fertilitetsbedömning och planering av graviditet. En annan metod för att ta reda på detta är genom att med hjälp av ultraljud undersöka hur många äggblåsor (folliklar) som finns kvar i kvinnans äggstockar.
Varför behöver man analysera AMH?
Att mäta AMH, eller anti müllerian hormone, sker genom ett enkelt blodprov som ger värdefull information om äggreserven hos kvinnor. Eftersom AMH produceras i folliklarna i äggstockarna, speglar amh värdet hur många ägg som finns kvar och hur stor äggreserven är. Blodprovet tas vanligtvis från en ven i armen och skickas till laboratorium där amh-nivån analyseras, oftast i enheten pmol/L.
Resultatet av blodprovet kan hjälpa till att bedöma fertiliteten hos kvinnor, särskilt om man vill ta reda på mer om sina chanser att få barn eller planerar för IVF. Ett högt amh värde tyder ofta på en stor äggreserv, medan ett lågt amh värde kan indikera att det finns färre ägg kvar i äggstockarna. Det är dock viktigt att komma ihåg att amh bara är en av flera faktorer som påverkar fertiliteten – ålder, levnadsvanor och andra hormoner som follikelstimulerande hormon (FSH) spelar också en stor roll.
Hos män produceras AMH i testiklarna, men AMH används mer sällan för att bedöma fertilitet hos män än hos kvinnor. Däremot kan AMH-värdet vara relevant vid vissa medicinska utredningar, till exempel vid misstanke om tidig pubertet, eller som komplement till ett graviditetstest via blodprov i vissa utredningar av hormonella avvikelser.
Eftersom AMH-värdet minskar med åldern, kan ett AMH-blodprov ge kvinnor viktig information om hur äggreserven förändras över tid. Det är särskilt värdefullt för kvinnor som vill skjuta upp att få barn, eller som har svårt att bli gravida och vill veta mer om sina möjligheter. Genom att mäta amh kan man få en bättre bild av äggreserven och därmed fatta mer informerade beslut om fertilitetsbehandling eller framtida familjeplanering.
Sammanfattningsvis är AMH ett enkelt och effektivt sätt att mäta äggreserven hos kvinnor. Det ger viktig information som kan användas för att bedöma fertilitet, planera för graviditet eller välja rätt behandling vid IVF. Men det är alltid viktigt att se AMH som en del av en helhetsbedömning, där även andra faktorer och hormoner vägs in för att ge en så komplett bild som möjligt av kvinnans fertilitet och hälsa.
Vad innebär ett förhöjt AMH värde?
AMH-nivåer kan vara förhöjda vid polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS). Höga AMH-nivåer indikerar att det finns många antrala och preantrala folliklar i äggstockarna, vilket innebär ett större antal äggceller. Ofta ses höga nivåer som en positiv indikation vid fertilitetsbehandling, eftersom ett större antal ägg kan stimuleras. Studier har visat att AMH-nivåer är positivt korrelerade med antalet äggceller som kan stimuleras vid fertilitetsbehandling samt sannolikheten för graviditet. Det är dock viktigt att komma ihåg att ett högt AMH-värde inte automatiskt innebär att det är lätt att bli gravid eller att det säger något om kvaliteten på äggen. Rådgör med din läkare om du skulle få ett provsvar som är förhöjt.
Vad innebär ett lågt AMH värde?
Lägre nivåer av AMH talar för att reserven av äggblåsor i äggstockarna är liten. Låga AMH-värden kan innebära att äggcellerna är för små och inte hinner bli mogna för befruktning innan de lossnar. Ett lågt AMH-värde kan också innebära att äggstockarna inte svarar lika bra på hormonstimulering, vilket kan kräva justerade behandlingsstrategier. Lågt AMH-värde korrelerar ofta med högt FSH-värde, vilket pekar på en låg äggreserv. Dessutom kan lågt AMH-värde påverka äggkvaliteten eftersom äggen ackumulerar mutationer över tid, något som blir särskilt tydligt i samband med perimenopaus, menopaus och postmenopaus. Lägre nivåer av AMH innebär ofta en minskad chans att bli gravid, men det är fortfarande möjligt, särskilt med medicinsk behandling. Detta ses bl.a. efter menopaus, men kan även ha andra orsaker. Rådgör med din läkare om du har svårt att bli gravid.
Vilka andra faktorer kan påverka AMH?
Lågt AMH-provet visar ett lågt äggreserv, men det är långt ifrån chanslöst att bli gravid. Kvinnor kan få barn trots ett lågt AMH värde så länge de har ägglossning.
Andra hälsomarkörer inom Hormoner
Artiklar (Hormoner)

Östrogen - ett fascinerande hormon med många viktiga funktioner
Läs mer

Testosteronbrist hos män
Läs mer

Hypofysen - kroppens viktigaste hormonbildande körtel
Läs mer

Koffein och menscykeln – så påverkar kaffe din hormonbalans
Läs mer

DHEA-s hormon – vad det visar och varför det är viktigt
Läs mer

Fritt testosteron: Det biologiskt aktiva hormonet i kroppen
Läs mer
Sjukdomar & besvär (Hormoner)
Prematur ovariell insufficiens (POI) – tidig påverkan på fertilitet
Prematur ovariell insufficiens är ett tillstånd som påverkar äggstockarnas funktion tidigare än normalt. För många upptäcks det först när menstruationen förändras eller när graviditet uteblir. Samtidigt kan symtomen vara diffusa och likna andra hormonella förändringar. Genom att förstå vad som händer i kroppen och hur tillståndet kan följas upp blir det lättare att skapa trygghet och ta rätt steg framåt.
Läs mer
Förklimakteriet – symtom, orsaker och hormonella förändringar
Förklimakteriet är en naturlig del av åldrandet, men för många kommer förändringarna smygande och kan vara svåra att tolka. Trötthet, oregelbunden mens eller förändrad sömn kan lätt förklaras av stress eller vardag, trots att det i själva verket handlar om hormonella förändringar. Genom att förstå kroppens signaler blir det enklare att skapa balans och fatta informerade beslut om hälsa och uppföljning.
Läs mer
Klimakteriet – symtom, orsaker och hur du mår bättre
Klimakteriet är en naturlig övergång i livet som påverkar hormonbalans, energi och kroppens funktioner. För vissa är förändringarna milda, medan andra upplever tydliga symtom som påverkar vardagen. Eftersom processen sker gradvis kan det vara svårt att förstå vad som händer i kroppen. Genom att få kunskap om klimakteriet blir det lättare att tolka symtomen och hitta rätt stöd i rätt tid.
Läs mer
Testosteronbrist – symtom, orsaker och effektiv behandling
Testosteronbrist innebär att kroppen producerar för lite av det manliga könshormonet testosteron. Tillståndet kan ge symtom som minskad sexlust, trötthet, muskelförlust och nedstämdhet. Med rätt diagnos och behandling kan de flesta få betydande förbättring.
Läs mer
Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling
Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.
Läs mer
