Bioaktivt testosteron

Publicerad: 2023-01-17

Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam

Bioaktivt testosteron är den del av testosteronet i blodet som är fritt eller löst bundet till albumin och därför lättare tillgängligt för kroppens vävnader. Analysen kan ge kompletterande information till totalt testosteron, särskilt när mängden av transportproteinet SHBG påverkar hur ett totalt testosteronvärde kan tolkas.

Sammanfattning

Bioaktivt testosteron beskriver den del av testosteronet som är fritt eller löst bundet till albumin och därmed anses vara mer tillgängligt för kroppens vävnader. Det skiljer sig från totalt testosteron, som omfattar allt cirkulerande testosteron, och från fritt testosteron, som endast omfattar den helt obundna delen.

Bioaktivt testosteron kan ge kompletterande information, framför allt när SHBG påverkar tolkningen av totalt testosteron. Ett högt eller lågt värde ska däremot inte bedömas isolerat utan tillsammans med bland annat totalt testosteron, SHBG, andra relevanta hormonprover och den medicinska helhetsbilden.

Vad är bioaktivt testosteron?

Testosteron cirkulerar i blodet i olika former. Större delen är bunden till proteiner, framför allt SHBG (sex hormone-binding globulin) och albumin. Endast en liten andel cirkulerar helt fritt.

Man brukar därför skilja mellan:

  • Totalt testosteron – allt testosteron som finns i blodet, både bundet och fritt.

  • Fritt testosteron – den lilla andel som inte är bunden till något transportprotein.

  • Bioaktivt testosteron – fritt testosteron tillsammans med testosteron som är löst bundet till albumin.

Testosteron som är starkare bundet till SHBG räknas vanligtvis inte som bioaktivt.

Vill du förstå själva hormonet och vad ett totalt testosteronvärde kan visa kan du läsa mer om testosteron.

Vad är skillnaden mellan bioaktivt och totalt testosteron?

Totalt testosteron visar den sammanlagda mängden testosteron i blodet. Bioaktivt testosteron beskriver istället den del som anses vara mer tillgänglig för kroppens vävnader.

Skillnaden blir relevant eftersom två personer med liknande totalt testosteron inte nödvändigtvis har samma mängd tillgängligt testosteron. En viktig förklaring är att nivåerna av SHBG kan skilja sig mellan individer.

Om SHBG är högt kan en större andel testosteron vara starkt bundet. Om SHBG är lågt kan en mindre andel vara SHBG-bunden.

Därför kan totalt testosteron ibland behöva bedömas tillsammans med SHBG och andra testosteronmått.

Är fritt och bioaktivt testosteron samma sak?

Nej. Begreppen är närbesläktade men beskriver inte exakt samma sak.

Fritt testosteron är den del av testosteronet som inte är bundet till något protein.

Bioaktivt testosteron omfattar både fritt testosteron och testosteron som är löst bundet till albumin.

Albuminbundet testosteron räknas med eftersom bindningen till albumin är relativt svag. Det skiljer sig från testosteron som är starkare bundet till SHBG.

Vill du fördjupa dig i den fria fraktionen kan du läsa vad fritt testosteron är och vad det kan berätta.

Varför analyseras bioaktivt testosteron?

Totalt testosteron är vanligtvis en central analys när testosteronnivån ska bedömas. I vissa situationer kan det däremot vara värdefullt med kompletterande information om hur stor del av testosteronet som är tillgängligt för kroppens vävnader.

Det kan vara särskilt relevant när SHBG-nivån avviker eller när totalt testosteron inte ger en tydlig bild i förhållande till övriga fynd.

Bioaktivt testosteron ska därför inte ses som ett helt fristående mått. Resultatet behöver bedömas tillsammans med totalt testosteron, SHBG och den övriga medicinska bilden.

Hur påverkar SHBG bioaktivt testosteron?

SHBG är ett transportprotein som framför allt bildas i levern och binder könshormoner, däribland testosteron.

Eftersom testosteron som är bundet till SHBG inte räknas till den bioaktiva fraktionen kan förändringar i SHBG påverka relationen mellan totalt och bioaktivt testosteron.

Det innebär att ett totalt testosteronvärde inte alltid berättar hur stor del av testosteronet som är biologiskt tillgängligt.

SHBG-nivåerna kan i sin tur påverkas av flera faktorer och medicinska tillstånd. Därför behöver resultatet bedömas i sitt sammanhang snarare än isolerat.

Vad betyder lågt bioaktivt testosteron?

Ett lågt bioaktivt testosteron innebär att den del av testosteronet som räknas som biologiskt tillgänglig ligger under laboratoriets referensintervall.

Resultatet kan bland annat behöva bedömas i relation till:

  • totalt testosteron

  • SHBG

  • provtagningstid

  • andra hormonprover

  • symtom och medicinsk bakgrund.

Ett lågt värde är alltså inte detsamma som en diagnos.

Hos män kräver diagnosen testosteronbrist eller hypogonadism en samlad medicinsk bedömning. Ett enskilt lågt bioaktivt eller totalt testosteronvärde är inte tillräckligt.

Läs mer om testosteronbrist hos män – symtom, orsaker och utredning.

Vad betyder högt bioaktivt testosteron?

Ett högt bioaktivt testosteron innebär att värdet ligger över laboratoriets referensintervall.

Även här behöver resultatet bedömas tillsammans med andra hormonvärden och personens medicinska situation. Ett avvikande provsvar kan inte på egen hand avgöra orsaken.

Hos personer som använder testosteron eller andra androgena preparat kan hormonvärden påverkas. Även förändringar i de proteiner som binder testosteron kan påverka relationen mellan totalt och tillgängligt testosteron.

Ett tydligt avvikande resultat bör därför bedömas tillsammans med övriga provresultat och medicinsk information.

Hur bedöms bioaktivt testosteron tillsammans med andra hormonprover?

Testosteronproduktionen regleras genom ett samspel mellan hjärnan, hypofysen och könskörtlarna. Därför kan flera analyser behöva vägas samman beroende på frågeställningen.

Totalt testosteron visar den sammanlagda koncentrationen testosteron i blodet.

SHBG ger information om ett av de viktigaste proteinerna som binder testosteron och påverkar hur testosteronvärden kan tolkas.

Bioaktivt testosteron ger information om den del av testosteronet som är fri eller löst albuminbunden.

LH är ett hormon från hypofysen som hos män stimulerar testiklarnas produktion av testosteron och kan bidra med information om regleringen av testosteronproduktionen.

Genom att bedöma flera markörer tillsammans kan man alltså få mer information än från ett enskilt testosteronvärde.

Läs mer i vår guide om testosteron, bioaktivt testosteron, LH och SHBG.

Vad är ett normalt värde för bioaktivt testosteron?

Referensintervallet för bioaktivt testosteron kan skilja sig beroende på bland annat analysmetod, laboratorium, ålder och kön. Därför är det inte lämpligt att använda ett enda universellt normalvärde för alla.

Ditt resultat ska istället jämföras med referensintervallet som anges för den aktuella analysen.

Det är också viktigt att komma ihåg att ett referensintervall inte är detsamma som en skarp gräns mellan frisk och sjuk. Ett resultat behöver bedömas tillsammans med andra relevanta prover och den individuella situationen.

När kan bioaktivt testosteron vara relevant att analysera?

Bioaktivt testosteron kan användas som ett komplement när man vill få mer information om testosterontillgängligheten än vad totalt testosteron ensamt ger.

Det kan exempelvis vara relevant när totalt testosteron behöver bedömas tillsammans med SHBG eller när en bredare bedömning av testosteronrelaterade hormonvärden efterfrågas.

Om frågeställningen istället enbart är vilken koncentration av totalt testosteron du har kan ett vanligt testosteronprov vara tillräckligt som första analys.

Vill du läsa mer om själva provtagningen kan du läsa vår guide om vad ett testosterontest visar och när provtagning kan vara relevant.

Bioaktivt testosteron hos Werlabs

Hos Werlabs kan testosteron och relaterade hormonmarkörer analyseras med blodprov.

För dig som vill få en bredare bild än enbart ett totalt testosteronvärde finns Testosterontest Stor. Se produktsidan för aktuella analyser som ingår i testet.

Dina provresultat presenteras digitalt och granskas av läkare. Vid avvikande resultat får du en individuell kommentar och information om lämplig fortsatt uppföljning.

Andra hälsomarkörer inom Hormoner

  • Testosteron

    Testosteron, manligt könshormon, har stor betydelse hos både kvinnor och män då det har effekt på många olika ställen i kroppen. De mest kända effekterna är påverkan på könsutveckling, könsdrift, muskelfunktion och muskelmassa. Hos män tillverkas hormonet framför allt i testiklarna. Produktionen genom stimuleras av hypofyshormonet luteiniserande hormon (LH) och behövs för utveckling av sekundära könskarakteristika under puberteten. Testosteron behövs också för normal spermieproduktion och har stor betydelse för längdtillväxten under puberteten. Nivåerna av testosteron varierar med åldern och är som högst i 40-årsåldern. En liten mängd testosteron bildas också i binjurarna.

  • Östrogen

    Östrogen är ett könshormon som tillverkas på flera olika platser i kroppen och har effekt på många olika organ och vävnader, både hos kvinnor och män. Hormonet har stor betydelse för vårt skelettets hållfasthet, positiv effekt på inlärning och minne, skyddande effekt på vårt hjärt-kärlsystem, kontroll av vår ämnesomsättning samt påverkar vårt immunsystem. Hos kvinnor är östrogen också betydelsefullt för utveckling och funktion av fortplantningssystemet.

    Östrogen förekommer i flera olika former i kroppen, varav de tre vanligaste är östradiol, östron och östriol. Östradiol anses vara det viktigaste av dessa och det är också detta hormon man mäter vid provtagning. Hos kvinnor tillverkas den största delen av detta hormon i äggstockarna. Mindre mängder östradiol bildas också i binjuren, i fettvävnad och hos män i testiklarna. Hos fertila kvinnor varierar dessa nivåer med menstruationscykeln. Provtagning för östradiol bör kompletterad med analys av hypofyshormonet follikelstimulerande hormon (FSH) då dessa hormoner reglerar varandra och båda varierar under menstruationscykeln.

  • FSH (Follikelstimulerande hormon)

    Follikelstimulerande hormon, eller FSH som det förkortas, har stor betydelse för vår fortplantningsförmåga och behövs för bildning av våra könsceller. Hos män behövs hormonet för produktionen av spermier. Hos kvinnor varierar FSH-nivån utifrån menstruationscykeln, men hos män är nivån istället konstant.

  • Luteiniserande hormon (LH)

    LH, luteiniserande hormon, produceras i hypofysen och spelar en avgörande roll för både kvinnor och män. Hos män stimulerar LH produktionen av testosteron i testiklarna, vilket är viktigt för spermieproduktionen och den allmänna manliga hormonbalansen. Hos fertila kvinnor har LH en central funktion vid ägglossningen och stödjer gulkroppens aktivitet, som i sin tur upprätthåller en lämplig hormonell miljö för att möjliggöra graviditet.

    Hos kvinnor stiger LH-nivåerna kraftigt strax före ägglossningen, vanligtvis runt dag 12–14 i menstruationscykeln. Efter ägglossningen sjunker nivåerna snabbt och förblir låga under resten av cykeln.

  • SHBG (Könshormonbindande globulin)

    SHBG, Sex hormone binding globulin, bildas av levern och är det viktigaste transportproteinet för könshormonerna testosteron, dihydrotestosteron och östradiol i blodet. Då könshormonerna är bundna till SHBG, vilket 97-98 procent vanligen är, kan de inte utöva någon biologisk effekt. Istället är det de 2-3 procent av hormonerna som finns i fri form i blodet som kan passera genom cellernas väggar och utöva effekt på målorganen.

  • Kortisol

    Kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna. Kortisol har flera funktioner, det reglerar kroppens omsättning av socker, fett och protein. Dessutom dämpar kortisolet inflammation. I akuta stressituationer kan kortisol hjälpa dig att prestera bättre, både fysiskt och mentalt, men på lång sikt kan höga nivåer vara skadligt. Det är dock viktigt att förstå att din nivå av kortisol inte bara hänger samman med din stressnivå.

  • AMH (Anti-Müllerskt Hormon)

    AMH, en förkortning av Anti Müllerian Hormone, är ett hormon som produceras i kvinnans äggstockar i de äggblåsor som finns där. Genom att mäta nivån av detta hormon i blodet kan man få en uppfattning om hur stor äggreserv en kvinna har och med det få en bild av hur långt hon har kvar till menopaus och hur stora chanser hon har att bli gravid. Mätning av AMH hos män saknar klinisk betydelse.

  • DHEAS (Dehydroepiandrosteronsulfat)

    DHEAS är ett hormon som produceras i binjurarna och är viktigt för immunförsvaret, energinivåerna och hormonbalansen. Höga eller låga värden kan indikera hormonella obalanser eller binjureproblem. Provet används bland annat vid utredning av trötthet och hormonrelaterade symtom. Lär dig mer om varför DHEAS är viktigt, vad avvikande värden kan bero på och när du bör söka vård.

  • hCG (Humant koriongonadotropin)

    hCG (humant koriongonadotropin) är ett hormon som bekräftar graviditet och övervakar dess utveckling. Höga nivåer ses vid normal graviditet, utomkvedshavandeskap eller vissa tumörer, medan låga nivåer kan indikera tidigt graviditetsstadium eller missfall. Förstå betydelsen av hCG och när du bör söka medicinsk rådgivning för avvikande värden.

  • IGF-1 (Insulinliknande tillväxtfaktor 1)

    IGF-1 är ett protein som liknar insulin och spelar en viktig roll i tillväxten av barn och fortsätter att ha effekter i vuxen ålder. Det hjälper till att kontrollera celltillväxt och utveckling, särskilt i muskler och ben. IGF-1 produceras i levern som svar på tillväxthormon och dess nivåer kan påverkas av kost, motion och hälsotillstånd. Höga IGF-1 värden hos vuxna ger en ökning av muskelmassa eftersom hormonet hjälper till att reparera och skapa nya celler.

  • Progesteron

    Progesteron, eller gulkroppshormon, är ett steroidhormon med många viktiga funktioner för båda könen. Det utgör ett förstadium till andra könshormoner såsom testosteron och östrogen samt kortikosteroider. Som hormon är det främst känt som ett kvinnligt könshormon med betydelse för kvinnans sekundära könskarakteristika, fertilitet och för embryogenesen, men det har också en viktig roll som neurosteroid i centrala nervsystemet. Syntetiskt progesteron ingår som aktiv beståndsdel i p-piller.

  • Prolaktin

    Prolaktin är ett hormon som bildas i hypofysen i hjärnan. Dess mest välkända uppgift är att stimulera bröstens mjölkproduktion i samband med graviditet hos kvinnor. Prolaktin är dock också inblandat i kroppens omsättning av fett, reglering av kroppens vätskebalans, immunförsvar och vår psykiska hälsa.

Sjukdomar & besvär (Hormoner)

Högt testosteron – vanliga symtom och orsaker hos kvinnor och män

Testosteron förknippas ofta med män, men hormonet är viktigt hos både kvinnor och män. Det påverkar bland annat muskelmassa, energi, sexlust, humör och kroppens ämnesomsättning. När testosteronnivåerna blir för höga kan det ibland leda till symtom som påverkar både kroppen och välmåendet. För vissa upptäcks förhöjda nivåer i samband med blodprov, medan andra söker vård på grund av tydliga förändringar i hud, hår eller menstruationsmönster. Att förstå orsakerna bakom högt testosteron kan göra det lättare att avgöra när vidare utredning behövs.

Läs mer

Prematur ovariell insufficiens (POI) – tidig påverkan på fertilitet

Prematur ovariell insufficiens är ett tillstånd som påverkar äggstockarnas funktion tidigare än normalt. För många upptäcks det först när menstruationen förändras eller när graviditet uteblir. Samtidigt kan symtomen vara diffusa och likna andra hormonella förändringar. Genom att förstå vad som händer i kroppen och hur tillståndet kan följas upp blir det lättare att skapa trygghet och ta rätt steg framåt.

Läs mer

Testosteronbrist hos män – symtom, orsaker och behandling

Testosteronbrist hos män innebär att kroppen har otillräcklig testosteronproduktion i kombination med symtom eller tecken som är förenliga med bristen. Tillståndet kallas även manlig hypogonadism. Ett enskilt lågt testosteronvärde räcker däremot inte för att ställa diagnosen. Vid misstänkt testosteronbrist behövs en samlad medicinsk bedömning där symtom, upprepade testosteronprov och ibland andra hormonprover vägs samman.

Läs mer

Prolaktinom – symtom, diagnos och effektiv behandling

Prolaktinom är en godartad tumör i hypofysen som överproducerar hormonet prolaktin. Tillståndet kan ge menstruationsrubbningar, mjölksekretion från brösten, minskad sexlust och infertilitet. De flesta prolaktinom kan behandlas framgångsrikt med läkemedel.

Läs mer

Varukorg

Varukorgen är tom

Sök