Hemoglobin (Hb)
Publicerad: 2022-08-22
Skriven och granskad av: Werlabs läkarteam
Varför analyserar man hemoglobin?
Hemoglobinvärdet ingår i ett blodstatus och är ett standardprov som ingår i de flesta hälsokontroller, eftersom ett avvikande hemoglobinvärde är vanligt förekommande vid många olika sjukdomstillstånd. Ett lågt hemoglobinvärde kan bland annat uppkomma då erytrocytproduktionen är nedsatt, vid en ökad destruktion av erytrocyter eller vid en blödning eftersom erytrocyter då förloras.
Ett högt hemoglobinvärde kan uppkomma då erytrocytproduktionen är ökad eller vid en sänkt plasmavolym (den del av blodet som är kvar när alla blodceller har avlägsnats) och det senare kallas ofta för ett "intorkningsvärde".
Vad är hemoglobin?
Hemoglobin ("Hb") brukar också kallas för blodvärdet. Hemoglobin finns inuti de röda blodkropparna (erytrocyterna) och är det protein som binder syrgasmolekyler från inandningsluften i lungorna så att de röda blodkropparna sedan kan transportera ut syret till kroppens alla delar. Hemoglobin bidrar också till att de röda blodkropparna bibehåller sin rätta form så att de kan flyta så bra som möjligt genom blodkärlen. Ett lågt hb-värde kan var orsaken till anemi vilket ofta resulterar i trötthet.
Vi sätter våra kunders hälsa i fokus
Ta ditt blodprov direkt efter din beställning på ett provtagningsställe nära dig.
Snabb & patientsäker läkarkommentar från Werlabs läkare i Din digitala journal.
Hög klinisk standard i samarbete med bl.a. Karolinska Universitetslaboratoriet.
Alla analyser konstaterar normala eller avvikande blodvärden.
Vad innebär ett högt hemoglobinvärde?
Ett förhöjt hemoglobinvärde kan förekomma vid olika sjukdomstillstånd, vid en förändrad vätskebalans samt ses som en kroppslig anpassning till syrebrist. Den vanligaste orsaken till ett lätt förhöjt hemoglobinvärde är uttorkning. Vid uttorkning, t.ex. som följd av ett för litet vätskeintag eller för stora vätskeförluster, genom svettningar, diarréer eller kräkningar, koncentreras blodet och blir mer trögflytande och då höjs andelen röda blodkroppar och hemoglobinvärdet stiger sedermera. Som tidigare nämnt kallas detta för ett "intorkningsvärde" och med det menas att det förhöjda hemoglobinvärdet inte beror på en ökad produktion av röda blodkroppar utan på en sänkt plasmavolym (den del av blodet som är kvar när alla blodceller har avlägsnats).
I sällsynta fall då upprepade mätningar visar ett kraftigt förhöjt hemoglobinvärde kan orsaken vara en benmärgssjukdom som heter Polycytemia Vera (PCV). Sjukdomen medför att ett för stort antal röda blodkroppar produceras i benmärgen och erytrocyt-, hematokrit- respektive hemoglobinvärdet stiger då kraftigt till följd av detta.
Vad innebär ett lågt hemoglobinvärde?
Ett lågt hemoglobinvärde (definieras som <120 g/L för kvinnor och <130 g/L för män) kallas för blodbrist, eller så kallad anemi på medicinskt språk. En blodbrist kan uppkomma vid många olika tillstånd. Järnbrist är den vanligaste orsaken till blodbrist och detta kallas för en järnbristanemi.
En vanlig orsak till järnbristanemi är i sin tur olika typer av blödningar, t.ex. blödande hemorrojder. Hos kvinnor är den vanligaste orsaken till järnbristanemi rikliga menstruationsblödningar. Blodbrist kan även uppkomma till följd av kronisk sjukdom och kallas då för "sekundär anemi" och exempel på sådana sjukdomar är reumatoid artrit (RA) samt inflammatorisk tarmsjukdom. Vid sjukdomar som ger inflammation ses ibland ett högt ferritinvärde till skillnad från vid en isolerad järnbristanemi då ferritinvärdet ligger lågt.
Andra orsaker till blodbrist är brist på Vitamin B12 och/eller Folsyra (Folat) samt långvarig alkoholöverkonsumtion. I sällsynta fall kan blodbrist orsakas av vissa former av blodcancer. Vid sådana tillstånd brukar dock flera olika celltyper i blodet vara kraftigt påverkade samtidigt.
Vilka andra faktorer kan påverka hemoglobinvärdet?
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), sömnapné, storrökning och långvarig vistelse på hög höjd kan också ge ett förhöjt hemoglobinvärde. Detta beror på att en ökad produktion av röda blodkroppar sker då kroppen drabbas av en långvarig syrebrist. Kroppen kompenserar således för syrebristen genom att öka mängden tillgängliga transportörer av syre i blodet.
Bruk av anabola androgena steroider kan också öka mängden röda blodkroppar och sålunda påverka hemoglobinvärdet. Likaså kan bloddopning med hormonet erytropoetin (EPO) ge ett förhöjt hemoglobinvärde. Vissa mediciner, såsom vätskedrivande läkemedel, kan också påverka hemoglobinvärdet.
Kvinnor förlorar blod i samband med menstruation och blodvolymen varierar något utifrån menstruationscykeln och kroppens nivåer av bland annat progesteron. Detta gör att hemoglobinvärdet hos menstruerande kvinnor varierar en aning beroende på var i menstruationscykeln som de befinner sig. Ett lägre hemoglobinvärde ses ofta vid graviditet, vilket är en naturlig följd av att kroppen anpassar sig till graviditeten. Under en graviditet ökar normalt sett både plasmavolymen (den del av blodet som är kvar när alla blodceller har avlägsnats) och antalet röda blodkroppar. Ökningen av plasmavolymen är större än ökningen av de röda blodkropparna, vilket leder till en utspädningseffekt och ett lägre hemoglobinvärde. Gränsen för vad som anses vara en blodbrist är därför lägre hos gravida kvinnor.
Andra hälsomarkörer inom Blod & Järn
Ferritin
Ferritin är ett protein som binder och lagrar järn i kroppen, och analyseras för att man skall få en uppfattning om hur stort kroppens järnförråd är. Järn är ett mineralämne som kroppen behöver då det utgör en viktig beståndsdel i hemoglobin. Hemoglobin är proteinet i våra röda blodkroppar, alltså de celler i blodet som transporterar syre till våra vävnader och koldioxid från vävnaderna till lungorna där de kan elimineras via utandningsluften.
Järn
Järnbrist är vanligt och ger symtom som trötthet, blekhet, hjärtklappning och försämrat immunförsvar. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Vanliga orsaker inkluderar menstruation, graviditet och kostbrister. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men upptaget varierar. Genom rätt kost och eventuellt kosttillskott kan järnbrist förebyggas och behandlas. Läs mer om hur du känner igen symtomen, orsakerna bakom järnbrist och hur du får tillräckligt med järn varje dag.
Transferrin
Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet och hjälper kroppen att reglera järnupptaget. Höga värden tyder ofta på järnbrist, medan låga nivåer kan indikera inflammation, leverskada eller järnöverskott. Genom att analysera transferrin kan läkare upptäcka och behandla järnbrist, anemi och hemokromatos. Läs mer om vad resultatet innebär och hur du kan hålla järnnivåerna balanserade.
Transferrinmättnad
Järnmättnad är ett blodprov som visar hur mycket järn som är bundet till proteinet transferrin. Testet används för att upptäcka järnbrist eller järnöverskott. Låga värden indikerar ofta järnbrist, med symtom som trötthet och blekhet, medan höga värden kan tyda på järnöverskott som vid hemokromatos. Järnmättnad bör alltid bedömas tillsammans med andra prover och symtom för korrekt diagnos och effektiv behandling.
Hematokrit (EVF)
Hematokrit (EVF) visar andelen röda blodkroppar i blodet och hjälper till att upptäcka anemi eller polycytemi. Höga värden ökar risken för blodproppar medan låga värden tyder på anemi. Vanliga orsaker inkluderar järnbrist, vätskebalansrubbningar och höghöjdsvistelse. Provtagning sker genom ett enkelt blodprov. Läs mer om symtom, orsaker, behandling och när du bör söka vård för avvikande hematokritvärden här.
Leukocyter (LPK)
Leukocyter, eller vita blodkroppar, skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar. De vita blodkropparna är viktiga för kroppens immunförsvar och har till uppgift att försvara oss mot angrepp från mikroorganismer exempelvis som bakterier eller virus.
Genom att mäta antalet leukocyter i blodet kan man upptäcka infektioner, inflammationer och andra sjukdomstillstånd.
Medelcellvolym (MCV)
MCV är en förkortning för "Mean Corpuscular Volume" och är ett mått på de röda blodkropparnas storlek. De röda blodkropparna har till uppgift att binda syremolekyler från inandningsluften i lungorna och transportera ut syret till kroppens alla delar. En majoritet av detta syre binds till de hemoglobinmolekyler som finns inuti de röda blodkropparna.
Hemoglobinmassa (MCH)
MCH mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i röda blodkroppar, viktigt vid utredning av anemi. Höga värden ses vid vitaminbrist och leversjukdomar, medan låga värden tyder på järnbristanemi eller thalassemi. Vanliga symtom inkluderar trötthet och yrsel. Förstå betydelsen av MCH, symtom, orsaker och behandling för bättre hälsa och livskvalitet.
Trombocyter (TPK)
Trombocyter (TPK), eller blodplättar, är viktiga för blodets koagulation. En analys av trombocytantal kan hjälpa till att upptäcka problem med blödningar eller blodproppsbildning och diagnostisera sjukdomar som leukemi och benmärgsproblem. Höga trombocytvärden kan tyda på inflammation eller myeloproliferativa sjukdomar medan låga värden kan indikera vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar. Förstå betydelsen av dina trombocytvärden och läs mer om vad som kan påverka resultaten.
Basofiler
Basofila granulocyter är en typ av vit blodkropp, leukocyt, som behövs för kroppens försvar mot infektioner och andra främmande ämnen. Provet ingår i en så kallas differentialräkning, vilket innebär att man analyserar de olika typerna av vita blodkroppar i blodet för att ta reda på om det finns en obalans i fördelningen mellan dessa. Provet kan också analyseras vid utredning av astma och allergi.
Eosinofiler
Eosinofila granulocyter är vita blodkroppar viktiga för att bekämpa parasiter och allergier. Höga nivåer ses vid astma, allergier, parasitinfektioner och vissa autoimmuna sjukdomar. Analysen ingår i differentialräkning och hjälper diagnostisera obalanser i immunförsvaret. Förstå betydelsen av resultat och hur faktorer som läkemedel och infektioner kan påverka eosinofilvärden. Tidig diagnos underlättar effektiv behandling och hälsosam livsstil.
Lymfocyter
Lymfocyter bildas i benmärgen och är en typ av vita blodkroppar, (leukocyter) som hör till kroppens adaptiva immunförsvar. Med detta menas att immunförsvaret inte är medfött utan byggs upp allteftersom vår kropp utsätts för olika bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Lymfocyter delas i sin tur in i tre olika celltyper: antikroppsproducerande B-celler, T-celler, som kan känna igen ämnen som tidigare infekterat kroppen, och NK-celler som bl.a. dödar främmande och sjuka celler i kroppen.
Monocyter
Monocyter är viktiga vita blodkroppar som skyddar kroppen genom att eliminera skadliga ämnen och infektioner. Analys av monocyter hjälper vid diagnostik av infektioner, blodsjukdomar och autoimmuna tillstånd. Höga monocyter kan indikera infektioner och autoimmuna sjukdomar, medan låga värden ses vid kortisonbehandling och aplastisk anemi. Lär dig mer om monocyternas roll, provtagning, symtom och behandlingsalternativ här.
Neutrofiler
Neutrofila granulocyter är viktiga vita blodkroppar som bekämpar bakterier och infektioner. Höga värden indikerar ofta infektion eller inflammation, medan låga värden kan bero på vitaminbrist, virusinfektioner eller läkemedel. Lär dig vad analysresultaten betyder, vilka symtom att vara uppmärksam på och när du bör söka vård för optimal hälsa.
Mindre blodprov - Hemoglobin (Hb)
Vänta barn
Mäter din ämnesomsättning, näringsämnen och mineraler. Ger dig en insikt om hur eventuella brister kan påverka dig före, under och efter graviditet.
Pris
1 295 kr
Ledvärk
Mäter antikroppar förknippade med ledvärk, blodstatus och inflammation.
Pris
1 195 kr
Järn Stor
Djupgående bedömning av dina järnnivåer.
Pris
545 kr
Vitamin & Mineral
Mäter nivåer på viktiga vitaminer och mineraler.
Pris
1 195 kr