Alla hälsomarkörer

Ett prov på alaninaminotransferas (ALAT) mäter mängden av detta enzym i blodet. Enzymet ALAT bildas i leverns celler och är därför specifikt för just leverns funktion.

Albumin är ett viktigt protein som produceras i levern och ansvarar för att transportera ämnen i kroppen samt upprätthålla vätskebalansen. Analys av albuminvärdet ger information om lever- och njurfunktion samt näringsstatus. Höga värden kan tyda på uttorkning medan låga värden kan indikera leversjukdom, njurproblem, inflammation eller undernäring. Genom regelbundna kontroller kan avvikande albuminvärden upptäckas tidigt, vilket ökar möjligheten för effektiv behandling och bättre hälsa.

ALP, eller alkaliskt fosfatas som förkortningen står för, är ett enzym som finns i hela kroppen men i extra stor mängd i lever och i skelett.

Allergipanel gräspollen mäter IgE-antikroppar mot flera gräsarter och hjälper att identifiera pollenallergi med symtom som snuva, klåda, ögonbesvär och andningsproblem. Panelen omfattar vårbrodd, engelskt rajgräs, timotej, råg och luddtåtel. Testresultat stödjer effektiv behandling och förebyggande åtgärder. Korsreaktioner mellan olika gräs är vanliga, varför ett komplett test ger bäst diagnos och behandling.

Allergipanel som testar mot gråal, björk, hassel, vide och ek.

AMH, en förkortning av Anti Müllerian Hormone, är ett hormon som produceras i kvinnans äggstockar i de äggblåsor som finns där. Genom att mäta nivån av detta hormon i blodet kan man få en uppfattning om hur stor äggreserv en kvinna har och med det få en bild av hur långt hon har kvar till menopaus och hur stora chanser hon har att bli gravid. Mätning av AMH hos män saknar klinisk betydelse.

Anti-CCP är en s.k. autoantikropp, alltså ett protein i kroppen som felaktigt angriper kroppens egna vävnader och ger upphov till sjukdom. De sjukdomar som uppkommer till följd av bildandet av autoantikroppar brukar vanligen kallas för autoimmuna sjukdomar. Anti-CCP är en autoantikropp som kan förekomma vid misstänkt reumatoid artrit (ledgångsreumatism), vår vanligaste reumatiska ledsjukdom. Analys av anti-CCP har likartad känslighet som analys av reumatoid faktor (se denna rubrik) för att diagnostisera reumatoid artrit, men anti-CCP är dock ett mer specifikt prov än vad reumatoid faktor är. Detta innebär att medan antikroppen reumatoid faktor kan förekomma vid flertalet olika reumatiska och inflammatoriska sjukdomar, så ses anti-CCP oftast bara vid sjukdomen reumatoid artrit.

Apolipoprotein A1 (apo A1) och Apolipoprotein B (apo B) är proteiner som är involverade i transporten av kolesterol i blodet. Apo A1 är en viktig beståndsdel i HDL-partikeln som innehåller ”det goda kolesterolet”, medan Apo B är en viktig beståndsdel i LDL-partikeln som innehåller ”det dåliga kolesterolet” samt andra skadliga fettpartiklar (såsom VLDL och IDL) som är associerat med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom. Kvoten mellan Apolipoprotein B och Apolipoprotein A1 (ApoB/ApoA1-kvot) speglar balansen mellan det ”onda” och det ”goda” kolesterolet. Höga Apolipoprotein B-värden korrelerar med en ökad mängd av det “onda” kolesterolet LDL, ökad utförsel av blodfetter till kroppen vilket ger ökad risk för fettavlagringar i blodkärl (”åderförkalkning”), hjärtinfarkt och stroke. Höga Apolipoprotein A1-värden korrelerar med en ökad mängd av det “goda” kolesterolet HDL vilket leder till ökat återupptag av blodfetter från kroppen och därigenom minskad risk för hjärt- och kärlsjukdom.

Apo A1, eller Apolipoprotein A1, är bärarproteinet i HDL-kolesterolpartikeln, som även kallas för ”det goda kolesterolet”. Halten av Apolipoprotein A1 visar på antalet HDL partiklar i blodet och brukar samvariera med halten av HDL-kolesterol. Brist på Apolipoprotein A1 eller HDL-kolesterol kan leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Mängden Apolipoprotein A1 i blodet ger en uppfattning av en persons risk att utveckla olika typer av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.

Apolipoprotein B (Apo B) är ett viktigt protein som transporterar LDL-kolesterol ("onda kolesterolet") och andra skadliga fettpartiklar i blodet. Höga Apo B-värden är kopplade till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Apo B-värdet ger bättre riskbedömning än LDL-kolesterol ensamt. Genom hälsosamma livsstilsval såsom förbättrad kost, motion och viktkontroll kan Apo B-nivåerna sänkas, men ibland krävs läkemedelsbehandling. Regelbundna kontroller hjälper dig att hantera din hjärt- och kärlhälsa effektivt.

ASAT är en förkortning för aspartataminotransferas och är ett enzym som framför allt bildas i levern. Det finns även i mindre mängd i hjärtat och i musklerna. Om dessa organ blir sjuka eller skadas släpper cellerna ifrån sig enzymet och nivåerna i blodet stiger.

Basofila granulocyter är en typ av vit blodkropp, leukocyt, som behövs för kroppens försvar mot infektioner och andra främmande ämnen. Provet ingår i en så kallas differentialräkning, vilket innebär att man analyserar de olika typerna av vita blodkroppar i blodet för att ta reda på om det finns en obalans i fördelningen mellan dessa. Provet kan också analyseras vid utredning av astma och allergi.

Bilirubin är en nedbrytningsprodukt som bildas då hemoglobinet i de röda blodkropparna bryts ned. Bilirubin utsöndras från levern via gallan till tarmen. Vid nedsatt funktion i levern kan denna process störas och bilirubinvärdet stiger då i blodet.

Allergi mot björkpollen är den vanligaste formen av pollenallergi och orsakas av proteiner från björkträdets pollen. När personer med denna typ av allergi kommer i kontakt med pollen reagerar immunsystemet genom att frisätta histamin. Detta leder till en rad allergiska symtom som kan vara besvärliga och påverka livskvaliteten för den som är drabbad.

Förstå vad blodtryck innebär, vad som anses vara normalt, högt och lågt blodtryck samt riskerna med obehandlad hypertoni. Läs om hur du kan förbättra ditt blodtryck genom kost, fysisk aktivitet och stresshantering, och varför regelbunden kontroll är viktig för att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar och andra komplikationer.

C-peptid är en biprodukt som bildas vid bukspottkörtelns produktion av hormonet insulin. Insulin har till uppgift att reglera vår blodsockernivå, som stiger efter en måltid. För att våra celler skall kunna ta upp socker från blodet och tillgodogöra sig detta som energi krävs närvaro av insulin. Därför bildar och utsöndrar bukspottkörteln mer insulin efter intag av föda. Då insulinnivåerna i blodet ökar kommer också mängden C-peptid i blodet att öka. Insulin är svårt att mäta men genom att mäta mängden C-peptid i blodet kan man bilda sig en uppfattning om hur det står till med kroppens produktion av insulin.

CRP (C-reaktivt protein) är en viktig blodmarkör som används för att mäta inflammation i kroppen. Höga CRP-värden kan indikera bakterieinfektioner, autoimmuna sjukdomar eller andra inflammatoriska tillstånd. Ett lågt CRP-värde är normalt och tyder på frånvaro av inflammation. CRP används för att skilja virus- och bakterieinfektioner, följa sjukdomsförlopp och bedöma behandlingsresultat. Livsstilsfaktorer som fetma, graviditet och fysisk ansträngning kan påverka CRP-nivåerna. Läs mer om när och varför CRP bör analyseras.

Cystatin C är ett protein som bildas i kroppens celler och filtreras och utsöndras via njurarna. Detta gör att det också är ett bra mått på njurarnas funktion. Då cystatin C inte påverkas av personens muskelmassa, kön eller födointag (framför allt köttintag) är det en bättre markör för att skatta njurarnas funktion än kreatinin, speciellt hos personer med mycket hög eller låg muskelmassa. Genom att analysera cystatin C kan man också tidigare upptäcka en lindrig njurfunktionsnedsättning, långt innan kreatininvärdet börjar stiga.

DHEAS är ett hormon som produceras i binjurarna och är viktigt för immunförsvaret, energinivåerna och hormonbalansen. Höga eller låga värden kan indikera hormonella obalanser eller binjureproblem. Provet används bland annat vid utredning av trötthet och hormonrelaterade symtom. Lär dig mer om varför DHEAS är viktigt, vad avvikande värden kan bero på och när du bör söka vård.

eGFR, som står för Glomerular Filtration Rate, är ett mått på njurfunktionen. Värdet visar njurarnas förmåga att filtrera blodet och man får då en uppfattning om hur väl njurarnas förmåga att rena blodet från slaggprodukter fungerar. eGFR (Cyst C) är ett estimerat värde på njurfunktion som beräknats utifrån ditt värde på cystatin C samt ditt ålder och kön. Ju högre cystatin C, desto lägre eGFR och sämre njurfunktion.

eGFR (kreatinin) mäter njurarnas förmåga att filtrera blodet, baserat på kreatininnivå, ålder och kön. Ett högt värde visar god njurfunktion, medan ett lågt värde kan indikera nedsatt funktion eller njursjukdom. eGFR används vid hälsokontroller och sjukdomsutredningar för att upptäcka tidiga tecken på njurproblem. Faktorer som muskelmassa, kost, vätskebalans och läkemedel påverkar resultatet. För en mer noggrann bedömning kan eGFR-värdet kompletteras med andra njurfunktionsmått som Cystatin C.

eGFR (medel) är en noggrann metod för att uppskatta njurfunktionen. Genom att kombinera nivåerna av kreatinin och Cystatin C i blodet ges en tydligare bild än vid analys med endast en av markörerna. Resultatet används för att diagnostisera och följa utvecklingen av kronisk njursjukdom (CKD). Faktorer som ålder, kön, muskelmassa, kost och vissa sjukdomar kan påverka resultatet. Ett korrekt mätt eGFR-värde är avgörande för att förebygga njurkomplikationer och planera eventuell behandling i god tid.

Ek IgE-antikroppar mäter nivån av specifika IgE-antikroppar mot ekpollen i blodet. En förhöjd nivå kan indikera en allergi mot ekpollen, vilket kan orsaka symtom som hösnuva under ekens pollensäsong.

Engelsk rajgräs IgE-antikroppar mäter nivån av specifika IgE-antikroppar mot pollen från engelskt rajgräs. En förhöjd nivå kan indikera allergi, vilket ofta ger symtom som hösnuva under gräsets blomningsperiod på sommaren.

Eosinofila granulocyter är vita blodkroppar viktiga för att bekämpa parasiter och allergier. Höga nivåer ses vid astma, allergier, parasitinfektioner och vissa autoimmuna sjukdomar. Analysen ingår i differentialräkning och hjälper diagnostisera obalanser i immunförsvaret. Förstå betydelsen av resultat och hur faktorer som läkemedel och infektioner kan påverka eosinofilvärden. Tidig diagnos underlättar effektiv behandling och hälsosam livsstil.

Lär dig om EPK – vad höga och låga värden innebär för din hälsa.

Ferritin är ett protein som binder och lagrar järn i kroppen, och analyseras för att man skall få en uppfattning om hur stort kroppens järnförråd är. Järn är ett mineralämne som kroppen behöver då det utgör en viktig beståndsdel i hemoglobin. Hemoglobin är proteinet i våra röda blodkroppar, alltså de celler i blodet som transporterar syre till våra vävnader och koldioxid från vävnaderna till lungorna där de kan elimineras via utandningsluften.

Folat som också kallas för Vitamin B9. Viktigt för tillväxt och en förutsättning för att de röda blodkropparna och kroppens andra celler ska bildas. Folat är också viktigt hos gravida kvinnor för fosterutveckling och stimulering av mjölkproduktionen.

Fosfat finns på en mängd olika platser i kroppen och är en viktig beståndsdel i bl.a. skelettet, DNA-molekyler och för cellernas energiproduktion och signalering. Nivån i plasma styrs främst av aktiverat D-vitamin, bisköldkörtelhormon och tillväxtfaktorer.

Sköldkörtelhormonet trijodtyronin (T3) är tillsammans med tyroxin (T4) viktiga för vår ämnesomsättning. Endast en liten del T3 bildas direkt i sköldkörteln och huvuddelen är omvandlat från det relativt inaktiva T4 som finns i bl.a. lever och njure. Nästan allt T4 och T3 som finns i blodet är bundet till äggviteämnen, men det är bara de hormoner som finns fria i blodet som har en effekt på vår ämnesomsättning och därför är det mängden fritt hormon som man mäter vid provtagning.

I sköldkörteln bildas hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som är viktiga för vår ämnesomsättning. Tyroxin, T4, är ett är relativt inaktivt hormon och måste omvandlas till det betydligt mer aktiva hormonet trijodtyronin (T3) för att kunna ha effekt på vår ämnesomsättning. Detta sker ibland annat i lever och njure. Nästan allt T4 och T3 som finns i blodet är bundet till äggviteämnen, men det är bara de hormoner som finns fria i blodet som har en effekt på vår ämnesomsättning. Av den anledningen är det mängden fritt hormon som man mäter vid provtagning. Levaxin (eller Euthyrox) som många får utskrivet från sin läkare för underfunktion av sköldkörteln är en syntetisk variant av T4 som syftar till att normalisera nivåer av T4 i kroppen när man inte själv producerar tillräckligt med T4 från sköldkörteln.

Follikelstimulerande hormon, eller FSH som det förkortas, har stor betydelse för vår fortplantningsförmåga och behövs för bildning av våra könsceller. Hos män behövs hormonet för produktionen av spermier. Hos kvinnor varierar FSH-nivån utifrån menstruationscykeln, men hos män är nivån istället konstant.

GGT (Gamma-Glutamyl Transferase) är ett viktigt leverenzym som indikerar leverskada eller stress. Höga GGT-nivåer kan bero på alkohol, fettleversjukdom, hepatit och medicinering. Analysen används för att diagnostisera och övervaka leverhälsa. Lär dig varför provet tas, vad resultaten betyder och vilka behandlingar som finns vid förhöjda värden.

Glukos, eller blodsocker som det också kallas, behövs för att kroppens celler skall få tillräckligt med energi för att kunna utföra sina normala funktioner. Glukos är dessutom kroppens och hjärnans huvudsakliga energikälla. Kroppen strävar efter att hålla blodsockret på en jämn nivå. När man äter höjs blodsockernivån i blodet, och bukspottkörteln producerar då hormonet insulin, som fungerar som en nyckel som öppnar cellerna för införsel av sockret. När detta sker sjunker blodsockret. När blodsockret sjunker till en alltför låg nivå, t.ex. vid intensiv fysisk träning eller långvarig fasta, så producerar bukspottkörteln hormonet glukagon som stimulerar levercellerna till att frisätta lagrad glukos till blodbanan. När insulinproduktionen i bukspottkörteln är otillräcklig eller om kroppens celler har minskad känslighet för insulin får man för höga blodsockernivåer. Detta är vad som sker vid diabetes.

Gråal IgE-antikroppar mäter nivån av specifika IgE-antikroppar mot pollen från gråal i blodet. En förhöjd nivå kan indikera en allergi mot gråalpollen, vilket kan orsaka symtom som hösnuva tidigt på våren.

Tecken på allergi mot gåsfjäder kan vara klåda och utslag på huden, nästäppa, hosta och i vissa fall även andningssvårigheter. Gåsfjäder kan bland annat finnas i täcken och kuddar, därav kan besvären uppkomma främst på natten. Testet mäter nivåerna av IgE-antikroppar av gåsfjäder, vid höga nivåer kan allergi mot gåsfjäder förekomma.

Hassel IgE-antikroppar mäter nivån av specifika IgE-antikroppar mot pollen från hassel. En förhöjd nivå kan indikera en allergi mot hasselpollen, vilket kan orsaka symtom som hösnuva mycket tidigt på våren, ibland redan under senvintern.

HbA1c, i folkmun kallat ”långtidssocker”, påvisar mängden blodsocker (glukos) som har bundits till de röda blodkropparna. Detta kan användas som ett mått på den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste 2–3 månaderna.

hCG (humant koriongonadotropin) är ett hormon som bekräftar graviditet och övervakar dess utveckling. Höga nivåer ses vid normal graviditet, utomkvedshavandeskap eller vissa tumörer, medan låga nivåer kan indikera tidigt graviditetsstadium eller missfall. Förstå betydelsen av hCG och när du bör söka medicinsk rådgivning för avvikande värden.

Det finns olika varianter av bärarproteiner av kolesterol i blodet. HDL-kolesterol (”High Density Lipoprotein”) kallas även för ”det goda kolesterolet” då det tar bort överskott av kolesterol. Genom att mäta mängden HDL-kolesterol i blodet kan man bilda sig en uppfattning om en persons risk att utveckla olika typer av hjärt- och kärlsjukdomar. HDL-kolesterol analyseras tillsammans med andra blodfetter.

Hematokrit (EVF) visar andelen röda blodkroppar i blodet och hjälper till att upptäcka anemi eller polycytemi. Höga värden ökar risken för blodproppar medan låga värden tyder på anemi. Vanliga orsaker inkluderar järnbrist, vätskebalansrubbningar och höghöjdsvistelse. Provtagning sker genom ett enkelt blodprov. Läs mer om symtom, orsaker, behandling och när du bör söka vård för avvikande hematokritvärden här.

Hemoglobin (Hb) brukar också kallas för blodvärdet. Hemoglobin finns inuti de röda blodkropparna (erytrocyterna) och är det protein som binder syrgasmolekyler från inandningsluften i lungorna så de röda blodkropparna sedan kan transportera ut syret till kroppens alla delar. Hemoglobin bidrar också till att de röda blodkropparna bibehåller sin rätta form så att de kan flyta så bra som möjligt genom blodkärlen.

MCH mäter genomsnittlig mängd hemoglobin i röda blodkroppar, viktigt vid utredning av anemi. Höga värden ses vid vitaminbrist och leversjukdomar, medan låga värden tyder på järnbristanemi eller thalassemi. Vanliga symtom inkluderar trötthet och yrsel. Förstå betydelsen av MCH, symtom, orsaker och behandling för bättre hälsa och livskvalitet.

Homocystein är en aminosyra och en viktig byggsten i kroppens proteiner. Homocystein omvandlas till andra typer av aminosyror i kroppen, men för att detta skall kunna ske krävs tillräckliga nivåer av vitaminerna B6 (pyridoxin), B9 (folat) och B12 (kobalamin) samt av de enzymer som behövs för att denna process skall kunna ske. Höga nivåer av homocystein i blodet ses därför vid brist på dessa B-vitaminer, men även vid vissa sjukdomstillstånd som njursjukdom, underfunktion av sköldkörtel (hypotyreos), hudsjukdomen psoriasis och vid intag av vissa läkemedel (såsom Omeprazol, statiner och metformin samt vissa antiepileptika). Det finns studier som tyder på att förhöjdt homocystein i blodet kan tyda på en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Däremot har man inte kunnat visat att man med tillskott av dessa B-vitaminer kan minska risken för hjärt- och kärlsjukdom hos personer med högt homocystein. I nuläget krävs därför mer forskning inom detta område innan rekommendationer kan ges.

Högkänsligt CRP kan mäta den kroniska låggradiga inflammationen som spelar roll i riskvärderingen för framtida hjärt- och kärlsjukdom. Bedömningen av högkänsligt CRP skiljer sig från bedömningen av "vanligt CRP" (snabbsänkan) som används för att bedöma infektion eller inflammation.

Hundallergi är en vanlig allergi som orsakas av protein i hundens hudceller, saliv och urin. Vanliga symtom är nysningar, kliande ögon, nästäppa, hudutslag och ibland astma. Svåra reaktioner kan i sällsynta fall leda till anafylaktisk chock. Hos Werlabs kan du göra ett allergitest med IgE-antikroppar mot hundmjäll för att bekräfta din allergi. Testet ger dig svar så att du kan hantera allergin med rätt behandling eller undvika kontakt med hundar om det behövs.

Allergi mot hästar uppstår när vårt immunsystem överreagerar på proteiner i hästens hudceller, saliv eller urin, vilket leder till en rad symptom som kan variera i svårighetsgrad. Om du upplever allergiska symptom när du är i kontakt med hästar kan du vara allergisk och genom ett enkelt pricktest eller blodprov kan du få din allergi bekräftad.

IGF-1 är ett protein som liknar insulin och spelar en viktig roll i tillväxten av barn och fortsätter att ha effekter i vuxen ålder. Det hjälper till att kontrollera celltillväxt och utveckling, särskilt i muskler och ben. IGF-1 produceras i levern som svar på tillväxthormon och dess nivåer kan påverkas av kost, motion och hälsotillstånd. Höga IGF-1 värden hos vuxna ger en ökning av muskelmassa eftersom hormonet hjälper till att reparera och skapa nya celler.

Ara h 8 är en allergenkomponent i jordnötter som orsakar milda symtom vid allergi, särskilt hos personer med björkpollenallergi. Testning av Ara h 8 IgE-antikroppar hjälper att avgöra korsreaktioner, symtomens svårighetsgrad och kosttolerans. Personer sensibiliserade mot Ara h 8 kan ofta tåla rostade jordnötter, vilket är viktigt för anpassade kostråd och livskvalitet. Rådgör med allergispecialist för korrekt hantering.

Test för IgE-antikroppar mot Ara h 2, en specifik proteinkomponent i jordnötter. Sensibilisering mot Ara h 2 är starkt associerad med en ökad risk för allvarliga, systemiska allergiska reaktioner mot jordnötter, inklusive anafylaxi.

Jordnötsallergi är en av de vanligaste och mest allvarliga allergierna. Symptom som klåda, svullnad och andningssvårigheter uppstår snabbt efter kontakt med jordnötter. I värsta fall kan det orsaka anafylaktisk chock, vilket kräver akut behandling med adrenalin. Hos Werlabs kan du enkelt göra ett allergitest som mäter IgE-antikroppar mot jordnötsprotein. Testet hjälper dig att säkert avgöra om du är allergisk och därmed minska risken för allvarliga reaktioner genom förebyggande åtgärder och rätt behandling.

Järnbrist är vanligt och ger symtom som trötthet, blekhet, hjärtklappning och försämrat immunförsvar. Kvinnor och barn är särskilt utsatta. Vanliga orsaker inkluderar menstruation, graviditet och kostbrister. Järn finns i både animaliska och vegetabiliska livsmedel, men upptaget varierar. Genom rätt kost och eventuellt kosttillskott kan järnbrist förebyggas och behandlas. Läs mer om hur du känner igen symtomen, orsakerna bakom järnbrist och hur du får tillräckligt med järn varje dag.

Kalcium är ett grundämne som finns på många olika ställen i kroppen. 99% av allt kalcium finns lagrat i vårt skelett, men en liten del finns också i blodet. Kalciumkoncentrationen i blodet återspeglar till viss del kalciumomsättningen i kroppen. Kalcium är viktigt för skelett och tänder men också för att muskel- och nervceller ska fungera normalt.

Kalium är ett mineralämne och ett av kroppens salter eller elektrolyter. Det har stor betydelse för flertalet olika funktioner i kroppen, såsom att nervsystem och muskelarbete fungerar optimalt. Tillsammans med andra elektrolyter som natrium, hjälper kalium till att reglera mängden vätska i kroppen och ingår i syra-och-bas balansen.

Kattallergi är en vanlig form av allergi som drabbar många människor världen över och i Sverige är drygt var tionde person allergisk mot just katter. Kattallergi utlöses av en reaktion på ett protein som finns i kattens saliv, urin och hudavlagringar.

Klorid, eller kloridjon (Cl-), hör till en grupp kallad elektrolyter, dit även bland annat natrium och kalium hör. Klorid har en mängd funktioner i kroppen och agerar i samspel med andra elektrolyter bland annat för att kroppens celler ska fungera normalt och vid reglering av kroppens vätske- och saltbalans. Klorid utgör tillsammans med väte magsäckens magsyra (väteklorid), som är viktig för matsmältning och försvar mot bakterier och andra mikroorganismer. Klorid finns i de flesta livsmedel, mest i vanligt bordssalt som natriumklorid och kroppen reglerar nivåerna av klorid i blodet på egen hand.

Komjölksallergi, eller mjölkproteinallergi som det också kallas, är en immunreaktion mot proteinet i framförallt komjölk och kan drabba både barn och vuxna.

Kortisol är ett hormon som produceras av binjurarna. Kortisol har flera funktioner, det reglerar kroppens omsättning av socker, fett och protein. Dessutom dämpar kortisolet inflammation. I akuta stressituationer kan kortisol hjälpa dig att prestera bättre, både fysiskt och mentalt, men på lång sikt kan höga nivåer vara skadligt. Det är dock viktigt att förstå att din nivå av kortisol inte bara hänger samman med din stressnivå.

Provet mäter nivån av ämnet kreatinin i blodet och är ett mått på hur bra njurarna fungerar. Kreatinin är en nedbrytningsprodukt av kreatinfosfat som finns i muskelmassa. Kreatinin utsöndras normalt i jämn takt via njurarna, men om dessa inte fungerar optimalt så ansamlas kreatininet i blodet och mätvärdet stiger.

Kreatinkinas (CK) är ett enzym i musklerna som stiger vid muskelskador eller intensiv träning. Höga CK-värden är vanligt efter hård träning och sjunker normalt inom några dagar. Kraftigt förhöjda CK-värden kan indikera allvarligare tillstånd som muskelsjukdom eller hjärtpåverkan. Låga värden är oftast ofarliga men kan tyda på låg muskelmassa. Lär dig mer om CK, när du bör söka vård och vilka faktorer som påverkar nivåerna.

LDL-kolesterol, känt som det ”dåliga kolesterolet”, är en viktig riskmarkör för hjärt- och kärlsjukdomar. Höga LDL-nivåer ökar risken för ateroskleros, medan låga nivåer oftast minskar denna risk. LDL påverkas av ärftlighet, sjukdomar och livsstilsval. Genom att regelbundet analysera LDL-kolesterol kan risker upptäckas tidigt. Livsstilsförändringar som förbättrad kost, motion, viktkontroll och rökstopp är effektiva för att kontrollera LDL-värden. Lär dig mer om LDL-kolesterol här!

Leukocyter, eller vita blodkroppar, skyddar kroppen mot infektioner och sjukdomar. De vita blodkropparna är viktiga för kroppens immunförsvar och har till uppgift att försvara oss mot angrepp från mikroorganismer exempelvis som bakterier eller virus.

Genom att mäta antalet leukocyter i blodet kan man upptäcka infektioner, inflammationer och andra sjukdomstillstånd.

Lipoprotein(a), Lp(a), är ett genetiskt styrt blodfett som liknar LDL-kolesterol och är en viktig oberoende riskfaktor för hjärt-kärlsjukdomar som ateroskleros, hjärtinfarkt och stroke. Att analysera Lp(a)-nivåer hjälper till att identifiera individer med hög risk där traditionella riskfaktorer inte räcker. Läs om varför Lp(a) mäts, tolkning av resultat och förebyggande åtgärder för att minska risken för allvarliga hjärtsjukdomar.

Luddtåtel IgE-antikroppar mäter nivån av specifika IgE-antikroppar mot pollen från luddtåtel (Holcus lanatus). En förhöjd nivå kan indikera allergi mot detta gräs, vilket kan bidra till symtom som hösnuva under sommaren.

LH, luteiniserande hormon, produceras i hypofysen och spelar en avgörande roll för både kvinnor och män. Hos män stimulerar LH produktionen av testosteron i testiklarna, vilket är viktigt för spermieproduktionen och den allmänna manliga hormonbalansen. Hos fertila kvinnor har LH en central funktion vid ägglossningen och stödjer gulkroppens aktivitet, som i sin tur upprätthåller en lämplig hormonell miljö för att möjliggöra graviditet.

Hos kvinnor stiger LH-nivåerna kraftigt strax före ägglossningen, vanligtvis runt dag 12–14 i menstruationscykeln. Efter ägglossningen sjunker nivåerna snabbt och förblir låga under resten av cykeln.

Lymfocyter bildas i benmärgen och är en typ av vita blodkroppar, (leukocyter) som hör till kroppens adaptiva immunförsvar. Med detta menas att immunförsvaret inte är medfött utan byggs upp allteftersom vår kropp utsätts för olika bakterier, virus och andra skadliga ämnen. Lymfocyter delas i sin tur in i tre olika celltyper: antikroppsproducerande B-celler, T-celler, som kan känna igen ämnen som tidigare infekterat kroppen, och NK-celler som bl.a. dödar främmande och sjuka celler i kroppen.

Magnesium är ett spårämne som har stor betydelse för flertalet funktioner i kroppen och behövs för att våra nerver och muskler skall fungera, för att vår energiomsättning skall fungera normalt och för att våra gener skall kunna bildas på ett korrekt sätt. Magnesium kan inte produceras av kroppen utan måste intas via maten. En brist beror som regel på att man fått i sig för lite magnesium via kosten eller att man äter läkemedel som försämrar upptaget av magnesium i tarmen. 60% av allt magnesium i vår kropp finns i skelettet, 39% i våra celler, varav hälften av detta i våra muskelceller och 1% utanför cellerna t.ex. i blodet där det kan mätas. Eftersom magnesium deltar i många olika processer i kroppen kan en brist ge upphov till symtom från många olika organ. Symtom uppkommer dock ofta sent i förloppet och dessa är ofta diffusa. Exempel på sådana symtom kan vara mental påverkan med trötthet, förvirring, håglöshet och depression, rytmrubbningar i hjärtat och muskelkramper.

MCV är en förkortning för "Mean Corpuscular Volume" och är ett mått på de röda blodkropparnas storlek. De röda blodkropparna har till uppgift att binda syremolekyler från inandningsluften i lungorna och transportera ut syret till kroppens alla delar. En majoritet av detta syre binds till de hemoglobinmolekyler som finns inuti de röda blodkropparna.

Monocyter är viktiga vita blodkroppar som skyddar kroppen genom att eliminera skadliga ämnen och infektioner. Analys av monocyter hjälper vid diagnostik av infektioner, blodsjukdomar och autoimmuna tillstånd. Höga monocyter kan indikera infektioner och autoimmuna sjukdomar, medan låga värden ses vid kortisonbehandling och aplastisk anemi. Lär dig mer om monocyternas roll, provtagning, symtom och behandlingsalternativ här.

Natrium är ett mineral som har stor betydelse för regleringen av kroppens vätske- och saltbalans. Det är också viktigt för att våra celler skall fungera normalt. Natriumnivån i kroppen är minutiöst reglerad och denna reglering sker via ett flertal olika organ exempelvis som hjärna, hjärta, njurar och binjurar.

Neutrofila granulocyter är viktiga vita blodkroppar som bekämpar bakterier och infektioner. Höga värden indikerar ofta infektion eller inflammation, medan låga värden kan bero på vitaminbrist, virusinfektioner eller läkemedel. Lär dig vad analysresultaten betyder, vilka symtom att vara uppmärksam på och när du bör söka vård för optimal hälsa.

Non-HDL-kolesterol omfattar allt "dåligt" kolesterol i blodet som kan orsaka hjärt-kärlsjukdomar, inklusive LDL och VLDL. Det ger en bättre helhetsbild av hjärt-kärlrisken än enbart LDL-kolesterol, särskilt vid diabetes eller höga triglycerider. Höga nivåer ökar risken för åderförkalkning, hjärtinfarkt och stroke, medan låga värden är gynnsamma och minskar risken. Analysen kräver inte fasta och påverkas av genetik, kost, fysisk aktivitet, rökning och sjukdomar som hypotyreos eller diabetes.

PEth (B-fosfatidyletanol) är en specifik markör för alkoholkonsumtion som inte normalt förekommer i blodet. Det används för att identifiera regelbundet eller överdrivet alkoholintag upp till fyra veckor efter avslutad konsumtion. Ett förhöjt PEth-värde indikerar ökad riskkonsumtion, och nivån ökar med mängden alkohol som konsumerats. Analysen används inom sjukvård, företagshälsovård, juridiska sammanhang och vid rehabilitering. Värden kan påverkas om alkohol finns i blodet vid provtagning, vilket bör undvikas för korrekt resultat.

Progesteron, eller gulkroppshormon, är ett steroidhormon med många viktiga funktioner för båda könen. Det utgör ett förstadium till andra könshormoner såsom testosteron och östrogen samt kortikosteroider. Som hormon är det främst känt som ett kvinnligt könshormon med betydelse för kvinnans sekundära könskarakteristika, fertilitet och för embryogenesen, men det har också en viktig roll som neurosteroid i centrala nervsystemet. Syntetiskt progesteron ingår som aktiv beståndsdel i p-piller.

Prolaktin är ett hormon som bildas i hypofysen i hjärnan. Dess mest välkända uppgift är att stimulera bröstens mjölkproduktion i samband med graviditet hos kvinnor. Prolaktin är dock också inblandat i kroppens omsättning av fett, reglering av kroppens vätskebalans, immunförsvar och vår psykiska hälsa.

Reumatoid faktor (RF) är en autoantikropp viktig för diagnos av reumatoid artrit. Ett förhöjt RF-värde kan indikera aggressiv ledgångsreumatism men ses också vid andra reumatiska och infektiösa sjukdomar. Låga eller negativa värden utesluter inte sjukdom. Analys av RF kombineras ofta med andra prover som anti-CCP. Läs mer om betydelsen av RF, hur analysen utförs och vilka behandlingsalternativ som finns vid positivt resultat.

Råg (Secale cereale) kan orsaka både födoämnes- och pollenallergi med symtom som magbesvär, hudreaktioner och luftvägsproblem. Testet för Råg IgE-antikroppar hjälper till att avgöra typen av allergi och möjliggör effektiv behandling. Korsreaktioner är vanliga med spannmål som vete och korn samt pollen från andra gräs som timotej och rajgräs, varför noggrann allergiutredning är viktig för rätt diagnos och individanpassade behandlingsråd.

SHBG, Sex hormone binding globulin, bildas av levern och är det viktigaste transportproteinet för könshormonerna testosteron, dihydrotestosteron och östradiol i blodet. Då könshormonerna är bundna till SHBG, vilket 97-98 procent vanligen är, kan de inte utöva någon biologisk effekt. Istället är det de 2-3 procent av hormonerna som finns i fri form i blodet som kan passera genom cellernas väggar och utöva effekt på målorganen.

Sojabönor förekommer i olika livsmedel såsom tofu, sojadryck, sojasås, ärt- och baljväxter. Symtom för sojaallergi kan variera, men vanliga symtom kan vara utslag, magont, diarré eller kräkningar. Testet mäter nivåerna av IgE-antikroppar, vid höga nivåer kan allergi mot sojabönor förekomma.

Testosteron, manligt könshormon, har stor betydelse hos både kvinnor och män då det har effekt på många olika ställen i kroppen. De mest kända effekterna är påverkan på könsutveckling, könsdrift, muskelfunktion och muskelmassa. Hos män tillverkas hormonet framför allt i testiklarna. Produktionen genom stimuleras av hypofyshormonet luteiniserande hormon (LH) och behövs för utveckling av sekundära könskarakteristika under puberteten. Testosteron behövs också för normal spermieproduktion och har stor betydelse för längdtillväxten under puberteten. Nivåerna av testosteron varierar med åldern och är som högst i 40-årsåldern. En liten mängd testosteron bildas också i binjurarna.

Timotej IgE-antikroppar mäter nivån av specifika IgE-antikroppar mot pollen från timotejgräs. Timotej är ett av de vanligaste gräsen som orsakar hösnuva och allergisk astma under sommaren.

Totalt kolesterol är ett viktigt mått som speglar hjärt- och kärlhälsan. Höga nivåer ökar risken för åderförkalkning och hjärtinfarkt. Genetiska sjukdomar som familjär hyperkolesterolemi kan påverka kolesterolvärden kraftigt. Låga kolesterolnivåer är mer ovanligt och kan indikera vissa sjukdomar som hypertyreos och malabsorption. Genom att följa hälsosamma levnadsvanor med rätt kost, motion och eventuellt medicinsk behandling kan du optimera dina kolesterolvärden och minska risken för allvarliga sjukdomar.

PSA står för prostataspecifikt antigen. PSA insöndras till blodet från en mans prostatakörtel. När prostatan är frisk är PSA-nivån i blodet oftast låg. I samband med ökad ålder förstoras prostatan och detta leder till att PSA-värdet stiger med åldern. Dessutom kan PSA-värdet också stiga vid prostatacancer. PSA-prov kan tas av olika orsaker. Det vanligaste är att PSA-värdet används som en riskmarkör för prostatacancer.

I dagsläget finns inget nationellt screeningprogram för prostatacancer i Sverige, däremot kan män mellan 40 - 75 år som vill testa sig ta ett PSA-prov. Enligt nationella riktlinjer bör man ha läst broschyren Om PSA-prov, som handlar om möjliga för- och nackdelar med PSA-provtagning, innan man beslutar sig för att testa sitt PSA-värde. Prostatacancer är sällsynt före 50 års ålder. Risken för prostatacancer hos män under 50 år är mycket liten, och PSA-provtagning rekommenderas därför inte om det inte finns någon ärftlighet av sjukdomen. Ett undantag gäller för män mellan 40 och 49 år som har en bror eller far som diagnostiserats med prostatacancer före 55 års ålder. Begränsningen att endast erbjuda PSA-test till personer över 40 år baseras på nationella riktlinjer och den relativa sällsyntheten av prostatacancer i yngre åldrar.

TPO-ak, eller TPO-antikroppar (förkortningen ak står för “antikroppar”) är så kallad autoantikroppar, det vill säga proteiner som kroppen själv har bildat och som angriper kroppens egna vävnader. Autoantikroppar kan påverka en vävnad på flera olika sätt, ibland förstör dessa vävnaden så att den inte kan utföra sin uppgift, och i andra fall kan autoantikropparna orsaka en överfunktion i vävnaderna. TPO-ak innebär att autoantikroppar bildats mot tyreoideaperoxidas (TPO), ett ämne i sköldkörteln, och kan leda till underfunktion i denna, så kallad hypotyreos. Hypotyreos som orsakas av förhöjda TPO-antikroppar brukar kallas för Hashimotos sjukdom.

TRAK, som står för tyroideastimulerande hormonreceptor antikroppar, innebär att kroppen själv bildat så kallad autoantikroppar som angriper egna vävnader i sköldkörteln.

Transferrin är ett protein som transporterar järn i blodet och hjälper kroppen att reglera järnupptaget. Höga värden tyder ofta på järnbrist, medan låga nivåer kan indikera inflammation, leverskada eller järnöverskott. Genom att analysera transferrin kan läkare upptäcka och behandla järnbrist, anemi och hemokromatos. Läs mer om vad resultatet innebär och hur du kan hålla järnnivåerna balanserade.

Järnmättnad är ett blodprov som visar hur mycket järn som är bundet till proteinet transferrin. Testet används för att upptäcka järnbrist eller järnöverskott. Låga värden indikerar ofta järnbrist, med symtom som trötthet och blekhet, medan höga värden kan tyda på järnöverskott som vid hemokromatos. Järnmättnad bör alltid bedömas tillsammans med andra prover och symtom för korrekt diagnos och effektiv behandling.

Analys som används som screening vid bl a Celiaki, glutenintolerans. För säker diagnos krävs ofta även biopsi, alltså prov från tarmen.

Triglycerider är viktiga blodfetter som lagrar energi i kroppen, men höga nivåer ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar och akut pankreatit. Lär dig mer om orsakerna till höga triglycerider, hur du kan förebygga riskerna med hjälp av kost, fysisk aktivitet och medicinering, samt varför regelbundna hälsokontroller är avgörande för din hälsa.

Trombocyter (TPK), eller blodplättar, är viktiga för blodets koagulation. En analys av trombocytantal kan hjälpa till att upptäcka problem med blödningar eller blodproppsbildning och diagnostisera sjukdomar som leukemi och benmärgsproblem. Höga trombocytvärden kan tyda på inflammation eller myeloproliferativa sjukdomar medan låga värden kan indikera vitaminbrist eller autoimmuna sjukdomar. Förstå betydelsen av dina trombocytvärden och läs mer om vad som kan påverka resultaten.

TSH är ett hormon som produceras av hypofysen. TSH stimulerar sköldkörteln att frisätta hormonerna tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som deltar i att reglera kroppens ämnesomsättning.

Urat och urinsyra analyseras för att upptäcka sjukdomar som gikt och njurproblem. Höga uratnivåer kan orsaka smärta, inflammation och njursten, medan låga nivåer är ovanliga men kan tyda på andra sjukdomar. Kostförändringar och livsstilsåtgärder hjälper till att kontrollera nivåerna. Läs mer om varför det är viktigt att mäta urat och när du bör söka vård.

Urea, eller karbamid, är en viktig avfallsprodukt från proteinmetabolismen som visar hur effektivt njurarna filtrerar blodet. Genom att analysera ureanivåer kan man bedöma njurfunktionen, upptäcka uttorkning och proteinomsättning. Förhöjda nivåer indikerar potentiell njursjukdom eller vätskebrist, medan låga nivåer kan tyda på leverproblem eller proteinbrist. Läs om varför urea analyseras, hur resultaten tolkas och vad du kan göra för att hålla normala nivåer.

Veteallergi är en form av spannmålsallergi som innebär att kroppen producerar IgE-antikroppar mot veteprotein. Till skillnad från glutenintolerans, som är en autoimmun sjukdom, är veteallergi orsakad av ett överaktivt immunsystem. Veteallergi kan ibland växa bort om du får det i barndomen.

Vide (Salix, t.ex. sälg) är träd och buskar vars pollen tidigt på våren kan orsaka allergiska reaktioner med symtom som nästäppa, nysningar och kliande ögon. Genom analys av Vide IgE-antikroppar i blodet kan allergi mot videpollen identifieras tydligt. Eftersom videns pollensäsong överlappar med al, hassel och björk är det viktigt att testa specifikt för vide för att få korrekt diagnos och effektiv behandling. Korsreaktioner med andra träd kan förekomma.

Vitamin B12 som också kallas kobalamin. Behövs för bildningen av röda blodkroppar och för att vårt nervsystem skall fungera optimalt. Kroppen själv kan inte tillverka detta vitamin utan det måste intas via kosten.

D-vitamin skiljer sig från övriga vitaminer genom att även vara ett så kallat steroidhormon och har en central roll i regleringen av kroppens kalcium- och fosfatbalans. Vitaminet krävs för uppbyggnad av vårt skelett men har också betydelse för att kroppens celler skall kunna dela sig normalt och för ett välfungerande immunförsvar. Låga D-vitaminnivåer har sammankopplats med förekomsten av en rad tillstånd såsom vinter- och vårdepressioner, trötthet, fibromyalgi samt ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

Vårbrodd (Anthoxanthum odoratum) är ett tidigt blommande gräs vars pollen kan orsaka allergiska symtom som nästäppa, nysningar och ögonirritation. Genom test av Vårbrodd IgE-antikroppar identifieras allergin tydligt, vilket underlättar effektiv behandling. Korsreaktioner med andra gräs som timotej är vanligt förekommande.

Zink är ett mineral som finns i celler i hela kroppen och behövs för att kroppens immunförsvar ska fungera ordentligt. Zink fyller också en funktion vid celldelning, celltillväxt, sårläkning och påverkar omsättningen av proteiner, kolhydrater och fett. Zink spelar också en viktig roll i ämnesomsättningen.

Äggallergi är en relativt vanlig matallergi som drabbar både barn och vuxna. Den utlöses oftast av en överreaktion från kroppens immunförsvar mot proteiner som finns i äggvitan och en viktig blodmarkör för att diagnostisera äggallergi är därför antikroppar mot just äggvitans proteiner.

Östrogen är ett könshormon som tillverkas på flera olika platser i kroppen och har effekt på många olika organ och vävnader, både hos kvinnor och män. Hormonet har stor betydelse för vårt skelettets hållfasthet, positiv effekt på inlärning och minne, skyddande effekt på vårt hjärt-kärlsystem, kontroll av vår ämnesomsättning samt påverkar vårt immunsystem. Hos kvinnor är östrogen också betydelsefullt för utveckling och funktion av fortplantningssystemet.

Östrogen förekommer i flera olika former i kroppen, varav de tre vanligaste är östradiol, östron och östriol. Östradiol anses vara det viktigaste av dessa och det är också detta hormon man mäter vid provtagning. Hos kvinnor tillverkas den största delen av detta hormon i äggstockarna. Mindre mängder östradiol bildas också i binjuren, i fettvävnad och hos män i testiklarna. Hos fertila kvinnor varierar dessa nivåer med menstruationscykeln. Provtagning för östradiol bör kompletterad med analys av hypofyshormonet follikelstimulerande hormon (FSH) då dessa hormoner reglerar varandra och båda varierar under menstruationscykeln.