Artiklar

Lär dig mer om ämnen inom hälsa och livsstil.


Varför testa dina D-vitaminnivåer?



När kontrollerade du senast dina D-vitaminnivåer? De flesta människor vet inte om de lider av vitaminbrist eller inte, men bristfälliga nivåer är vanligare än vad man kan tro, och ett enkelt test kan hjälpa dig att undvika hälsoproblem.

Läs mer ↩

Testa dina blodvärden med vår populära hälsokontroll:


Eller läs mer om våra 39 andra tester här



Effekten av rökning gällande kardiovaskulära sjukdomar


Rökning är ett livsstilsalternativ som är skadligt för hälsan. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) orsakar tobaksrökning årligen 6 miljoner dödsfall globalt. Läs mer om kopplingen mellan tobaksrökning och hjärt- och kärlsjukdomar här.

Läs mer ↩

Blå zoner: så lever de som lever länge



I en värld där media ständigt påminner oss om olika sätt vi kan dö på, oavsett om det handlar om att äta fel slags mat eller på grund av rökning, kan det vara lätt att glömma att den mest sannolika dödsorsaken är hög ålder. Men vad vet vi egentligen om att leva riktigt länge?

Läs mer ↩

DHEA - superhormon eller inte?



Dhea beskrivs ibland för superhormon som kan bromsa åldrande men vi vet egentligen väldigt lite om hur DHEA fungerar. Det finns en koppling till minskade nivåer av dhea och åldersrelaterade sjukdomar men att det skulle gå att bromsa åldrande genom hormontillskott i olika form saknas det vetenskapligt stöd för.

Läs mer ↩

Let's Talk: hälsovanor kan påverka depression


Depression är en av de vanligaste sjukdomarna i den industrialiserade världen och rankas av WHO som den enskilt största bidragande orsaken till ohälsa globalt. Temat för årets Världshälsodag är "Depression: Let's Talk". Livstilsval som träning kan ha positiva effekter på depression, som även kan kopplas till hjärt- och kärlsjukdomar. 

Läs mer ↩

Sambandet mellan hjärt-kärlsjukdom och prediabetes


Hjärtsjukdom är idag en av världens främsta dödsorsaker. Det har dock inte alltid har varit så. Under 1990-talet och 2000-talet har prevalensen och mortaliteten för hjärt-kärlsjukdom gått från att att vara ett relativt litet problem till att vara världsomfattande. Det är möjligt att avsevärt minska förekomsten av dessa sjukdomar genom förbättrad vård och hälsosammare livsstil, exempelvis genom ändrad kosthållning och träning.

Läs mer ↩

Handsprit och immunförsvar - Hur bra skyddar det?


Immunförsvaret är ett komplext system vars uppgift är att skydda oss mot bland annat infektioner. Läs mer om hur det är uppbyggt och vad du själv kan göra för att hålla det på topp även i de mörkaste av förkylningstider.

Vårt försvarssystem mot infektioner kallas för immunsystem, eller immunförsvar. Det är ett sofistikerat försvar som involverar en mängd olika celltyper. Ett välfungerande immunsystem bekämpar, eller försöker åtminstone bekämpa, i stort sett alla typer av främmande organismer och molekyler som inte är kroppens egna.

Läs mer ↩

Kolesterol – en överskattad fara?


Ett högt kolesterolvärde har under lång tid ansetts leda till en ökad risk för stroke och hjärt- och kärlsjukdomar. Nya rön visar dock att kolesterolet har oförtjänt dåligt rykte och att nya mätvärden ger en betydligt bättre bild av sjukdomsrisk.

Tidigare har vi skrivit om kalorier och hur felaktiga teorier delvis ligger till grund för dagens kostråd, trots att vetenskapen faktiskt bevisat att teorierna inte stämmer. När det kommer till kolesterol finns liknande missuppfattningar kvar. Att ett högt kolesterolvärde ofelbart innebär förhöjd risk att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och cirkulationsproblem är inte sant.

Läs mer ↩

Hälsokontroller - förebyggande hälsovård i en digital era


Hälsokontroller - förebyggande hälsovård i en digital era

Sju av tio personer dör idag till följd av livsstilssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2 diabetes. Dessa sjukdomar utvecklas under lång tid innan symptom uppträder och innan patienten söker vård och stöd hos sjukvården. Genom att förebygga uppkomsten av livsstilssjukdomar skulle stora besparingar kunna göras inom vården. Många människor skulle dessutom få en avsevärt förbättrad livskvalitet.

Digitaliseringen har påverkat alla sektorer i samhället i olika utsträckning. Vården är ett område där utvecklingen tidigare gått långsamt och digitaliseringen uteblivit. Nu sker dock utvecklingen med rekordfart och digitaliseringens möjligheter inom vården börja gynna allt fler. Virtuella läkarbesök och digitala journaler är steg i rätt riktning, men fortfarande görs för lite för att förebygga ohälsa.

Läs mer ↩

Klimakteriet - en hormonstinn väg


Klimakteriet

Vissa märker den knappt, men för andra är vägen till klimakteriet både en mental och fysisk utmaning. Svängande hormonnivåer kan påverka ditt välmående rejält och ett blodtest kan hjälpa dig att avgöra om klimakteriet har börjat. Mat, motion och medvetenhet är effektiva verktyg för att lindra dina besvär.

Klimakteriet är perioden då kvinnan på grund av sin ålder inte har fått någon mens på 12 månader. De allra flesta kvinnor går in i klimakteriet kring 50-års ålder – 52 år anges ibland som den genomsnittliga åldern för svenska kvinnor. Men tiden för klimakteriet kan variera från kvinna till kvinna.

Omställningsperioden före klimakteriet, den så kallade övergångsåldern, kan vara allt från ett upp till tio år och orsaka inga, lindriga eller svåra besvär, både fysiska och mentala. Klimakteriet är en tid som för de allra flesta kännetecknas av intensiva hormonella svängningar i kroppen där bland annat nivåerna av hormonerna östrogen och FHS (follikelstimulerande hormon) växlar mer än tidigare.

Läs mer ↩

Sömnbrist kan allvarligt skada din hälsa


Sömnbrist kan skada din hälsa

Att lägga sig sent en kväll är ingen fara men undvik att göra det till en vana. Den som sover för lite riskerar nämligen att drabbas av allvarlig, i värsta fall obotlig, sjukdom.

Det har kallats för 24-timmars samhälle, vår tid alltså. När som helst på dygnet kan vi ju, med hjälp av internet, se all världens nyheter, kommunicera, se på tv-serier, spela spel, betala räkningar och läsa in oss på ett oändligt antal nya intressanta ämnen.

Arne Lowden, sömn och stressforskare vid Stockholms universitet, gick i våras ut i media och förklarade att vårt sätt att använda datorer och mobilskärmar, i synnerhet sent på kvällen, riskerar att skapa en allvarlig och utbredd sömnproblematik i samhället.

Läs mer ↩

Därför ska du sluta räkna kalorier


Därför ska du sluta räkna kalorier

Vetenskapen är enig, en kalori är inte alltid en kalori.
Därför är det dags att sluta räkna dem.

En kalori, eller kilokalori (Kcal) som är den enhet som ofta används här i Sverige, är en energienhet som har sitt ursprung inom fysiken. En kilokalori är den mängd energi som krävs för att värma upp en liter vatten en grad Celsius.

Inom näringsläran har kalorin hängt med ett bra tag nu. Redan 1878 formulerade den tyske läkaren och forskaren Max Rubner en teori som byggde på tankar om att vår ämnesomsättning och värmereglering är ett slags energiutbyte – mat in, energi ut. Rubner är pappa till påståendet att ”en kalori är en kalori”, och hans idéer lade grunden till en stor del av det tidiga 1900-talets forskning i näringslära.

Läs mer ↩

Solkräm skyddar inte mot hudcancer


Mamma som smörjer in sitt barn

Att smörja in sig är meningslöst, åtminstone om du gör det i tron att det skyddar dig från hudcancer. Sol i lagom dos däremot kan skydda kroppen från en rad av våra vanligaste folksjukdomar.

"Skydda dig mot hudcancer, smörj in dig och känn dig trygg!" Eller?

Så här års säljs mängder av solskyddsprodukter ute i handeln. Vi smörjer oss glansiga, ibland blekvita, för att inte bränna oss i solen. De flesta av oss gör det också i tron att en väl insmord sommarkropp löper mindre risk att drabbas av hudcancer. Men det stämmer faktiskt inte.

Redan 2009 slog reportern Ann Fernholm, i en artikel publicerad i tidningen Fokus, hål på myten att solkräm skyddar mot hudcancer.

Läs mer ↩

Periodisk fasta - bra för hälsan?


Glad kvinna med gaffel och kniv

Det kan verka helt bakvänt, men genom att hoppa över frukosten kan man minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, gå ner vikt och leva längre. Ett jämnare humör får du på köpet.

Trots att det forskats relativt lite om fasta finns mycket som tyder på att det är bra för våra kroppar att avstå mat då under begränsade perioder.

Läkaren Michael Mosleys program om fasta som sändes i Vetenskapens Värld på SVT 2013 fick stor uppmärksamhet. I programmet testade Mosley själv att fasta periodiskt och minskade i vikt, mådde bättre och beslutade sig för att fortsätta fasta efter experiments slut.

Läs mer ↩

Vad är testosteron egentligen?


Testosteron

Könshormonet som vetenskapen tidigare kopplade enbart till manlig könsdrift och muskelmassa har visat sig ha långt fler funktioner än så. Testosteron tycks spela stor roll för vår hälsa, hos både män och kvinnor.

Nya vetenskapliga rön har publicerats i en strid ström de senaste åren och antalet tillgängliga vetenskapliga rapporter på tema testosteron ser ut att nå ett all-time-high 2015. Våra testosteronnivåer är tydligt kopplade till vår hälsa på flera sätt, och sambanden tycks finnas hos både män och kvinnor.

Läs mer ↩

Vad är typ 3-diabetes?


Hjärnan

I USA kallas Alzheimers för diabetes typ-3. Det är ingen vedertagen medicinsk benämning, åtminstone inte än. Men ny forskning ser samband mellan diabetes och Alzheimer.

Sedan lång tid tillbaka har det funnits vetenskapligt säkerställda samband mellan osund kosthållning och välfärdssjukdomarna fetma och diabetes. Nu tycks vetenskapen också snart redo att vetenskapligt säkerställa sambandet mellan osunda matvanor, onormalt höga blodsockervärden och demenssjukdomen Alzheimers.

Läs mer ↩

Solande kvinnor lever längre


Solande kvinnor

Många av oss smörjer omedelbart in oss med solskyddskräm så här års, men kanske borde vi tänka om? Ny forskning visar att måttliga mängder vår- och sommarsol tycks ha mycket positiva effekter på vår hälsa.

'Solens strålar är alltid farliga och skall undvikas till varje pris, sola säkert och glöm inte att smörja in dig.' Känner du igen resonemanget? Varje vår passar tidningar, TV och annan media på att berätta för oss om solens farliga strålar och vårt behov av skydd, vid tiden för ljusets återkomst. Det där med solskyddskrämens fantastiska effekter är nog i första hand en effekt av väl genomförd marknadsföring. Strålsäkerhetsmyndigheten, det statliga organ som arbetar med information, utbildning och rekommendationer för att öka kunskapen om riskerna med UV-strålning, rekommenderar skugga som bästa skydd, och heltäckande kläder. Parasoll, hatt och långbrallor alltså.

Läs mer ↩

Varför pratar alla om gluten?


Gluten bild

Allt fler svenskar avstår gluten av hälsoskäl men långt ifrån alla mår bättre av det. Werlabs reder ut begreppen kring glutenintolerans, veteallergi och den minst sagt luriga noceboeffekten.

Det snackas mycket om vete och gluten nuförtiden, åtminstone i de mer välbärgade delarna av världen. Här har vi både råd och tid att vara petiga med vad vi äter. Många av oss intresserar sig för vad olika födoämnen består av, vad de ger och hur de påverkar våra kroppar och vår hälsa. Allt fler hakar just nu på trenden att avstå gluten, men det finns också de som menar att det är onödigt att avstå vete om man inte lider av konstaterad allergi eller intolerans.

Läs mer ↩

Det förödande sockret


En flicka med en stor färggrann klubba

De flesta av oss äter för mycket socker och skulle må bra av att dra ned på sockerintaget. Men våra kroppar och psyken reagerar olika på socker och det kan vara svårt att lägga av helt. Werlabs tipsar om hur du, med hjälp av blodtester och kostomläggning, hittar din egen sockerbalans i livet.

Den 22 mars i år publicerade Aftonbladet en artikel om socker-detox. Maria Gotemark Ingestedt, 43, testade att leva tio dagar utan sötsaker. Werlabs stod för testerna. Före och efter socker-detoxen analyserades Marias blod för blodfetter, fastesocker, långtidsblodsocker och blodtryck. Werlabs grundare, doktor Rickard Lagerqvist, gick igenom Marias provsvar och noterade, trots det relativt korta sockeruppehållet, att det gett flera positiva resultat som syntes via blodet.

Läs mer ↩

Därför ska du inte sitta ner


En sittande man med dålig hållning

Att sitta ned en stund är inte farligt, men att sitta länge och varje dag är inte bra. Stillasittande är faktiskt ett av vår tids största hot mot hälsan.

Människokroppen är fantastiskt anpassningsbar och det går för de allra flesta av oss ganska bra att sitta stilla i flera timmar, vid datorn eller i soffan till exempel, utan att det gör ont eller känns särskilt obehagligt – just då. De flesta av oss spenderar över 70% av vår vakna tid stillasittande. Men på längre sikt är allt sittande faktiskt förödande för vår hälsa.

Läs mer ↩

Sköldkörtelns påverkan under graviditet


Läkare som undersöker en gravidmage

Mammans sköldkörtel livsviktig för fostret. Sänkt sköldkörtelfunktion kan skada fostret om du är gravid. Ett TSH-prov är ett enkelt sätt att testa om sköldkörteln fungerar som den skall. Trots detta testas inte alla gravida i Sverige, ännu.

På halsens framsida sitter en körtel som, sin litenhet till trots, spelar stor roll för hela vår kropp. Sköldkörteln påverkar nästan alla kroppens funktioner och styr ämnesomsättningen med hjälp av hormoner. Hypotyreos är den medicinska beteckningen som används om sköldkörteln inte tillverkar tillräckligt med hormoner.

Läs mer ↩

Jämställdhet skulle göra alla friskare


En hoppande och glad kvinnlig sjuksköterska

Din könstillhörighet har en betydande inverkan på din hälsa, det beror delvis på biologiska faktorer, men dessvärre också på könsrelaterade skillnader i vårt samhälle. På internationella kvinnodagen väljer Werlabs att uppmärksamma det faktum att jämställdhet och hälsa går hand i hand.

Världshälsoorganisationen WHO är övertygade, jämställdhet är bra för hälsan. Inställningen grundar de på ett antal statistiska faktum som tydligt visar att det - både globalt och nationellt - finns tydliga skillnader mellan män och kvinnors hälsa. Skillnader som tydligt går att koppla till bristande social jämställdhet.

Läs mer ↩

Kronisk inflammation – när skyddet orsakar oss skada


Immunsystem

När vårt immunförsvar går i baklås skadas våra egna celler och risken för sjukdom ökar kraftigt. Allt fler åkommor och välfärdssjukdomar tycks hänga samman med inflammation, ett tillstånd som kan synas i blodet långt innan du blivit sjuk.

Det mänskliga immunsystemet är ett sofistikerat totalförsvarssystem, ett rörligt skydd mot nästan alla främmande organismer och molekyler. Immunförsvaret är i första hand utvecklat för att skydda oss mot infektioner, men på senare tid har vetenskapen sett att defekter i immunsystemet också kan leda till en ökning av bland annat vissa sällsynta cancertyper, något som talar för att immunsystemet också är inblandat i att skydda oss också mot annat än infektionssjukdom.

Läs mer ↩

Vetenskapen om trötthet


Trötthet

Initiativlös, utan ork, trött så det gör ont? Trötthet är ett av de mest utbredda hälsoproblemen i vår tid. Flera blodtester kan hjälpa dig att hitta din tappade ork och vetenskapen är flera nya testmöjligheter på spåren.

I Sverige söker många hjälp hos sjukvården för det som medicinsk personal, om de inte hittar några klara skäl, brukar kalla för ospecifik trötthet. Mellan 14-27 procent av alla som vänder sig till primärvården gör det på grund av att de, helt eller delvis, besväras av en onormal trötthetskänsla i sin vardag. Det är helt rätt att söka hjälp hos sjukvården. Trötthet kan bero på flera allvarliga sjukdomar, några av dessa är: långvariga infektioner, nedsatt immunfunktion, sköldkörtelrubbningar, stress, hormonell obalans och hjärt- kärlsjukdom. Alla sådana risker ska utredas av läkare.

Läs mer ↩

Den komplicerade sköldkörteln


Sköldkörtel

Över 400 000 svenskar är diagnostiserade med en rubbning i sköldkörteln. Sköldkörteln är en körtel som sitter under struphuvudet på framsidan av halsen. Förenklat kan man säga att sköldkörteln sätter takten på ämnesomsättningen i kroppen, och det är viktigt att den fungerar för att man ska må bra.

Sköldkörteln styrs av hypofysen i hjärnan, som skickar ut ett hormon som heter TSH. TSH sätter takten på sköldkörtelns egen produktion av sköldkörtelhormonerna T4, T3. Dessa hormoner omvandlas genom komplicerade processer i kroppen och är nödvändiga för kroppens celler och organ.

Läs mer ↩

Stress - ett invecklat fenomen


Stress

När psykologen Cliff Arnall, på uppdrag av en PR-byrå, för elva år sedan utnämnde den tredje måndagen i januari till årets mest deprimerade dag kunde han knappast ana vilket stort genomslag hans fullständigt ovetenskapliga antagande skulle få. Igenkänningsfaktorn var förmodligen det största skälet till att denna ”årets deppigaste dag” fick sådant genomslag i media över hela världen. Stressbesvär ökar i det svenska arbetslivet. Under 2014 hade nästan var fjärde sysselsatt svensk haft besvär som orsakats av deras arbete, rapporterade Statistiska centralbyrån (SCB) då och angav stress som en av de mest tongivande orsakerna. Kvinnor är värre drabbade än män. Andelen kvinnor som upplevt besvär orsakade av stress och psykiska påfrestningar hade enligt SCB ökat markant sedan den senaste mätningen, från 10 till 15 procent.

Läs mer ↩

Vad är typ 2-diabetes?


Typ 2-diabetes

Typ 2-diabetes innebär att din kropps förmåga att producera insulin från bukspottskörteln har avstannat eller blivit kraftigt nedsatt. Detta leder till att sockret stannar kvar i blodet och blodsockernivån stiger vilket skadar kroppen. Typ 2-diabetes innebär dessutom stress, mental påfrestning och oro.

Innan man når en märkbar nivå har bukspottskörteln kontinuerligt ökat insulinproduktionen för att hålla blodsockernivån under kontroll. Under detta stadie kan man genom blodprov upptäcka vilken risk man löper att drabbas av diabetes.

Läs mer ↩

LCHF - Döden i grytan?


LCHF

LCHF har visat sig vara ett effektivt sätt att gå ner i vikt. Det har dock dykt upp kritik som menar att LCHF-dieten inte är hälsosamt på lång sikt. Vi på Werlabs kan inte se att LCHF skulle vara skadligt för normalindividen, snarare tvärtom. Det finns dock en del personer som reagerar negativt på ökat intag av mättade fetter från t.ex mejeriprodukter. Dessa personer drabbas av förhöjda blodfetter vilket kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

Siffrorna varierar något mellan olika källor, men nära nog en fjärdedel av alla svenskar tycks någon gång ha provat eller äter just nu enligt en LCHF-inspirerad diet. LCHF står för Low Carb High Fat (lite kolhydrat, mycket fett) och är ett omtvistat ämne på hälsohimlen.

Läs mer ↩

D-Vitamin - ta eller inte ta?


D-vitamin

Under 2014 ökade försäljningen av D-vitamintillskott med 8.1%. Detta är bara ett exempel på ökningen av intaget av kosttillskott och bara i Sverige är kosttillskottsindustrin värderad till över en miljard kr. En stor anledning till ökningen av just D-vitamin försäljningen är att den svenska befolkningen uppfattar D-vitamin som en viktig del till att uppnå en optimal hälsa. I Werlabs databas ser man att mer än 32 % av användare har D-vitaminbrist. Men hur viktig är D-vitaminet egentligen, och borde man ta kosttillskott? D-vitamin är väldigt viktigt men det är inte självklart att man behöver behöver ta extra tillskott och man ska vara försiktig när det gäller kosttillskott.

Läs mer ↩

Skapar hälsa lycka - eller är det lycka som skapar hälsa?


Lycka och hälsosamma Människor

En artikel från Harvard School of Public Health från 2011 undersöker hur lycka påverkar människors hälsa och menar att personer med en positiv syn på livet generellt sett drabbas av färre sjukdomar och lever längre. Alltså skulle det gamla talesättet att ett gott skratt förlänger livet stämma i allra högsta grad. Artikeln menar även att 80% av alla hjärtattacker i USA inte beror på genetiska sjukdomar eller på annat sätt medfödd risk utan är direkt relaterade till livsstilsfaktorer som diet, rökning och motion. Varför så många aktivt ignorerar sin hälsa låter författaren vara osagt men ställer samtidigt frågan till om inte lycka och en positivt livssyn skulle kunna påverka dessa val. Det ser alltså ut att finns goda grunder att tro att lycka påverkar hälsan men påverkar hälsan lyckan?

Läs mer ↩

Digital Health: increasing irrelevance with increasing precision?


Big Data

We can measure a huge number of health ‘variables’ using tools that we carry in our pocket. This is often discussed in terms of a uniform good, with endless miracles projected into the future. In an era of ‘Big Data’, anything is possible.

Recently, Peter Thiel, the first investor in Facebook, stated that if you heard a company director speak the words ‘Big Data’ or ‘Cloud Computing’, then you should shout fraud and run away as fast as possible. The point he was making is that trends are often overrated – and this is especially evident when buzzwords are involved.

Digital Health, the marriage of digital and genomic revolutions with health, healthcare and society (according to Wikipedia) comes laden with many buzzwords: Health 2.0, eHealth, Health IT, Big Data, Cloud Computing, Quantified Self, Telehealth/Telemedicine and Personalized Medicine.

Läs mer ↩